Hur det svenska folket väcktes, helgades – och avföll
Svenska flaggan rymmer ett kors och fortfarande kan man se vackra kyrkobyggnader runtom i Sverige, vilka vittnar om hur det svenska folket under tusen år räknades som ett kristet folk. Men sekulariseringen har i dag nått både folket och kyrkan, och framtiden är oviss. Hur blev Sverige kristet, och hur har avkristnandet sett ut i folk och kyrka?
Vad hände när?
År 30–300 Kristendomen etablerades på bara några årtionden i romarrikets stora städer och även utanför romarriket. Från början levde kristendomen som en gren inom judendomen, men snart spreds tron på Jesus bland alla nationaliteter och i skilda samhällsskikt. Ofta utbröt lokala förföljelser av kristna, p.g.a. rykten (”Kristna äter människokött!”). För… Läs hela artikeln »
Från konventikelplakat till kvinnliga präster
År 1858 avskaffades konventikelplakatet som hade införts 1726. Det hade tillkommit för att förhindra icke-auktoriserade andliga sammankomster, ”konventiklar”, i hemmen.
Hundra år senare, 1958, efter en aggressiv kampanj i massmedia och diskreta men ganska hotfulla påtryckningar från staten, beslutade Svenska Kyrkan genom sitt kyrkomöte att införa kvinnliga präster. Mellan dessa båda beslut ligger det bara ett sekel – men det känns som två olika världar!
Vad hände egentligen under denna period, från mitten av 1800-talet fram till mitten på 1900-talet? Varför hände det? Och inte minst: på vilket sätt har utvecklingen då påverkat vår situation i dag? Det skall vi försöka belysa i denna artikel.
Axel B. Svensson – en glädjebudbärare och en trogen väktare
Till Liv är en evangelisk-luthersk missionstidning. I tidigare nummer har vi dels kortfattat redogjort för våra rötter i kyrkohistorien, dels presenterat två betydande lärofäder – Martin Luther och Carl Olof Rosenius.
Nu avslutar vi serien med en artikel om en missionsledare som åtskilliga läsare har personliga minnen av – redaktör Axel B. Svensson (1879 – 1967).
Samtal & frågor
Här är sidan för samtal och frågor er läsare emellan. Skicka gärna in tankar och funderingar som kan vara andra till uppbyggelse. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och korta ner de bidrag som sänds in.
Luther – glädjens och frimodighetens teolog
I våras presenterade vi en artikel om de fyra evangelisk-lutherska organisationerna MBV:s, NSM:s, ELM:s och KUS:s historia. I höst följer tre artiklar om tre personer som haft stor betydelse för dessa organisationer. Vi börjar i detta nummer med Martin Luther. Luther – en man som påverkat kristenheten och är en del av vår historia.