Jämfört med ”teologi” är ”kristologi” ett ovanligt ord. Det används för att beteckna läran om Kristi person och verk. Vad säger Svenska kyrkans bekännelseskrifter (SKB) om detta?
Kristi person
I likhet med treenighetsläran behandlas frågan om Kristi person utförligt i de tre bekännelserna från fornkyrkan. Det är åter viktigt att påminna sig att de ingår i SKB, och att man genom att ta med dem visar att man ansluter sig till den fornkyrkliga bekännelsen om Kristus. Kärnan i denna är att Jesus Kristus är sann Gud och sann människa, och samtidigt en enda, en person.1
Det faktum att Jesus är sann Gud och sann människa, att gudomlig och mänsklig natur har förenats i hans person, kallas i SKB för en hemlighet. Ja, det sägs att efter treenighetsläran är det ”den största hemligheten i himmelen och på jorden”.2 Guds Son, som existerar som en person från evighet, har ”antagit den mänskliga naturen” då jungfru Maria blev havande.3 Han förvandlades inte från Guds Son till människa, inte heller blev han i mindre grad Guds Son då han blev människa. Inför Jesus Kristus möter vi inte en varelse som är till hälften Gud och till hälften människa. Dessa föreställningar är avvägar som inte stämmer med Skriftens vittnesbörd. I honom möter vi verkligen Gud själv. Samtidigt möter vi en verklig människa, lik oss i allt men utan synd.4 Och samtidigt: Han är en enda, en person. Detta är ”den höga hemligheten”.5 En bild som har använts för att i någon mån åskådliggöra denna unika förening, är det glödgade järnet. Liksom elden har genomträngt järnet, så har den gudomliga naturen genomträngt den mänskliga.6
Under reformationen ledde strider med de reformerta teologerna om nattvardsläran till en fördjupning av kristologin. Vi får återkomma till detta i samband med att nattvarden behandlas. En viktig följd av den underbara förening mellan det gudomliga och det mänskliga i Kristi person, är att det som hör till den mänskliga naturen (t.ex. Jesu blod) får del av gudomliga egenskaper (t.ex. att kunna ta bort synd).7 Det betyder att en vers som denna kan förstås bokstavligt: ”Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.”8
Kristi verk
I en skrift från 1538 säger Martin Luther, att Satans angrepp mot Kristus har tre fronter: Han låter honom inte vara Gud, han låter honom inte vara människa och han låter honom inte ha gjort det frälsningsverk han har gjort.9 Utifrån detta perspektiv är även frågan om människans frälsning, hennes rättfärdiggörelse, en kristologisk strid. Försoningen, som människan får del av genom dopet och tron, grundar sig helt och hållet på att Kristus utförde sitt frälsningsverk som både sann Gud och sann människa. Endast om Kristi verk förkunnas på detta sätt kan samvetet få tröst och tron bli viss.
Melanchthon säger att den som kommer till Kristus för att söka förlåtelse hos honom ger uttryck för den högsta dyrkan av Kristus.10 Det går inte att tillerkänna honom något högre. Han är Gud och människa i en person, och på korset har han framburit det fullkomliga offret. Hos Jesus Kristus finns därför förlåtelse för alla synder.
Torbjörn Johansson
Lektor, FFG, Göteborg