Redaktören har ordet • december 2019

”På himlavalvet ska finnas ljus som skiljer dagen från natten. De ska vara tecken som utmärker högtider, dagar och år, och de ska vara ljus på himlavalvet som lyser över jorden.” Och det blev så. (1 Mos. 1:14–15)

Innehåll • december 2019

  • Stjärnan vi följer, Martin Gelgesson
  • Ord till liv, advent • Gör portarna höga, Sofia Ödman
  • På avstånd från familjen – tillsammans med Jesus, Bengt Sigvardsson
  • Marias lovsång, Mathias Swartling
  • Ord till liv, julafton • En stor glädje för hela folket, Gunnar Åström
  • Förundrande olikhet och likhet – Maria skriver till Maria, Bodil Månsson
  • Vad är det som gör jul till något viktigt?, Johanna Lunnergård
  • Ord till liv, juldagen • Julfrid för hela året, Lisa Unosson
  • Julkort från ELMs missionärer
  • Ord till liv, juldagen • Vi kan inte tiga, Richard Johnston
  • Förföljelsen av kristna, Andreas Eklund
  • Ut ur den mörka skogen, Miriam Svensson
  • Ett motvalls julfirande, Anders Ek
  • Ewas struvor, Ewa Danielsson
  • Hemmakyrka, Emelie Fjertorp

Ett år består av 365 (366) dagar. Varför är det så? Varför är en månad 28–31 dagar? Som liten funderade jag ibland på de frågorna. När mina kunskaper om astronomi ökade, tyckte jag frågorna blev besvarade. Jordens och månens rörelser förklarar årsrytmen och månadsrytmen. Men egentligen är frågorna på så vis bara halvt besvarade. När man konstaterat hur det förhåller sig med astronomin kan man fortsätta att fråga: Finns det någon särskild tanke och mening med att året blev just 365 dagar eller tolv månvarv? Om vi istället vänder vår nyfikenhet mot Bibeln får vi ett svar – Gud har menat det så! Gud använde de astronomiska förhållandena för att ge oss högtider, dagar och år. Gud ville ge oss människor rytm i tillvaron – därför gav han oss veckovilan, månadsrytmen och årstiderna. Liksom all god musik innehåller både rytm och repetition ville Gud ge oss människor rytm och repetition i tillvaron. Gud har gett oss årstidernas rytm och människor har sedan, i vissa fall ledda av den helige Ande, valt att till varje årstid fästa högtider av olika slag – jul men också midsommar och påsk.

En av de viktigaste högtiderna under året är julen. Den osynlige Guden väljer att födas som ett litet hjälplöst barn, och detta är så viktigt att vi varje år behöver stanna upp inför det och ge det en festlig inramning. När vi firar jul använder vi ett av Guds viktigaste pedagogiska redskap – repetitionen. Lek med tanken att årstiderna inte funnits – hade Jesus födelse då blivit lika viktig för oss? Den årsvisa repetitionen hjälper oss att ta in betydelsen av Jesus födelse.

Julens mysterium ramas in av festliga traditioner. I olika kulturer ser den festliga ramen ut på olika sätt – i Sverige äter vi skinka, tar in julgran i huset, och fascineras över hur ljus tänds i en mörk värld. I Peru, där jag hade nöjet att fira tre jular, äter man istället fruktkaka, dricker varm choklad, och stannar uppe länge på julnatten. Oavsett hur den festliga ramen ser ut får vi kristna i alla kulturer chansen att under julen samlas och tillbe den Gud som skapat årstider, ljus, fest, högtid och som genom sin Son Jesus Kristus har frälst oss från synd, mörker och evig död. När tillbedjan av Jesus är julens centrum får alla festliga traditioner sin rätta plats. På denna grund vill vi i redaktionen önska alla läsare en välsignad adventstid och en god jul!

Mattias Lindström,
mattias.lindstrom@tillliv.se

Foto: Vanessa Glad