Vatten har alltid fascinerat mig. Följ med i tankarna till en liten porlande källa i skogen. Eller kanske till havet, antingen en stilla vårkväll eller på hösten i rykande storm. Eller för att få uppleva solen försvinna vid horisonten och lämna en rödgul linje i en spegelblank insjö. Upplev vårregnet, det ljumma, stilla regnet, som lämnar sina fina, klara droppar på den första grönskan och skapar en säregen akustik i skogen. Gemensamt för alla sådana upplevelser är vattnet, vare sig det ligger stilla som en spegel, faller som ett rikt, livgivande regn eller kastar sig mot stranden i häftiga vågor. Levande vatten och livgivande vatten! Vatten är faktiskt en av de grundläggande beståndsdelarna för liv; allt levande behöver luft, ljus och vatten. Och livets vatten är grundläggande för det eviga livet.
Jesus talar om livets vatten. En gång finner vi honom vid en brunn i samtal med en kvinna (Joh. 4). Till henne säger Jesus att den som dricker av det vatten som han har att ge inte skall bli törstig igen och att det vattnet skall bli en inre källa med vatten som sprudlar fram och ger evigt liv. Kvinnan gjorde två viktiga saker. Först lät hon vattenkrukan stå kvar hos Jesus, hos honom som har livets vatten. – Det hon egentligen hade tänkt göra var inte så viktigt längre. – Sedan gav hon sig iväg för att berätta om honom som hon hade mött. Hon trodde han var Kristus. Och många av folket i staden kom ut till brunnen, mötte Jesus och trodde honom. ”Nu tror vi inte längre på grund av det som du har sagt”, sade de till kvinnan. ”Nu har vi själva hört honom och vet att han verkligen är världens Frälsare.” Så hade livets vatten inom henne blivit en källa, som fick bli till liv för andra. Av tro och till tro, som Paulus beskriver det.
På ett annat ställe i Johannesevangeliet finner vi Jesus ropande: ”Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger. Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom.”
Nu får vi dricka livets vatten ur samma källa. I våra biblar finner vi Jesus, som själv är Ordet och livets källa. Där möter han oss, antingen som ett stilla regn, en strid flod eller en bägare livgivande, friskt källvatten. Alla behöver vi vatten för att kunna leva. Vi behöver Jesus – livets vatten – både för att bli rena och för att livet i oss skall uppehållas. Och vi får ta emot det och ge det vidare till andra i vår närhet, dela med oss.
Bland Bibelns sista verser läser vi: ”Och Anden och bruden säger: Kom! Och du som hör det, säg: Kom! och du som törstar, kom! Den som vill, får taga livets vatten för intet.” Över detta slutackord skriver biskop Giertz följande: ”Ännu lever vi i nådens tid. Ännu finns livets vatten att hämta för intet. Så länge bruden ännu väntar sin brudgum, står dörrarna öppna till bröllopssalen. Så länge kyrkan kan säga ’Kom, Herre Jesus’, så länge kan hon också säga: ’Kom, du som törstar! Här finns livets vatten.’ Samma vatten som flyter kristallklart i en bred flod genom det nya Jerusalem, det kan man få dricka redan nu, här på jorden. Det finns i dopkällan, i välsignelsens kalk och i det Ord som är likt regnet som faller från himmelen och gör jorden fruktsam och bärande.”
En ström går fram, vars flöden ger glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning. Ps. 46:5. Ta också du för dig av detta levande vatten för egen del och räck det sedan vidare till din nästa som törstar!
Christer Johansson predikant, Örkelljunga