Församlingen i Laodicea är inte medveten om sitt andliga tillstånd, sin ljumhet. Men Jesus är tydlig när han tillrättavisar och ger råd – och han gör det i stor kärlek. Vägen till räddning för varje människa är att omvända sig och öppna för Jesus. Och när hon gör det, finns stora löften om rik gemenskap med Jesus, nu och i evigheten.
När och hur församlingen i Laodicea bildades vet vi inte, men detta är den församling i Uppenbarelseboken som får den allra strängaste tillrättavisningen av Jesus (Upp. 3:14–22). Jesus var djupt missnöjd, ty kyrkan var ljum i sin tro (3:16). Flera gånger använder Jesus uttrycket varken kall eller varm för att beskriva tillståndet i församlingen (3:15–16). Tron på Jesus var alltså halvhjärtad. Och detta kännetecknade hela församlingen! Det är en kuslig verklighet att det kan vara så i en kristen kyrka.
I. Jesus ställer en diagnos
Församlingsmedlemmarna i Laodicea var inte själva medvetna om sitt andliga tillstånd och därför säger Jesus till dem: du vet inte /…/ (3:17). Jesus däremot känner alltid de verkliga förhållandena (3:15). Vi är blinda, men Jesus ser. Därför måste vi ta den diagnos Jesus ställer på allvar.
Vad innebär det då att vara ljum och halvhjärtad i sin tro? Jesus ger själv svaret i vers 17, som i den grekiska grundtexten börjar med ordet ty. Det är synd att den svenska översättningen har klippt bort det lilla ordet, ty sammanhanget med det föregående går på så sätt förlorat. Jesus säger alltså: Ty (!) du säger: Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting, och du vet inte /…/ (3:17). Att vara ljum, och således varken kall eller varm i tron, innebär att man är nöjd med att det är som det är. Man upplever inget behov av någon andlig förnyelse i sitt liv – och inte heller i sin församling eller kristna förening. ”Så har vi aldrig gjort förut” och ”här behövs ingen förändring”, är uttryck för en sådan hållning. Det kan även vara så, att man har svårt för att ta emot kritik. Att vara ljum är att tro sig vara rik: jag behöver ingenting /…/. Då ser man inte, att man i själva verket är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken (3:17). Den som själv tycker sig vara andligt rik och stark är i stället allt detta andra.
II. Jesus ger ett råd
Det är rörande, att Jesus som är herrarnas Herre och konungarnas Konung (Upp. 17:14) ger råd till sin skapelse. Jesus, som också är universums Herre med tusen miljarder galaxer i sin hand och som bestämmer stjärnornas mängd och nämner dem alla vid namn (Ps. 147:4), råder sin församling. Detta är kärlekens språk. Jesus kunde ha rätt att befalla, men han gör inte det: Jag råder dig att av mig köpa guld som är renat i eld, så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med, så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se (3:18). Han som säger detta är själv Guds Amen (3:14), och det betyder att Jesus i sin person är uppfyllelsen av alla Guds löften. Därför står det också om Jesus att han är det trovärdiga och sannfärdiga vittnet, upphovet till Guds skapelse /…/. Jesus kan inte ljuga. Kan du då strunta i hans råd?
Betydelsen av ordet köpa skall inte pressas. Det betyder här närmast ’skaffa’ och betoningen i meningen ligger på uttrycket av mig. Frälsningen, som Jesus vill ge oss, kan aldrig köpas, den ges alltid gratis och vi tar emot den i tro. Här finns goda nyheter för dig som är andligt fattig, ty Jesus kan göra dig rik. Guld! För dig som är naken finns vita kläder som fullständigt döljer alla dina synder så att din skamliga nakenhet inte syns, och du som i dig själv är andligt blind kan få dina ögon öppnade, så att du i djupaste mening kan se. Det finns en salva! Det är den helige Ande som öppnar dina ögon genom Guds ord, Bibeln.
Men hur skall detta ske rent praktiskt? undrar du kanske. Det finns två steg att ta:
a. Omvänd dig (3:19). Att man ’omvänder sig’ betyder att man får en annan riktning i livet. För att denna kursändring skall kunna ske måste man först inse att man är inne på fel väg. Bed därför att Jesus visar dig din synd, så att du kan bekänna den och överge den. De kristna i Smyrna levde i en sådan biblisk självkännedom och de kände sin egen andliga fattigdom, men till just den församlingen säger Jesus: du är rik (Upp. 2:9). Du behöver aldrig vara rädd för att få in Guds ljus i ditt liv, ty den som är fattig inför Gud är i själva verket rik i sin fattigdom.
b. Öppna för Jesus (3:20). Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig. Jesus klappar eller knackar. Denna knackning är en personlig inbjudan från Jesus till varje människa, men Jesus trugar aldrig. Han tränger sig inte på. Erbjudandet till denna någon är också till dig! Jesus bor enligt Bibeln i de människors hjärtan, som tror på honom (Ef. 3:17). De andras hjärtan bearbetar han, men han bor där inte. Laodicea var en församling där det inte fanns plats för Jesus.
III. Jesus ger ett löfte
Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron (3:21). Den som segrar är den som troget blir kvar hos Jesus trots världens hån och förföljelse. Löftet inför framtiden är alldeles överväldigande: den som förblir hos Jesus skall en gång själv få sitta på den himmelska tronen, på Guds egen tron. När Jesus talar om sin tron och Faderns tron är det tydligen en och samma tron han talar om. Fadern och Sonen (Kristus) har samma tron, ty Guds enhet är fullkomlig. Redan här på jorden får vi hålla måltid med Jesus (3:20), vilket betyder att vi lever i gemenskap med honom och att vi lever av nåd. I himmelen skall vi alltid få vara på samma plats som Jesus, och då skall vi se honom sådan han är (1 Joh. 3:2). Ja, då skall vi få se vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom (1 Kor. 2:9).
Jesus har dikterat och givit de sju sändebreven i Uppenbarelseboken till sin kyrka. Vad Jesus säger är ett ord att lita på och värt att på allt sätt tas emot (1 Tim. 1:15).
Ingemar Rådberg
VDM, fil. dr, Lödöse