Församlingsfakulteten tur och retur
Jag kliver av 6:ans spårvagn vid Korsvägen i Göteborg, passerar några övergångsställen och tar den långa stentrappan upp till den vackra trävillan där Församlingsfakulteten håller till. När jag kommer in slår kaffedoften emot mig. Tobias, en av TU-studenterna (Teologisk Utbildning för kyrka och samhälle), har som vanligt varit här tidigt… Läs hela artikeln »
En förvirrande gemensam deklaration
Professor John F. Johnsson, som disputerat i såväl systematisk teologi som filosofi, är president vid Missouri-synodens teologiska seminarium i St Louis, USA. Under ett antal år var han en av sex lutherska deltagare i den officiella katolsk-lutherska dialogen i sitt hemland. Han har nyligen gästat Församlingsfakulteten i Göteborg och där… Läs hela artikeln »
Vår identitet
Det är inte lätt att ge någon rättvisande bild av det sammanhang man själv tillhör. Författaren till denna artikel gör dock ett djärvt försök att ange Missionssällskapet Bibeltrogna Vänners identitet – utan anspråk på att ha fått med alla detaljer, skuggor och dagrar.
Bibeltrohet – men inte partisinne!
En kristen människa kännetecknas enligt Jesu tal om vinstocken och grenarna i Joh. 15 av sin nära förbindelse med Jesus. Guds sanningsord och Kristi evangelium ger henne liv dag för dag. Ändå måste en kristen dagligen kämpa mot sitt kött, som knappast älskar Bibeln.
Vad handlar konflikten om – egentligen?
Massmedialt sett har prästvigningen i Göteborgs S:t Pauli den 18 januari varit en mycket stor händelse. Sedan den berömda dagen 1960, då de tre första kvinnliga prästerna vigdes (bl. a. Margit Sahlin), har nog ingen svensk prästvigning väckt så stor uppmärksamhet. Massmedia har skildrat de olika turerna mer eller mindre… Läs hela artikeln »
Vad är att tro?
Vi kan mena väldigt olika saker med ordet ”tro”. Till en sjuk säger vi: ”Jag tror att du snart ska bli frisk igen.” Då använder vi ordet ”tro” om något vi inte är säkra på. Vi ger uttryck för att vi hoppas på en förbättring. Du kan säkert själv ta… Läs hela artikeln »
Luther – glädjens och frimodighetens teolog
I våras presenterade vi en artikel om de fyra evangelisk-lutherska organisationerna MBV:s, NSM:s, ELM:s och KUS:s historia. I höst följer tre artiklar om tre personer som haft stor betydelse för dessa organisationer. Vi börjar i detta nummer med Martin Luther. Luther – en man som påverkat kristenheten och är en del av vår historia.
Saxat
Kyrkoherde Pekka Heikkinen deltog som ledamot i 1996 års kyrkomöte i Sigtuna. Han avslutar den första delen av sin rapport i Göteborgs Stifts-Tidning 34/96 med följande kommentar angående det olyckliga beslutet att anta den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen. ”Som vanligt skulle detta ekumeniska framsteg celebreras med bön och psalmsång, ledda… Läs hela artikeln »
Vad är rättfärdighet?
”Återupptäckten av evangelium” – så har man kortfattat beskrivit Luthers mest väsentliga kyrkohistoriska insats. Artikeln om att människan rättfärdiggöres utan förskyllan för Kristi skull genom tron betecknas i Svenska kyrkans bekännelseskrifter som ”den förnämsta i hela den kristna läran”, den artikel med vilken allt står eller faller. ”Om denna artikel förblir förvanskad”, skriver Luther, ”så förblir också Kristi kyrka ren och härligt endräktig och utan allt sektväsen…”
Kan en evangelisk-luthersk kyrka tillsammans med den romersk-katolska skriva under en gemensam deklaration om rättfärdiggörelsen och samtidigt bevara den kristna trons huvudartikel oförvanskad? Frågan är alltför viktig för att förbigås med likgiltig tystnad. Den tas upp i följande artikel, som har varit införd som ett led i en debatt i en dagstidning.