Det är inte endast i västvärlden som miljö- och klimatfrågor är aktuella. Inte minst Etiopien har fått lida när klimatet blir mer instabilt.
Frågor om klimat och miljö har varit högaktuella i Sverige under många år, men det var ändå som om en eld tändes när Greta Thunberg satte sig utanför Sveriges riksdag i augusti 2018. Hennes exempel inspirerade miljontals människor över hela jorden och en ungdomsrörelse tog form som bara har vuxit. Oavsett vad man anser om Thunbergs arbete är miljöfrågorna viktiga och kräver teologisk reflektion. Men hur hanterar man egentligen frågorna i ELMs missionsländer? Missionsledare Daniel Ringdahl (DR) har samtalat med Eyob Dinku (ED), föreståndare för Compassion i Asella, Etiopien, och tidigare föreståndare för barnhemmet Asella Children and Youth Ministry.
DR: De senaste åren har en global rörelse samlat unga människor som talar om klimatförändringar och behovet av att vårda miljön. Har den här rörelsen nått Etiopien?
ED: Så vitt jag vet är man i Etiopien väldigt angelägen om miljön, eftersom Etiopien återkommande lider av torka orsakat av bristande miljöskydd. Det yttrar sig i avskogning samt att man inte skyddar mark och jord tillräckligt. Detta beror på två faktorer: för det första att befolkningen växer kraftigt vilket gör att jordbrukarna behöver säkra mer jordbruksmark och då fäller man många träd. För det andra att man saknar kunskap om avskogningens konsekvenser och hur man kompenserar för avyttringen.
De senaste tre åren har regeringen varit mycket medveten om problemet och mobiliserat hela landet till att plantera träd. Miljontals frön har såtts på premiärminister Abiy Ahmaeds initiativ, men redan före det fanns det föreningar på skolor och universitet som försökte skapa uppmärksamhet omkring miljöfrågorna.
Jag är övertygad om att Etiopien har en roll att spela i miljöfrågorna eftersom vi är ett av länderna som påverkas av vanskötsel, föroreningar och andra miljöproblem. Dessutom tror jag att konsekvenserna för oss blir allvarligare eftersom vi är ett utvecklingsland.
DR: Så intressant! Tack för den berättelsen. Jag är nyfiken på hur det kristna samfundet i Etiopien svarar på de här utmaningarna?
ED: 1 Mos. 1:26 är vår utgångspunkt när det kommer till att skydda miljön eftersom Gud gav människan uppdraget att ”härska över jorden”.1 Att ”härska” har en bred och djup betydelse och kan betyda många saker som att styra, leva inom, vårda, vara ansvarig för och så vidare. Efter syndafallet har det blivit väldigt svårt för människan att ta sitt ansvar på ett passande sätt vilket inte bara påverkar henne själv utan också skapelsen.
Men Gud är god och har gett oss möjlighet till upprättelse genom tro på Jesu Kristi död och uppståndelse. Därför kan vi nu ta vårt ansvar, som vi fick före fallet, att härska över jorden utifrån vår nya människa som Gud har skapat i oss. Därför har vi kristna ett ännu större ansvar för miljöfrågorna än andra.
DR: De tankegångarna känner jag igen från mitt eget sammanhang, men jag funderar över om det finns ett specifikt kristet svar på frågorna i Etiopien? Mitt intryck från Sverige är att det finns en rätt stor bredd bland kristna när det gäller klimatfrågorna.
Situationen i Sverige jämfört med Etiopien är nog också ganska annorlunda, inte minst i det att väldigt få numera är jordbrukare eller ens kommer i kontakt med ett vanligt, småskaligt jordbruk. Då blir miljöfrågorna snarare en fråga om att handla lokalproducerat och kanske ekologiskt, äta mindre kött, resa med tåg i stället för flyg, köpa en elektrisk bil istället för en fossildriven och så vidare.
ED: Tack för berättelsen om hur det ser ut i Sverige! Energifrågan är verkligen aktuell överallt, även i Etiopien. Vi förlitar oss på vind- och vattenkraft men det råder stor energibrist. Regeringen arbetar med nya dammar och andra lösningar, men den geo-politiska situationen gör det väldigt ömtåligt.
Som du säkert vet är vårt samhälle väldigt religiöst, det präglas både av islam och kristen tro (både evangelisk och ortodox). Vårt samhälles förståelse av miljöfrågorna är emellertid inte i harmoni med de sanningar vi har i Bibeln. Ja, det finns en något större förståelse för miljöskydd bland de utbildade i samhället men lokalsamhället, och särskilt bönderna, saknar fortfarande kunskap om hur man skyddar och bevarar naturen på ett bra sätt. Majoriteten av vårt folk är väldigt fattigt så de skyndar sig att säkra sina basbehov (mat, kläder och skydd) till varje pris. Dessutom finns det en allmän okunskap och åsidosättande, på alla nivåer i samhället, av miljöfrågorna. Vissa ser till och med frågorna som ”lyx-frågor” eftersom det finns andra frågor man upplever som mera akuta, till exempel krig, omförflyttning, arbetslöshet, osäkerhet med mera.
DR: Gör kristenheten något särskilt för att bistå folket i detta?
ED: Jag tycker knappast att de religiösa samfunden ger jordbruken riktig och systematisk hjälp. Vad menar jag med det? Jo, det finns viss hjälp när en katastrof kommer som torka, översvämning eller eldsvådor. Det är mycket vanligt i vårt samhälle att man hjälper varandra, men hjälpen kommer oftast efter att katastrofen har skett och inte före. Det finns vissa ideella organisationer och regeringsutskott som jobbar med miljöfrågor, men problemen är enorma och komplicerade.
Som du säkert vet är Etiopien ett bergigt land med många floder. Under regnperioderna urholkar floderna marken och detta har skett under väldigt lång tid vilket har gjort marken både utsatt och ofruktbar. Det i sin tur skapar problem för jordbruken, särskilt i norra Etiopien.
Det kristna samfundet har aldrig tagit itu med dessa frågor. Vi är mer fokuserade på bibelundervisning och missionsverksamhet. Jag tror att vi har något att lära från er svenskar. Jo, vi deltar i trädplanteringar och andra initiativ men jag tycker inte det är tillräckligt. Vi borde göra mer eftersom vi som Guds barn har ett särskilt privilegium. †
Daniel Ringdahl,
missionsledare i ELM, Stockholm
- I original: ”domain the earth”. Jämför SFB-15 som översätter med ”råda över”.