Kategori: Begrunda

Arrogans eller ödmjukhet?

PETER HENRYSSON • ”Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd” (Ps. 119:99).

Islam och terrorism

KURT CHRISTENSEN • Frågorna kring islamistiska terrordåd hopar sig allt sedan 11 september 2001. Är islam en fredens religion? Eller är det så, att islam naturligen och ofrånkomligen leder till våld, övergrepp och krig? Är det så, att den som ställer en sådan fråga lider av islamofobi? I denna artikel ur danska MF-bladet från Menighetsfakulteten i Århus, Danmark, ger professor Kurt Christensen sin syn på saken.

Kristi återkomst, domen och uppståndelselivet

LARS-ÅKE NILSSON • I Begrunda nr 2-2015 finns en artikel av Lars-Åke Nilsson, ”I väntan på Kristi återkomst”. Vi följer upp artikeln genom att här låta författaren avhandla även Bibelns undervisning om Kristi återkomst, domen och det liv som väntar efter de dödas kroppsliga uppståndelse. Det är ett underbart hopp som tecknas.

Vägen till Nicea och vidare – om den nicenska trosbekännelsen. En orientering.

BIRGER GRUNDITZ • Varje söndag läses trosbekännelsens ord vid gudstjänster i vårt land. Oftast används den apostoliska trosbekännelsen. Ibland förekommer den nicenska trosbekännelsen, som tillkom på 300-talet e. Kr. Det är inte allmänt känt under vilka dramatiska omständigheter den kom till. Birger Grunditz är vår ciceron in i 300-talets viktiga kyrkohistoriska skeenden.

Predikoförberedelser

ERIK J ANDERSSON • Vad kännetecknar ett missionssällskap? År det missionshusens eller missionsgårdarnas yttre? Den yttre miljön är viktig, men utmärkande är framför allt förkunnelsen, Ordets predikan. Det betonades vid förkunnardagarna 2015 i Åhus. Hur bör då en predikan utformas och förberedas? Den frågan behandlades av ELM:s missionsledare Erik J Andersson, som här förmedlar sin undervisning i artikelform.

Korstågen – några klarlägganden

KJELL O. LEJON • I avståndstagandet från det kristna arvet har det varit angeläget att hos de gamla kristna folken plantera utvecklingstanken, där den kristna tiden framställs som ett lägre och passerat stadium i den västerländska civilisationens historiska utveckling. Men kampen om historien har av de nya materialistiska ideologierna förts även genom mytbildning och osaklig svartmålning av den kristna tiden. Det är något att se upp med och inte okritiskt acceptera. Professor Kjell O. Lejon hjälper oss med kyrkohistorien i en artikel om korstågen, som tidigare varit publicerad i flera delar i Världen i dag.1

Titusbrevet

FREDRIK SMETANA • Bibelförklaringar över Paulus brev till Titus hölls vid ELM:s förkunnardagar i augusti 2015 på Åhus missionsgård av ELM:s missonssekreterare i Sverige, Fredrik Smetana, Vännäs. Brevet sätter in turistön Kreta i ett annat och äldre sammanhang, dvs när Ordet om frälsning först nådde kretensarna genom Paulus och hans förtrogne, Titus. Här följer framställningen i artikelform.

I väntan på Kristi återkomst

LARS-ÅKE NILSSON • Bibeln talar om olika tidsåldrar. Det gamla förbundets tid utmärktes av Guds löften till Abraham och väntan på att dessa löften skulle uppfyllas – slutligt genom Messias, Herrens smordes, ankomst. Väntan blev så lång som två tusen år. En ny tidsålder bryter in med Jesus, som är ”Messias, Herren”. Han har lovat att han efter sin uppståndelse och himmelsfärd ska komma tillbaka. Det är i den tidsåldern vi lever – i väntan på Kristi återkomst.

Fullt förtroende?

PETER HENRYSSON • Vi lever i en tid när kristenheten i Sverige inte längre har ett fullt och odelat förtroende för Bibeln som Guds ord. Inte bara vårt land utan hela den västerländska civilisationen avlägsnar sig steg för steg från en kristen och biblisk tro och åskådning. Det sker både medvetet och aningslöst.

Luther – nyttjad eller utnyttjad

Intresset för den tyske reformatorn Martin Luther är i dag större än någonsin. Vi är nu i senare delen av ett lutherdecennium (2008–2017) och man har varje år i detta decennium samlats kring olika sidor av den reformation som Luther en gång blev initiativtagare till. Höjdpunkten i detta firande, år 2017, kommer att inriktas mot den särskilda händelse som blev startskottet till reformationen, Luthers 95 teser om avlaten, som spikades upp på dörren till slottskyrkan i Wittenberg 31 oktober 1517.