Professor John F. Johnsson, som disputerat i såväl systematisk teologi som filosofi, är president vid Missouri-synodens teologiska seminarium i St Louis, USA. Under ett antal år var han en av sex lutherska deltagare i den officiella katolsk-lutherska dialogen i sitt hemland. Han har nyligen gästat Församlingsfakulteten i Göteborg och där föreläst om äldre resp. modern katolsk teologi. Rune Imberg och Daniel Johansson har till Johnsson ställt en rad frågor bl.a. om den Gemensamma Deklarationen om rättfärdiggörelseläran, som skrevs under den 31 oktober förra året. Här följer en sammanfattning av intervjuerna.
Hur har man lyckats uppnå ”enhet” i ett antal lärofrågor?
– På åtskilliga punkter väljer man att använda vaga formuleringar. Man bortser t.ex. ofta från att begrepp som ”nåd” och ”rättfärdiggörelse” betyder olika saker i lutherska respektive katolska sammanhang.
Kommer dokumentet att leda till splittring bland lutheranerna, mellan de lutherska kyrkor som skrivit under det och dem som inte gör det? (till de senare hör Missouri-synoden med 2,6 miljoner medlemmar.)
– Nej, det tror jag inte. Däremot kommer dokumentet förmodligen att förvirra många kristna lekmän, likaså många journalister, som genom detta dokument får intryck av att de båda kyrkoorganisationerna står närmare varandra än de gör i verkligheten.
Vad anser du om ärkebiskop K G Hammars s.k. tio teser om framtidens kyrka, framförda i samma vecka som deklarationen undertecknades?
– Det är svårt att urskilja den lutherska identiteten i teserna. Ingenting om Bibelns auktoritet, inget om evangeliet eller sakramenten – och ingenting om hur människan blir rättfärdig! Bortsett från att Kristi kyrka vid ett tillfälle nämns i förbigående är teserna så allmänna att de skulle kunna omfattas av nästan vilken rörelse eller organisation som helst.
– Om det är viktigare att ”vara” kyrka än att göra vad kyrkan förväntas göra – förkunna och undervisa – då blir jag mycket bekymrad. Jag vet inte vad ”vara” betyder.
– Med så allmänna teser och ett så vagt språk kan det vara befogat att – som, av vad jag förstått, några präster gjort – ifrågasätta om er ärkebiskops kyrka är kristen.
Däremot var Johnsson mycket imponerad av vissa finska teologer.
– Många av de bästa formuleringarna i den Gemensamma Deklarationen hade tillkommit på initiativ av de finska teologerna.
Vilka är de viktigaste frågorna inför framtiden för världens lutheraner?
–Till att börja med ställer 2000-talet oss inför nya och annorlunda utmaningar. Ideologier, rörelser, den postmodernistiska filosofin kommer att förändras. Vi måste lära känna dem, ta ställning till dem och bemöta dem där så är nödvändigt.
– När vi gör det måste vi vara trogna mot evangeliet. Vi behöver räcka evangeliet till våra medmänniskor och ge bibliska svar på de frågor som de ställer. Kyrkan svarar inte på kulturen genom att helt enkelt anta den och bli en del av den, utan att genom att kritisera den och erbjuda något i dess ställe – genom att ta Kristi budskap in i kulturen.
–Vi måste också tänka på vad det innebär att vara lutheraner. Vi är inte protestanter i allmänhet utan just lutheraner. Vi har att göra de lutherska bekännelseskrifterna relevanta också på 2000-talet.
– Det viktiga för oss är alltså att vi är trogna mot Guds ord och den lutherska bekännelsen. Vi har att predika och undervisa i förlitande på att den Helige Ande för människor till tro.