Frågan som väcker storm

Man bör komma ihåg att 85–90 procent av världens befolkning i dag lever i länder där samkönade relationer är förbjudna eller i varje fall inte juridiskt godkända. Det gäller alla afrikanska länder utom Sydafrika och nästan alla länder i Asien. I dessa länder är det en icke-fråga för den kristna kyrkan om man ska viga samkönade par eller inte. Det är inte heller någon specifikt kristen fråga, motståndet mot samkönade relationer är kompakt i muslimska länder och i länder som Kina och Indien som inte alls har formats av kristna värderingar. Det är framför allt i västvärlden och i länder med ett kristet arv som samkönade äktenskap och relationer allt mer har bejakats de senaste 10–20 åren.

Att utöva homosexuella relationer var straffbart i Sverige fram till 1946. En psykiatrisk diagnos gällde för homosexualitet fram till slutet av sjuttiotalet. Den borgerliga regeringen tillsatte 1980 en utredning om en juridiskt reglerad samlevnadsform för homosexuella par. Det registrerade partnerskapet för samkönade par infördes 1995. Könsneutrala äktenskap infördes 2009. De kristna kyrkorna var enhälligt emot att ändra i äktenskapslagstiftningen när frågan om könsneutrala äktenskap debatterades. Svenska kyrkan var först med att ändra sin inställning – det var politikerna i kyrkomötet som snabbt drev på för att ändra kyrkans äktenskapssyn. Equmeniakyrkan har en hållning där församlingarna får välja om man vill viga samkönade par eller inte. Övriga kyrkor och samfund har inte bejakat samkönade vigslar.

Något nytt i den kristna kyrkan

Den kristna kyrkan har aldrig accepterat samkönade äktenskap eller relationer. Aktiv homosexualitet var vanligt i Romarriket för två tusen år sedan men helt förbjuden inom judendomen. Det var den miljö som formade kristna kyrkan, och varken Jesus eller Paulus avvek från det judiska förbudet mot utövad homosexualitet.

Den kristna synen på dessa frågor kan enkelt sammanfattas i Jesu äktenskapsundervisning i Matteus kapitel 19: Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna och sade: Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött? Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman får alltså människan inte skilja åt. Gud har skapat oss till man och kvinna, den sexuella gemenskapen är ämnad för äktenskapet mellan man och kvinna. Det är den kristna idealbilden vi ska ha som utgångspunkt i undervisningen i våra kyrkor. Att identifiera människor enligt HBTQ-normen är uttryck för en annan världsbild än den bibliska, för Bibeln definierar inte människor utifrån sexuella preferenser. Gud har skapat oss till man och kvinna.

Denna äktenskapssyn grundad i Jesu undervisning har varit okontroversiell fram till senaste 10–20 åren. Inom Evangeliska Frikyrkan, som är en evangelikal rörelse med konservativa, bibelförankrade rötter, har diskussionen tagit fart under senare år. En klassisk syn står mot en nytolkning av bibeltexter och kristen tradition.
Alltsedan den sexliberala vågen slog igenom på sextiotalet har bejakandet av sexuella minoriteter varit en viktig fråga i samhällsdebatten. Det har innefattat även homosexuellas rättigheter, vilket efterhand har utvidgats till HBTQ.

Det rör sig om en grundläggande konflikt mellan Guds ord, bibeltron och tidsandan. Reformationens gamla princip om Sola Scriptura bör vara vägledande även i denna diskussion. De få bibeltexter som handlar om samkönade relationer visar med all tydlighet att homosexuella handlingar inte behagar Gud. Många kan vittna om Guds nåd och kraft för enskilda kristna som har brottats med sin sexuella läggning. Guds vilja är en tidlös vägledning oavsett trender i tidsandan och lagstiftning.

Hur har EFK hanterat utvecklingen?

Vad vi än har för inställning i sakfrågan kan man konstatera att det under senare år har vuxit fram olika synsätt i äktenskapsfrågan inom olika delar av kristna kyrkan inom Sverige. Det gäller även inom Evangeliska Frikyrkan. I stället för regelbundet uppblossande debatter i sociala medier, ofta mycket känslomässiga, beslutade vi inom EFK att bearbeta frågorna i en ordnad process och i lugn och ro. En gemensam motion skrevs till samfundets kongress gemensamt av både företrädare för en konservativ syn och företrädare för en liberal-progressiv syn. Samfundets kongress beslutade i enlighet med förslaget. EFKs styrelse utsåg sedan en större arbetsgrupp som bearbetat frågorna under ett par år. Arbetsgruppen består av en blandad grupp, med olika professioner och inställning i frågan. I processen har ingått öppna forum och endagarskonferenser där frågan belysts utifrån olika perspektiv. Arbetsgruppen kommer att lägga fram en rapport under våren. Uppdraget är inte att föreslå en ny äktenskapssyn, utan uppdraget är att utreda frågorna utifrån Evangeliska Frikyrkans teologiska profil, som vi har formulerat som bland annat evan­gelikal och baptistisk. Vår bibelsyn är evangelikal och med det menar vi att den bygger på reformationens och väckelserörelsernas bibeltro. Vi är utmanade i frågan, både från samhället och från våra medlemmar, och frågan måste hanteras och bearbetas. Det är vi överens om inom EFK, både bland dem som har en klassisk kristen äktenskapssyn och dem som vill göra en översyn av äktenskapssynen. †

Stefan Swärd
tidigare ordförande i Evangeliska frikyrkan, Stockholm