Marknadsanalys och Jesus

Ibland när jag möter affärsfolk och företagare, får jag en för mig förvirrande fråga. Ungefär så: Vad lär sig kyrkan av marknadens strategier för att överleva i vårt samhälle? Eller: Allt färre går i kyrkan, varför ser inte kyrkan på hur företagen gör för att sälja mer?

Marknaden tillhör sådant, som jag inte begriper mig på. Visserligen breder ekonomiska analyser ut sig över sidorna i morgontidningen men i mina ögon verkar företagen ha det som mormors lilla kråka, än for slanten hit och än dit och än ner i diket eller någon annans aktieportfölj. Men vad skall man svara? Är jag på mitt bitska humör blir det kanske: Tja, kyrkan har med sin strategi och utan marknadsanalyser levt i tvåtusen år. Hur gammal blev Enron i USA? Hur länge har Microsoft behärskat världen? Coca Cola? Ikea? Så vad lär sig marknaden av kyrkan?

Är jag mer blid till sinnes blir det kanske att kyrkan måste liksom företagen värna om sin kärnverksamhet och sin varumärkesidentitet. Fånga sin själ, framhäva och bevara det för henne unika.

Då är frågan nära: Vad är kyrkan ensam om? Vad gör kristen tro kristen? En marknadsenkät skulle ge skiftande svar men många missar det verkligt unika. Insikten om en andlig verklighet finns i alla religioner liksom bön och gudstjänst. Tron på en enda Gud delas av judendomen och islam. Livsvisdom har taoismen och buddhismen. Etik, moral och kärleksbud känns igen i konfucianismen likaväl som i humanismen och socialismen. Heliga skrifter har flera av de största religionerna. Evig frid eller evigt liv i någon form utlovas inom islam, hinduism och många sekter.

Även om bön, andlighet, bud, Gud, livsvisdom, evigt liv är väsentliga inslag i kristendomen, så är det inget av detta som gör kristen tro kristen. Kyrkans innersta mysterium är en annan: Jesus! Jesus Kristus, Guds Son, världens frälsare.

Lika lite som att BMW:s eller Volvos eller Ahlgrens bilar kvittar lika, kan kyrkan tala om tro som tro, att islam eller nyandlighet eller kristendom kvittar lika. Men att vittna om Jesus är inte nog. Genom tiderna har han blivit missbrukad och förminskats till morallärare, terapeut, dekoration, porslinsfigur. Svårare är det att vittna om honom som den han verkligen är. Försonaren, Frälsaren, den Ende genom vilken rättfärdigheten vunnits. Att ingen kommer till Fadern utom genom honom.

Berth Löndahl kyrkoherde, Bunkeflo

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan