Jesus, din själasörjare säger: Synda inte mer!

Roar Lavik, dansk präst, är en av dem som under 2003 skriver bibelstudierna. Utifrån några texter i Johannes evangeliet hjälper han oss att lära känna Jesus som själavårdare. Här följer den tredje och sista artikeln. LÄS JOH. 5:1–18

Jesus var på väg upp till Jerusalem. Det fanns tio portar i stadsmuren. Varför valde Jesus att gå in just genom Fårporten (Neh. 12:39)? Var det en tillfällighet? Det är anmärkningsvärt inte minst eftersom detta är den enda av de tio portarna som är omnämnd i NT! Vad användes Fårporten till? Jo, genom den fördes offerdjuren in i templet för att offras.

Vi känner till profetior om Jesus – om Jesu död som Herrens lidande tjänare (Jes. 53) eller om Jesus på korset (Ps. 22), för att nämna två tydliga exempel. Tre gånger förutsäger Jesus också sitt lidande och sin död och uppståndelse för lärjungarna. Men Jesus uttrycker inte det som ska ske bara i ord, utan också i handling. Detta kan vara en profetisk handling som visar att Jesus är Guds offerlamm. Redan i Joh. 1:29 kommer detta tydligt fram, där Johannes Döparen pekar på Jesus och säger: ”Se, Guds Lamm, som tar bort världens synd.” Jesus är Guds lamm som ska offras för världens synd. Han är offerdjuret som bär bort synden från oss, så att Gud inte längre ser den. Jesus går in genom Fårporten som offerlammet som ska offras i Jerusalem.

 

Betesda

I nordöstra delen av staden i närheten av templet låg ett torg, där man sålde de får som skulle offras. Här låg Betesda- dammen, som var 110 m lång, 40 m bred och 23 m djup. Det hebreiska namnet ”Betesda” betyder ”barmhärtighetens eller nådens hus”. Det var här som Guds nåd och barmhärighet skulle lysa fram denna sabbat. Jesus kommer som Guds offerlamm för att visa nåd och barmhärtighet.

 

38 års sjukdom

Där låg många sjuka människor, som hoppades att de skulle komma först ner i dammen efter det att vattnet hade kommit i rörelse (vers 4). De låg här eftersom de hoppades att de skulle bli friska. Men vattnet måste först komma i rörelse, och man måste vara först i vattnet. Några av de sjuka var dessutom beroende av andras hjälp.

Just där möter Jesus en sjuk man. Troligtvis är han förlamad, eftersom han inte kan röra sig utan andras hjälp. Som den själavårdare Jesus är vet han allt. Han känner oss helt och fullt. Han vet allt om hur vi har det i våra liv. Jesus vet att mannen har legat länge vid Betesda damm och att han har varit sjuk i 38 år.

Talet 38 förekommer bara denna enda gång i NT. Om det hade stått 7, kunde man tänka på de 7 korgarna med bröd som blev över efter brödundret när 4000 människor mättades, 7 sändebrev, 7 veckodagar etc. Om det hade stått 12, kunde man tänka på de 12 korgarna med bröd som blev över efter brödundret när 5 000 människor mättades, 12 apostlar, Israels 12 stammar osv. Men talet 38 förekommer bara en gång i NT. Det förekommer också bara en gång i GT, nämligen i 5 Mos. 2:14: ”Från den tid vi lämnade Kadesh-Barnea till dess vi gick över floden Sered, gick det trettioåtta år, och under den tiden dog hela det släkte av stridsmän som fanns i lägret, så som herren med ed hade förklarat för dem.”

Ökenvandringen tog också 38 år! Det finns många likheter mellan en sjukdomsperiod på 38 år och 38 års ökenvandring: vanmakt, hjälplöshet, prövningar, lidanden osv. Men det mest anmärkningsvärda är att ökenvandringen inte hade behövt vara i 38 år. Det tar inte 38 år att gå från Egypten till Israel. Att ökenvandringen kom att vara så länge berodde på folkets synd mot Gud.

Det kan ha varit på samma sätt med mannens sjukdom, den kan ha berott på synd mot Gud. Men när Jesus säger: ”Synda inte mer, så att inte något värre drabbar dig” (vers 14), vill han främst visa att det för mannen är värre att leva med oförlåten synd och så gå miste om det eviga livet.

Jesus kommer som Guds lamm som bär världens synd. Han kommer för att visa nåd och barmhärtighet. Han vill bota och frälsa!

 

Många sjuka – en botad!

Bland alla de många sjuka människorna har Jesus fått syn på den som det kanske såg allra mest hopplöst ut för. Jesus ser den enskilda människan. Även om många är samlade ser han individen mitt i folkhopen. Ibland sägs det att Jesus botade alla. Så är det inte i detta fall. Vid Betesda fanns många sjuka, men Jesus botade bara en av dem. Det är inte Guds vilja att alla sjuka ska bli friska här och nu.

”Vill du bli frisk?”, frågar Jesus mannen som inte vet något om Jesus. Vad ska han egentligen tro? Lägg märke till att vi här har ett exempel på att tron inte behöver finnas med som en förutsättning för att Jesus ska kunna göra under. Det är värt att understryka i dag, när framgångsteologer gör Guds ingripande beroende av hur stor tro den enskilda människan har. Framgångsteologin har gjort tron till förutsättning för botande. Om du inte blir frisk är det ditt eget fel. Du har helt enkelt för lite tro. Utöver problemet med sjukdomen får man ännu en börda att bära, nämligen den att man inte har blivit botad eftersom ens gudsförhållande inte är som det ska vara. Det leder till att sjukdomen också blir ett andligt problem.

En sjuk anfäktas ofta av frågan varför just detta ska drabba honom, om det beror på synd som Gud straffar. Därför är det inte av en tillfällighet som det står skrivet i samband med smörjning av sjuka, att den sjuke ska ha möjlighet att bekänna synd och under handpåläggning tillsägas syndernas förlåtelse (Jak. 5:14–16).

 

Tron är inget villkor

Hur stort hopp om att bli frisk har egentligen den som har varit sjuk i många, många år? När sjukdomen har märkt en människa och krafterna bara avtar? I början finns det kanske ett svagt hopp. Men när musklerna förtvinar och man bara är skinn och ben minskar hoppet. Man resignerar eller förlorar modet. In i den situationen hörs plötsligt orden: ”Stig upp, ta din bädd och gå!”(vers 8). Lägg märke till att dessa ord sägs till en man som inte har kunnat gå på trettioåtta år! Stig upp och gå! Ja, inte nog med det, bär också med dig bädden!

Jesus låter inte stoppa sig av någon nöd. Ingenting är omöjligt för honom. Det är inte ens någon förutsättning att mannen känner honom och vet att han står inför Guds Son. För Jesus är inte några villkor knutna till botandet. Han begränsas inte av vår otillräcklighet. Tron är inte förutsättningen för att vi ska få uppleva Guds ingripande. Det var inte för att Jesus såg någon tro i mannens hjärta som han botade honom. Nej, Jesus såg mannens nöd. Denna nöd blev en kallelse till honom att gripa in. För han såg nöden med kärleksfull och allsmäktig blick. Sådan är Jesus. Hans kärlek gör kärlekens gärningar. Hans makt känner inga gränser och begränsas inte ens av vår svaghet.

Verkan av Jesu ord uteblev inte. Helandet var ögonblickligt och fullständigt. Så fantastiskt att få bevittna det. Vilket trosstärkande vittnesbörd om Jesus. Gud har makt. Han är undrens Gud!

 

Ett tecken

Undret vid Betesda görs inte bara för den lame mannens skull, utan för att många ska få se Guds gärning. Det är ett tecken: En förlamad man som efter många års sjukdom kommer bärande på sin bädd på sabbatsdagen. Det var inte en överträdelse av Guds bud utan ett förverkligande av Guds ingripande och Guds gärning på Guds dag! Det förhärligar och ärar Jesus! Tecknet uppenbarar Guds härlighet till tro och evigt liv. Också i dag vill Jesus få gripa in i våra liv. Också i dag önskar han att vi ska vittna om vilka stora ting han har gjort för oss!

 

Synda inte mer

”Synda inte mer, så att inte något värre drabbar dig!” Så lyder Jesu själavårdande råd. Finns det något värre än trettioåtta års lidande? Ja, att gå in i den eviga pinan, förlorad, borta från Gud (läs 2 Petr. 2:20). När Gud förlåter ger han samtidigt förmaningen att leva ett heligt liv. Genom samtalet med Jesus blir mannen klar över vem Jesus är och bekänner öppet sin tro.

Jesus har förlåtit all din synd – allt från ditt tidigare liv och alla dina ungdomssynder. Genom sina ord vill Jesus ge dig styrka och hjälp att leva ett segrande liv som kristen. Kämpa mot synden genom den styrka som Jesus ger dig genom sin seger och sitt ord!

Roar Lavik präst och bibelskollärare

Översättning: Gunilla Davidsson