Andens frukt – varifrån kommer den?
Hur är det när vi i gudstjänsten bekänner våra synder? I den form av syndabekännelse som används i många församlingar säger prästen: ”Herre, hör nu varje hjärtas tysta bekännelse” och gör sedan ett uppehåll. Och även när bekännelsen har en annan form blir det i slutet ofta ett moment av… Läs hela artikeln »
Kyrkofrågans dilemma – att agera eller avvakta?
Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner (MBV) har under sin historia präglats av ett slags ’närhets- och distansförhållande’ till Svenska kyrkan (SvK). Frihet har fått råda i kyrkliga frågor enligt MBV:s klassiska principuttalande: ”Då det gäller kyrkliga frågor, så övar sällskapet ingen kontroll eller påverkan i vare sig den ena eller andra riktningen.”… Läs hela artikeln »
”Och nu så vill jag sjunga…”
Värme, gemenskap och förnöjsamhet präglade den familj som en av MBV:s volontärer fick möta i Peru. Och i församlingen riktades lovsången och tacksamheten till Gud!
Gracias Señor!
Evangeliet har haft framgång i Peru och människor har förvandlats. Gudstjänsterna är välbesökta – och i ett hem samlas man i bön kring Bibeln och hyvelbänken!
Den viktiga vardagskallelsen
Synen på arbetet har varierat med tid och kultur. I det antika samhället såg man ned på kroppsarbetet – det var för slavar och inte för fria människor. Under senmedeltiden drog man en gräns mellan andligt och världsligt. Att leva klosterliv och ägna sig åt bön och studier ansågs mer värt än att arbeta ute i samhället.
Också i dag finns människor som tänker att om man verkligen vill vara en helhjärtad kristen ska man nog bli präst eller predikant. Hur ska vi som kristna se på arbetet?
Dopet – något för hela livet?
Vid dopfunten öppnas himlen. Gud, vår Far, sträcker ner sina två händer, Sonen och Anden, och lyfter barnet upp i sin famn. Vi blir Guds barn, Jesus lyfter skulden från oss och Anden blir vår Hjälpare. Detta är en NÅD att påminna sig om hela livet, varje dag. Från Guds sida gäller det för evigt.
Vem är Gud?
Gud, den Högste, kan vi aldrig helt förstå men samtidigt får vi vara ivriga efter att lära känna honom allt mer. Han har presenterat sig i sitt Ord, uppenbarat sig i skapelsen och fått ett ansikte i Jesus Kristus. Gud är levande och nära – här och nu!
Frukta inte – du är min!
Frukta inte, ty jag har återlöst dig. Jes. 43:1–4. Israels folk var kallat att vara Guds eget folk och att såsom hans vittnen göra hans namn känt bland de omgivande hednafolken. Och ändå står det att de inte ville vandra på hans vägar och inte höra på hans undervisning. På… Läs hela artikeln »