Helighet – vad är det?

Israels Gud är helig, sägs det på många ställen i Bibeln. Men vad är helighet? Tål vi människor Guds helighet?

Guds helighet är som en eld, den är fascinerande och härlig, men också farlig och förfärlig. Det heliga är på en gång det högsta tänkbara rena och något direkt dödligt. I Bibeln är heligheten ofta knuten till olika platser, men framför allt till Gud själv.

Guds helighet – härlig eller förfärlig?

Själva ordet ”helig” betyder avskild och förekommer inte bara i Bibelns språk. Också Israels grannfolk använde ordet om sina (av)gudar och tempeltjänare. Religionsforskare har länge påpekat att det i alla religioner finns något ”heligt”, något som människan både fascineras av och bävar inför. I Bibeln är det bara Gud och hans änglar som är heliga i sig själva, medan andra varelser och föremål i utgångsläget inte är heliga utan måste göras heliga.

Guds helighet inger bävan, vördnad och om skäl finns också fruktan och rädsla. När profeten Jesaja kallas till sitt uppdrag står det att serafens röst ”fick dörrposterna och trösklarna att skaka”, när seraferna sjöng ”helig, helig, helig är Herren Sebaot”.1 Jesajas reaktion tyder på att han inte räknar med att överleva mötet med Guds helighet. Det glödande kolet från altaret försonade hans synd och Jesaja fick leva. Även om det inte står uttryckligt måste Jesaja ha varit i templet i den här synen, en helig plats.

Hur blir en plats helig?

I Bibelns tankevärld är heligheten ofta ett rumsligt begrepp. Det finns heliga platser och ”vanliga” platser. Patriarken Jakob räknar Betel som en helig plats efter att Gud visat sig för honom där, när han flydde för sin brors vrede. Platsen är helig för att Gud bor där,2 det är Guds närvaro som gör platsen helig – det är alltså inte platsens helighet som ’lockar till sig’ Gud. På samma sätt är platsen där Gud visade sig för Mose i en brinnande buske ”helig mark”, därför att Gud har stigit ner och är där.

Efter uttåget ur Egypten, när israeliterna kommit till Sinai berg, sätter Mose upp en avgränsning runt berget för att israeliterna inte ska komma nära Guds helighet. Vid Sinai får också Mose instruktioner att bygga en helgedom så att Gud varaktigt ska bo mitt ibland sitt folk. Guds tron, på keruberna längst inne i tabernaklet, döljs av förhänget och är förbjuden mark för människor. Både tabernaklet och senare templet har tydliga avgränsningar eftersom närkontakt med Guds helighet kan leda till döden.

Israeliterna trodde dock inte att Gud i sitt fulla majestät verkligen kunde bo i en byggnad gjord av människohänder.3 Det är därför vanligt att det står att Guds namn eller Guds härlighet bor i templet. Namnets närvaro markerar Guds egen närvaro eftersom hans namn är unikt och exklusivt.

Präster som tjänstgjorde i templet skulle enligt Mose lag invigas till den uppgiften. Ordet för ”vigning” är verbet ”helga”, vilket betyder att prästerna genom offer och bön avskildes till denna tjänst. De dagar de skulle tjänstgöra i templet behövde de rena sig för att kunna träda in inför Guds ansikte. Möte med sjukdom, död eller annan orenhet behövde således undvikas om tjänsten skulle kunna fullgöras.

Ni skall vara heliga

Det finns en dimension i Gamla testamentets tanke om heligheten som saknar direkta paralleller hos andra folk och det är att Guds folk ska vara ett ”heligt folk”,4 ett avskilt folk. Lagarna i Tredje Moseboken förtydligar och ger innehåll åt detta begrepp. Israeliterna skulle vara heliga eftersom Gud är det.5 Det står som inledning till många olika lagar för vanliga israeliter. Heligheten har därför inte bara en rumslig dimension som platsen för Guds uppenbarelse, utan också en etisk dimension. Guds folk är kallade att återspegla Guds helighet i sina liv.

Guds heliga verktyg – Ordet

När Bibeln talar om Guds ord är det tydligt att Guds ord inte är som människors ord. Gud skapar enligt Första Mosebokens första kapitel hela världen genom sitt Ord. Guds ord är levande och verksamt och därför också något annorlunda, något avskilt och heligt.

Om några av profeterna i Gamla testamentet står det att de ”såg” Guds ord, som de sedan predikade.6 När profeterna sedan predikar är det ingen skillnad mellan profetens ord och Guds ord, när Jesaja till exempel samtalar med Ahas står det omväxlande att Jesaja och Herren talar i dialogen.

Det finns ytterligare en aspekt som liknar templets helighet vad gäller Guds ord. Böckerna i Bibeln är heliga också för att de innehåller Guds namn.

Jesus som Guds vandrande tempel

Också på Nya testamentets tid var människor med sjukdomar utestängda från gemenskapen, särskilt om de hade spetälska. När Jesus vandrade på jorden visade han i handling att hans helighet inte hotades av människors orenhet. I vanliga fall ”smittade” orenheten så att den som rört vid en sjuk eller död själv var oren. Jesus sökte upp de här människorna och rörde vid dem utan att själv bli oren, i stället var det den sjuke som blev ren.

Nya testamentets vittnesbörd är att Jesus är Guds boning på jorden. Ordet blev kött och bodde bland oss, står det i inledningen till Johannesevangeliet, som framställer Jesus som Guds tempel på jorden. Heligheten vandrade runt bland människorna på jorden, men inte i sitt förtärande majestät utan i mänsklig gestalt och med Guds kärlek och barmhärtighet förkroppsligad i mannen från Nasaret.

I nattvarden får vi äta Kristi kropp och dricka hans blod i, med och under bröd och vin. Det är en helig måltid för att Gud har sagt det i sitt ord och för att Jesus själv är närvarande. Så helgas den som delar måltidsgemenskapen och förenas med Gud.

Kyrkan är helig

Också i kyrkans tid avskiljs människor och föremål för tjänst inför Gud. Det sker inte genom reningsoffer och återkommande blodsutgjutelse utan ”genom Guds ord och bön”.7 Kyrkor invigs och präster och diakoner vigs till heligt uppdrag, men heligheten berör oss alla. Alla som tror på Jesus – oavsett om de tillhör Abrahams släkt i biologisk mening eller inte – är kallade till att vara ett heligt prästerskap. De står i tjänst i det tempel som Gud bygger av levande stenar, alltså av människor som genom Guds ord och bön helgas. Så skriver också Paulus brev till ”de heliga” i exempelvis Rom.

En kristendom utan tanken på en helig Gud är en omöjlig tanke. Guds renhet och helighet är det vi människor på en gång längtar efter och bävar inför. En Gud utan helighet vore som avgudarna i andra religioner, fulla av rivalitet och med högst tveksam moral. Kyrkans kallelse är att leva det heliga liv Jesus levde, för då kommer människor att se det och det är både härligt och förfärligt. Att leva det heliga livet är bara möjligt då Jesus lever i oss, och hans helighet är omöjlig att ta ifrån honom. 

Johannes Hellberg
Göteborg


  1. Jes. 6:3–4.
  2. 1 Mos. 28:16–17.
  3. Jämför 1 Kung. 8:27.
  4. 2 Mos. 19:6.
  5. 3 Mos. 19:2.
  6. Jes. 2:1; Amos 1:1.
  7. 1 Tim. 4:5.
Foto: Thirteen (Unsplash)