Äktenskapsbryterskan

Då kom de skriftlärda och fariséerna fram till Jesus med en kvinna som hade gripits för äktenskapsbrott… JOH.8:3FF

Då kom de skriftlärda och fariséerna fram till Jesus med en kvinna som hade gripits för äktenskapsbrott… JOH.8:3ff

I gryningen grep de mig i min kärastes armar straffet för äktenskapsbrott är döden. Hjärtat bultade vilt av skräck när de släpade mig mot templet. Jag såg platsen utanför muren där jag själv sett skyldiga stenas. Tidigt på morgonen var det och svalt under templets arkader men mycket folk hade samlats kring en av dess lärda rabbiner.

Mästare! skrek de, lagen bjuder att sådana kvinnor ska stenas.

Långt har jag vandrat från Toran och Talmud men somligt finns inbränt i hjärtat och buden är till för att hållas på trots av ens lustar och nycker.

Han såg inte på mig han böjde sig ner och skrev med fingret mitt öde i sanden som samlats på marken. I tystnaden hördes offerdjuren på avstånd bräka vid dammen och svalor som vinande pilar sköt över muren till kvinnornas förgård.

Den av er som är utan synd han kaste den första stenen!

Då släppte de mig. Motvilligt släppte de greppet kring domnande händer och armar. Hotfullt mumlande gick de och jag var ensam med honom.

Så reste han sig och hans blick var som kolet som svedde profetens orena läppar.

Var det ingen, som dömde dig kvinna?

Jag viskade nej och föll undan för blicken den strålande glödande blicken hos den som skyr synden men tar syndaren själv till sitt hjärta.

Rabbi, Mästare, hjälp mig att leva renad och hel som blott den som till brädden är fylld av din kärlek.

KERSTIN ARTHUR-NILSON, Ur diktboken Eftertankar. GA-Förlaget

 

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan