Sommarbibelskola är toppen!
Gör om det här!
Ja, så lät det efter premiären på Fridhem förra sommaren. Därför planerades en uppföljare. Den 20–24 juli blev den verklighet – Sommarbibelskolan -97!
Antal: 30–40. Sörlänningar: 25%.
Ålder: 15–25. Lektioner/dag: 4.
Huvudämne: Romarbrevet.
Övriga ämnen: Apologetik, skapelse – evolution, kristendom – islam.
Kvällsprogram: Nådegåvorna, kamratsjälavård.
Därutöver: Mat, bad, glass, idrott, gruppsamtal, sömn, lek, skratt, sång, varma mackor. Packat program: Ja.
Stämning: Kanon!
Tänk om Jesus bara är en illusion.
Tänk om Gud inte över huvud taget existerar. Tänk om livet är, som ateisten Jaques Monod uttryckt det, ”bara en bråkig parentes mellan två intigheter”. Många tänker ju så. Särskilt bland vetenskapsmännen. Att tro på Gud anses vara dumt. Att tro på slumpen anses vara vetande. Vad ska man tro? Under ämnet apologetik (trosförsvar) gav Thomas Nilsson vägledning.
Här lyfte han bl. a. fram några av de s.k. gudsbevisen, saker som talar för Guds existens:
Det historiska gudsbeviset påpekar att alla folkslag i alla tider har levt med andliga föreställningar. Dessutom tyder mycket på att den ursprungliga religionen var monoteism, d.v.s. tro på en Gud. Hur kan det komma sig? Det moraliska gudsbeviset påpekar att alla människor, oberoende av kulturella, geografiska eller tidsmässiga skillnader, har gemensamma grundläggande idéer om vad som är moraliskt rätt och fel. Var har vi fått det medvetandet ifrån? Det teleologiska gudsbeviset påpekar att all planläggning och design förutsätter en planläggare och designer. Hela universum – från det största till det minsta – uppvisar en stor planläggning och en mycket ändamålsenlig design. Ja, hur kan det komma sig?
Bibelns svar är självklart. Det finns en designer, en planläggare, en superhjärna, bakom allting – nämligen Gud!
‒ Klart att Gud har skapat mig. Det står ju i Koranen!
Där har vi ett nytt problem, visade Thomas Nilsson och knöt samman med ämnet kristendom – islam. Om nu Gud finns, vem är han då? Tidigare har den frågan haft ett självklart svar i Sverige. Men numera finns många religioner representerade. Inte minst antalet muslimer har ökat kraftigt de senaste tio åren. Redan finns fem moskéer i vårt land…
Koranens Gud har enhet och upphöjdhet som främsta egenskaper. Han beskrivs visserligen i Koranen som ”den barmhärtige förbarmaren”, men barmhärtigheten gäller endast dem som följer hans befallningar. Begrepp som ”att vara Guds barn” finns inte inom islam. Sådana relationer har inte Gud med människor. Någon frälsningsvisshet finns heller inte inom islam. Islam betyder underkastelse. (Får inte förväxlas med underkastelse i biblisk mening. Biblisk underkastelse är, som Börje Lillsjö sa, en tunnel in i den himmelska friheten!)
Många kristna blir förföljda och dödade i muslimska länder i dag. En kväll såg vi den amerikanska spelfilmen ”Bortom solen”, producerad av Open Doors, som arbetar med radiomission i muslimvärlden. En student återvänder till sitt hemland i Mellanöstern efter ett par års studier i USA. Det blir stor fest och släkten jäser av stolthet över honom. Tills det uppdagas att han blivit kristen… Filmen är välgjord och realistisk och dessutom spännande. Det var alla ense om. Så se den! Den finns på Strandhem.
Så till tyngdpunkten – Romarbrevet. Det är ett kärnfriskt brev, som studerats flitigt särskilt i väckelsetider. Ola Österbacka och Börje Lillsjö från Evangeliföreningen i Finland var lärare. Brevet är adresserat till ”Guds älskade i Rom” och skrevs sannolikt år 57, inför Paulus’ sista missionsresa. Hela brevet präglas av detta syfte: att klargöra vad evangelium verkligen är, nämligen frälsning av nåd och rättfärdiggörelse genom tro.
Ola påpekade att verbet rättfärdiggöra betyder att förklara rättfärdig. Också inför människor kan man rättfärdiggöras, vilket då betyder att man blir ansedd som rättskaffens, oskyldig till brott och fri från skuld.
När Gud förklarar den ogudaktige rättfärdig betyder det inte att syndaren genomgår en moralisk förvand ling och blir syndfri till sitt väsen. Här höjde Ola ett varnande finger. Det är fråga om ett domsutslag, en rättslig akt utanför människan: Gud tillräknar inte synden – den tillräknades Kristus – utan förklarar syndaren fri från skuld för Kristi skull och tillräknar den ogudaktige Kristi fullkomliga rättfärdighet (”det saliga bytet”).
Grunden till att Gud tillräknar syndaren en ”främmande” rättfärdighet (Luther) är alltså återlösningen i Kristus, att Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv, icke tillräknande människorna deras överträdelser (2 Kor. 5:19).
Rättfärdiggjord blir man inte genom gärningar, betonade Ola, inte ens om man varje dag skulle ägna en timme åt meditation i upp- och nervänd lotus-ställning. Rättfärdiggjorda är vi redan i Kristus. Det är det glada budskapet! Det vi nu behöver göra är att lita på att detta är sant, att tro på Herren Jesus Kristus, för den genom tron rättfärdige skall leva (Rom. 1:17). När en människa tror förkunnelsens ”för dig” har hon förlåtelse och är fri från straff för sina synder. ”Tron räknas till rättfärdighet.” kvällsprogrammen var uppskattade. Inte minst Rut Lindmarks samling om kamratsjälavård. Hon uppmuntrade oss att be till Gud om gåvan att få vara en medmänniska. I Rom. 12:6–8 räknas sju nådegåvor upp. Den gåva som i vers åtta i Folkbibeln är översatt med gåvan ”att förmana” betyder ordagrant: ”att komma upp jämsides med för att hjälpa”. Det är vad själavård handlar om: Att komma upp jämsides med sin medmänniska för att hjälpa. Vi fick bl. a. många goda råd vid samtal. Här är några smakprov: Ta dig tid. Visa att du tar din medmänniskas problem på allvar. Tala lite – lyssna mycket. Sitt inte och fundera ut vad du ska svara för smart, lyssna i stället aktivt. Ett riktigt lyssnande är mer än halva hjälpen. Gud har skapat oss med två öron och en mun!
Fråga inte av nyfikenhet – fråga för att förstå. Generalisera inte. ”Så där har alla det” eller ”Andra har det mycket värre” är dålig tröst. Ta upplevelserna på allvar. ”Äh, det går över” kan vara ett farligt uttryck. Man kan lätt känna sig missförstådd och övergiven.
Och var inte rädd för tystnad och pauser.
Sista kvällen samlades vi för att samtala och dela med oss av Guds ord. Vi satt i en stor ring, med ett kors av värmeljus i mitten. Många hade något på hjärtat och flera bibelverser lästes. Mot slutet slocknade några av ljusen. Det gav en av killarna en allvarlig tanke:
– Tänk om vi sitter här och har det bra, medan korset ibland oss slocknar! Vi fick många tankar med oss hem. Och många minnen.
– Sommarbibelskola är toppen! Gör om det här! Ja, så lät det även när årets upplaga gått i mål. Och var lugn! Det planeras redan för ännu en uppföljare. Kom gärna med på den!
O, vilket djup av rikedom och vis het och kunskap hos Gud! Hur outgrundliga är inte hans domar och hur outrannsakliga hans vägar. Vem har lärt känna Herrens sinne eller vem har varit hans rådgivare? Av honom, genom honom och till honom är allting. Honom tillhör äran i evigheter, amen.
(Lägersången; Rom. 11:33–34, 36)
Daniel Brandt, gymnasiestuderande