Luther, reformationen och musiken
DANIEL JOHANSSON • I England dröjde det ända till 1700-talet innan psalmsång kunde höras i den anglikanska kyrkan. Isaac Watts hette den store engelske psalmdiktarpionjären. I lutherska områden innebar reformationen ett genombrott för församlingssång, vilket inte minst Martin Luther själv gick i bräschen för. Daniel Johansson är väl inläst på kyrkomusik. Han presenterar i denna artikel Luthers syn på musik och hans bidrag till den internationella psalmskatten mot bakgrund av det historiska sammanhang, i vilket Luther verkade. Artikeln är hämtad från antologin Den mångfacetterade reformationen.
Kultur ur kristen synvinkel
CHRISTIAN BRAW • Begreppet kultur kan förstås på olika sätt och användas i skilda betydelser. I en fallen värld är det alltid en utmaning att skilja agnarna från vetet, att urskilja kriterier för god kultur. Allt gott verk är mer eller mindre befläckat eller smittat av synd, och detta kan vara uppenbart för det otränade ögat i varierande mån. Men hur hittar man till och identifierar det ursprungligt goda eller skapelseäkta bland kulturella uttryck? Christian Braw hjälper oss i denna artikel fram till en kristen syn på kultur.
Guds rike, Jesus och barnen
LARS-ÅKE NILSSON • ”Barnen är vår framtid” har vi kunnat höra ett bra tag från både barn och vuxna. Med det menas inte att vi måste ta demografiska hänsyn och vinnlägga oss om att tillräckligt många barn föds i en ny generation. Vad man finner angeläget är i stället att en yngre generation, som en gång kommer att bli ansvarsbärande och beslutande, redan i förtid ska få höras och vara vägledande.
Det kloka i det tänkesättet kan ifrågasättas. Men vad menar Jesus när han på liknande sätt knyter barnen till det viktiga Guds rike. Vad har de vuxna, som ju ska undervisa de unga, egentligen att lära av barnen? Lars-Åke Nilsson ger svar på frågan i denna artikel och visar att det faktiskt är viktigt att förstå det.
Ledare: ”Virus, fruktan och tystnad”
PETER HENRYSSON • ”Jag minns Herrens gärningar, jag minns dina forna under.” (Ps. 77:12)
Feminism och moderskap
PETER HENRYSSON • Risken med en stark betoning av en aspekt av Guds skapelse, samhället i socialismen, pengarna i kapitalismen eller kvinnan i feminismen är att andra viktiga dimensioner av det mänskliga livet hamnar i skymundan. En överbetoning av en del av tillvaron kan lätt förvrida helhetsperspektivet eller till och med göra oss blinda för andra sidor av skapelsen, som inte ligger direkt i fokus.
Denna artikel söker rikta strålkastarljuset på en eftersatt och ibland till och med föraktad sida av det kvinnliga, nämligen moderskapet. Kan det också utgöra nyckeln till förståelsen av en biblisk syn på förhållandet manligt – kvinnligt?
”Att leva tillsammans i kärlek och endräkt” Luthers syn på hem och familj, äktenskap och sexualitet
RUNE IMBERG • Denna artikel har först varit publicerad i Hälsning från Församlingsfakulteten, nr 6-2017, och därefter i en slutlig version som ett kapitel i boken Den mångfacetterade reformationen (Rune Imberg och Torbjörn Johansson, red.). Författaren gör gällande att Luthers monumentala inflytande över vår kultur på detta område inte är känt eller erkänt och ger oss den bakgrund vi behöver för att rätt kunna uppskatta Luthers epokgörande betydelse för på vår syn på äktenskap, hem och familj.
Den verkliga omvändelsen och dess frukt
MARTIN LUTHER • ”Vänd om till Herren, säg till honom: ”Förlåt oss all vår skuld och ta nådigt emot oss.
Då ska vi ge dig en frukt från våra läppar.” Hosea 14:3
Rosenius i Danmark och annan nyare roseniuslitteratur
ERIK J ANDERSSON • I ELM:s stadgar anges uttryckligen som en angelägenhet för ELM att ”bevara och förnya det evangeliska arvet, särskilt Luthers och C. O. Rosenius undervisning”. Läsningen av Rosenius skrifter har säkert varit mer omfattande och intensiv i andra tider än i dag i vårt land. Detsamma gäller hänvisningar till Rosenius i förkunnelsen. Kanske är intresset för honom större i vårt grannland i sydväst, där han också haft en särställning bland väckelsens folk. En nyutkommen antologi, Rosenius i Danmark, recenseras här av tidigare missionsledaren Erik J. Andersson, som också ger en uppdatering beträffande vad som händer på Rosenius-fronten i Sverige.
Ledare: ”Vem vill vara vår budbärare?”
PETER HENRYSSON • ”Jag vill glömma honom och inte mer tala i hans namn. Då blev det som en brinnande eld i mitt hjärta, instängd i mitt inre.” (Jer. 20:9)
Att handskas med sanningen
MARTIN HELGESSON • På det generella skapelseplanet har en stor förändring skett i synen på sanning och i vårt praktiska förhållningssätt till sanning och lögn. Det är en förändring som pågått under lång tid och det är inte helt lätt att få grepp om den. Martin Helgesson hjälper oss med den saken och ger vägledning i hur svårigheter med sanning i dag kan hanteras ur biblisk synvinkel. Artikeln är baserad på ett föredrag som författaren höll på ELM:s årskonferens 2019 i Hässleholm.