Ur de klassiska religionerna har ibland nya rörelser och idéer växt fram. Mindfulness, som betyder sinnesnärvaro, har på senare år lanserats bland annat inom vården som både ett förhållningssätt och en behandlingsform.
Många människor har stött på begreppet mindfulness, antingen genom att man bara har hört talas om det eller träffat på det under sin utbildning. Det som kännetecknar mindfulness är typiskt för modern andlighet: den har sina rötter i både öst och väst, och för utövarna är det viktigt att finna stöd för de påstådda positiva effekterna i vetenskapliga studier.
Vad mindfulness var – och nu är
Mindfulness är ursprungligen en buddhistisk meditationsteknik. Den består av två meditationstekniker som kombineras. Den ena tränar sinnet att koncentrera sig på en sak i taget, medan den andra hjälper sinnet fram till insikten att man måste uppge tanken på att det finns ett ”jag” som är oberoende av sinnesintryck, känslor, tankar och yttre stimuli. Målet är själens befrielse från lidande.
I slutet av 1970-talet utvecklades vid Universitetssjukhuset i Massachusetts i USA mindfulness från en buddhistisk meditationsteknik till en behandlingsform för att hjälpa deprimerade patienter att undvika återfall. Det blev The Mindfulness Based Stress Reduction Programme, MBSR. En nyckelperson här är professor Jon Kabat-Zinn. Enligt Kabat-Zinn handlar mindfulness om att vara avslappnat närvarande med alla sinnen aktiva – fullt närvarande mitt i och ändå opåverkad av yttre händelser och inre tumult i form av tankar och känslor.
Meditationsövningarna är i princip desamma som i buddhismens ursprungliga mindfulness, men med fokus bara på den av de två tekniker som tränar sinnet att koncentrera sig på en sak i taget. Däremot nedtonas buddhismens mål att befria sinnet från lidandet.
Förutom som behandling av depression, stress och andra fysiska och psykiska sjukdomar, utlovar de som lär ut mindfulness att metoden ger en högre grad av medveten närvaro och bättre hantering av konflikter.
Mindfulnesskurser kombinerar ofta meditation med t.ex. yoga, NLP (Neurolingvistisk programmering) eller personlig utveckling, med syftet att stärka personligheten, sätta tydliga mål och uppnå dem. Den medvetna närvaron genom mindfulness förväntas därmed också leda till större framgång och ökad produktivitet.
Inspirationskällor och utgångspunkter
Såvitt jag kan se finner vi följande rötter och grundläggande antaganden i mindfulness så som de presenteras i kursutbuden, och de kombineras ofta med NLP, idrottspsykologi eller coaching:
- Buddhism: våra tankar, känslor och den upplevda verkligheten ses bara som en verklighet inom mig.
- Positivt tänkande: genom att skapa positiva bilder inom mig och genom en positiv inställning till mig själv och omgivningen rent faktiskt kommer jag att kunna förverkliga mina mål. I förlängningen av det har vi alla har en outnyttjad potential.
- Nyliberalismen: du har själv ansvaret att förändra ditt liv.
Dessa grundläggande antaganden leder till att fokus inte läggs på att förändra de yttre levnadsomständigheterna, på att skilja mellan sanning och lögn eller på att bekämpa ondskan. I stället fokuserar man på hur man ska hantera sin situation. Beroende på om man kombinerar mindfulness med NLP eller andra metoder för personlig utveckling, innebär det att man konstruerar sin egen verklighet. Den konstruktionen menar man är en hjälp till att finna sin personlighets sanna kärna.
En bedömning
Syftet med mindfulness är på flera sätt gott och riktigt
- som hjälp att finna frid och medveten närvaro i nuet,
- genom att lära utövaren att hantera sina tankar, i stället för att låta sig kastas hit och dit av dem så att bekymren växer sig stora.
Ändå är själva utgångspunkten fel eftersom mindfulness får människan att tänka att allt handlar om mig och min förmåga att kontrollera det jag upplever. Det finns inga andra instanser som kan döma mig eller någon annan eftersom sinnet är skilt från den yttre verkligheten. De tankar jag ser som onda, bekämpar jag bara genom att observera dem och inte genom att fördöma dem. Mindfulness kommer därför att legitimera att jag sätter fokus på mig själv snarare än på gemenskapen.
Priset för att uppnå det goda kan vara för högt. Men i stället för att fokusera på vad vi säger nej till, bör det utmana oss till att fråga vad verklighetens, livets, trygghetens och fridens Herre förmår.
Vi måste hålla fast vid att vi alla är ansvariga inför Gud för våra liv. Livets huvudsyfte är inte att bättre hantera det som är svårt utan att vi bevaras i tron på Jesus. Då har vi en trygg grund för att utvärdera och använda de kunskaper och metoder som människan har utvecklat för att klara av livet, men i respekt för de livets lagar vi står under och den Herre som vi tjänar.
Alex Karlsen, Tarm, Danmark
Predikant i LM, kommunal rådgivare
(Översättning Sven Olof Andersson)