I slutet av januari arrangerade Församlingsfakulteten i Göteborg (FFG) ett seminarium om de båda nya bibelöversättningarna, Bibel 2000 resp. Svenska Folkbibeln (SFB). Bland mer än ett halvdussin föreläsare medverkade också två bibelöversättare, de båda teologie doktorerna Krister Brandt (Bibel 2000) och Seth Erlandsson (SFB).
Seminariet var givande ur flera aspekter, samtidigt som det gav anledning till många frågor. Bland de viktigaste frågorna är dessa: •Vilket teologiskt förtroende kan de kristna kyrkorna ha för Bibel 2000?
- I vilken utsträckning kan kyrkorna använda denna översättning i gudstjänstsammanhang?
- I vilken mån kan man rekommendera enskilda kristna att använda den för andaktsbruk?
FÖRTJÄNSTER
Brandt betonade att Bibel 2000 är en vetenskaplig översättning, framtagen med en noggrann men förutsättningslös metod av bibelkommissionen (BK) på uppdrag av Sveriges regering och riksdag. Den är inte avsedd att vara en ”kyrkobibel” och den är inte konfessionell (snarare inter– eller överkonfessionell. Till BK:s ambitioner hör att GT-översättningen också skall kunna användas av judiska församlingar).
Naturligtvis har Bibel 2000 stora förtjänster – i annat fall vore det ju nära nog en nationell katastrof, eftersom översättningen pågått i 25 år och kostat c:a 50 miljoner av skattemedel!
Översättningen är stilistiskt fräsch, och förhoppningsvis leder den till ett uppsving för bibelläsningen i Sverige, något som verkligen vore på tiden. Numera är ju bibelläsningen katastrofalt låg också bland de kristna – häpnadsväckande nog även bland många präster! Inte minst de poetiska texterna i GT har översatts på ett förtjänstfullt sätt.
Brandt gav exempel på hur modern arkeologisk forskning kunnat belysa ställen som tidigare varit svåröversatta. Numera anser man sig t.ex. ha förstått, att 1 Sam. 13:21 är ett slags prislista, som visar hur mycket israeliterna fick betala, när de besökte filistéernas smeder.
Men – det är viktigt när det gäller översättningar att inte bara lägga märke till deras förtjänster, utan även svagheterna. Jämför med läkemedel: en viss medicin kan vara oerhört bra ur vissa aspekter, men vad hjälper det om den samtidigt har allvarliga bieffekter?
Har då Bibel 2000 några brister? – Ja, tyvärr – och flera av dem mycket allvarliga.
TEOLOGISKA BRISTER
Den grundläggande bristen hos Bibel 2000 ligger på det principiella planet, alltså i de direktiv och värderingar som styrt det översättningsarbete som BK utfört.
Översättningsarbetet skulle, enligt direktiven, bedrivas efter ”vetenskapliga” principer. Brandt hävdade t.ex. att varje text måste tolkas utifrån sitt eget sammanhang.
– Det är inte en god historisk metod att tolka GT utifrån NT, menade han.
Men det tragiska är att den moderna, akademiska bibelvetenskapen enligt sina principer är agnostisk! Den tar alltså inte ställning till om Gud finns eller ej.
Naturligtvis får sådana principer djupgående och betänkliga konsekvenser. Bibel 2000 är säkerligen en vetenskapligt god översättning – men den bygger alltså inte på kristna principer!
Enligt doktorand Johannes Hellberg kommer översättningarna – trots att de bygger på helt olika principer – förvånansvärt ofta till likartade slutsatser. Men när de hamnar i olika tolkningar, beror detta nästan alltid på de skilda utgångspunkterna.
– I stället för att ta hänsyn till att Bibeln själv gör anspråk på att vara Guds ord väljer den s.k. vetenskapliga och opartiska forskningen att behandla Bibeln som vilken litteratur som helst, som om den bara vore människotankar, påpekade Seth Erlandsson, som hade starka invändningar mot de principer som väglett BK och bestämt hävdade att en bibelöversättare är skyldig att föra vidare dessa Bibelns egna anspråk – men inte att ta ställning till om de är sanna eller ej.
Docent Rune Söderlund poängterade sambandet mellan bibelöversättning och den kristna trosläran och redovisade också sin egen översättningsprincip.
– En översättning är naturligtvis alltid en tolkning, betonade han. Men den bör innehålla så litet tolkningar som möjligt, för att läsaren själv skall kunna göra sin egen tolkning av texten. När texten är tvetydig på originalspråket bör översättarna försöka flytta över tvetydigheterna till svenska, så att läsaren själv kan avgöra vilken tolkning han vill göra.
I detta sammanhang bör det poängteras att man behöver skilja mellan översättarnas personliga tro och de principer som lett översättningsarbetet. Många, kanske rent av de flesta, bland dem som arbetat med översättningen av GT resp. NT bekänner sig vara kristna; samtidigt måste det också konstateras att åtminstone en av GT-översättarna beskriver sig själv som ateist.
INSPIRATION FRÅN GUDS ANDE
I själva översättningsarbetet har BK alltså inte utgått ifrån att Guds Ande har lett profeterna och apostlarna i deras gärning – men detta är ju ett anspråk som Bibeln själv gör gång på gång! (Se t.ex. 2 Tim. 3:14 ff; 1 Petr. 1:11, 25; Jes. 1:1–2; Jer. 1:1–10; Hes. 3:17 m.fl.)
Översättningsprinciperna har därmed fått flera tragiska konsekvenser:
- Bibelöversättarna räknar med att det i Bibeln finns åtskilliga sakliga felaktigheter. (Se t.ex. noterna i NT 81 till 1 Petr. 1:1; Apg. 1:18.) – Hur noterna till GT-översättningen ser ut vet vi ännu inte; dem får vi se först i de bibelutgåvor som trycks nästa år.
- När texten av olika skäl är svår att tyda följer BK inte den gamla principen, som är självklar i kristna sammanhang, att låta Skrift tolka Skrift, dvs. att ett tydligt bibelställe får belysa ett dunklare. I stället kan man konstatera att GT-översättningen ofta väljer den minst kristna tolkningen.
Bl.a. har flera av de messianska profetiorna i GT inte översatts på det naturligaste sättet, eller ens på ett neutralt vis, utan i stället på ett sätt som försvårar en kristen tolkning. Låt oss ta tre exempel:
1) Guds ord till ormen översätts så här: ”Jag skall väcka fiendskap mellan dig och kvinnan, mellan din avkomma och hennes; de skall trampa på ditt huvud och du skall hugga dem i hälen” (1 Mos. 3:15, min kursivering). Men på hebreiska står det inte, strängt taget, ”avkomma” utan ”säd”. I den grekiska översättningen Septuaginta, gjord av judar i Egypten c:a 200 f. Kr., används ordet ”sperma” när det talas om kvinnans ”säd” – och översättningen visar att det handlar om en individ, inte om en grupp människor! Det märkliga blir därför att Bibel 2000 kommer i konflikt med sig själv: Paulus utläggning av syndafallet i Gal. 3:13 strider mot översättningen av 1 Mos. 3:15!
2) I Jes. 7:14 har Bibel 2000 valt, liksom 1917 års översättning, att översätta det hebreiska ordet almá med ”ung kvinna” och inte med ”jungfru” (en orörd kvinna). Men det hebreiska ordet betyder oftast, möjligen alltid, jungfru; det är den tolkningen vi möter i Matt. 1:23. Här behöver det poängteras: Det är inte Matteus som hittat på att ordet almá skall uppfattas som ”jungfru”; redan Septuaginta återgav det hebreiska ordet med parthénos, som helt enkelt betyder – jungfru!
3) I Ps. 22:17 har Bibel 2000 översatt: ”Händer och fötter är skrumpnade”; i 1917 stod det: ”mina händer och fötter hava de genomborrat (min kurs.). Med Bibel 2000 försvinner detta ord som en profetisk utsaga om Jesus.
Detta leder över till en tredje, mycket tragisk konsekvens:
- I den nya översättningen har sambandet mellan GT och NT i hög grad brutits.
När man läser Bibel 2000 rätt upp och ner, blir det alltså på åtskilliga punkter svårt att se sambandet mellan Gamla och Nya Testamentet.
– Bibeln har alltid varit den kristna kyrkans bok, framhöll doktorand Tommy Bokedal, och man har betraktat Bibeln som en enhet. Men Bibel 2000 bryter sönder denna enhet och har översatt GT och NT isolerade från varandra. Ja, man har t.o.m. översatt varje enskild bibelbok för sig. Ur kyrkans perspektiv är det ödesdigert att BK haft ett så atomistiskt perspektiv.
Den kristna trostolkningen – att GT syftar fram på NT och att NT förutsätter GT – har alltså kommit i bakgrunden. I stället får man som läsare ett annat intryck: När man använder Bibel 2000 framstår några av de bärande tankarna i Nya Testamentet (vissa messianska profetior, jungfrufödelsen) inte som uppfyllelsen av löften i GT, utan snarare som att Nya Testamentet pressar en messiansk tolkning på Gamla Testamentet!
LITTERÄR – MEN EJ KRISTEN ÖVERSÄTTNING!
Om man, lite tillspetsat, skall beskriva läget just nu, är situationen denna: I och med Bibel 2000 har svenska folket fått en litterär översättning av Bibeln – men inte en kristen! SFB:s översättning däremot är gjord ur ett kristet perspektiv.
Min fråga till Sveriges kyrkfolk blir därför denna: Kan de kristna kyrkorna och samfunden i Sverige verkligen anta Bibel 2000 som respektive samfunds kyrkobibel – d.v.s som den översättning man officiellt använder i gudstjänster, när man utformar sin liturgi etc.?
Vore det inte bättre att använda Svenska Folkbibeln, eventuellt kompletterad av Bibel 2000 och 1917 års översättning, som huvudöversättningen i gudstjänster och bibelstudier?
Rune Imberg teol. dr. studierektor FFG