Här följer det andra bibelstudiet över Apostlagärningarna – slå upp och läs avsnittet i Bibeln. Läs om den första församlingen och om lärjungarnas frimodighet. De som vandrat med Jesus fick nu praktisera sin tro – en utmaning också för vår tid!
Enhet och trohet (2:42–47)
Apg. 2:42 har ofta används som grundmönstret för det kristna livet. Bibeln (apostlarnas undervisning) är grunden för vad vi vet om Gud och vad Han vill erbjuda, gemenskapen i Kristus förenar alla troende och ger ett sammanhang att leva i, nattvarden (brödsbrytelsen) är Jesus kärleksgåva för att överbevisa de kristna om sin kärlek och gudstjänsten (bönerna, som syftar på att de första kristna fortsatte delta i det judiska gemensamma andaktslivet) är veckans höjdpunkt(er), då de kristna tillsammans får möta sin Herre i tillbedjan.
Vi kan fortsätta inspireras av Lukas beskrivning av den första kristna gemenskapen: Trohet (de höll troget fast), enhet (endräktigt tillsammans), generositet (delade ut till alla) och glädje (jublande, innerlig glädje). Allt detta såg människorna i församlingens omgivning. Inte konstigt att de kristna var omtyckta av allt folket. Också Herren gladde sig; han lät många under ske genom apostlarna och gemenskapen växte för varje dag.
Funktionshindrad i 40 år – nu GÅR han (3:1–10)
Johannes och Petrus är på väg upp till templet. Vid en port sitter en man med rörelsehinder och vädjar om gåvor. Mannens situation berör Petrus. – Något materiellt kan jag inte ge dig, men – säger han, och kanske hinner mannen bli besviken, innan han hör de märkliga orden, – i Jesu Kristi, nasaréns, namn: stig upp och gå! Petrus tar hans hand och reser honom upp. Och benen bär! Befriad, botad, helad. Han hoppade upp, stod upprätt och började gå … Han gick och hoppade och prisade Gud!
Varje dag hade han suttit där. Lärjungarna hade säkert passerat honom förut, men just den dagen var Guds tid i hans liv.
Vi möter Jesus i evangelierna som en undergörare, och kan i Apostlagärningarna läsa om att under ofta förekom i den tidiga Kyrkan. Hur reagerar du inför det? Blir du utmanad att be mer och förvänta dig mycket av Gud eller blir du missmodig och undrar varför det inte sker under i dag? Folket som såg mannen helad reagerade med förskräckelse och förundran. Den reaktionen på Guds närvaro känns igen från andra berättelser i Bibeln.1 Guds kraft var det som gav mannen stadga i fotleder, gav ny elasticitet åt skrumpnade senor och styrka åt förtvinade muskler. Guds goda, kärleksfulla kraft. Hur reagerar du på den?
Predikan (3:11–26)
Petrus missar inte tillfället att vittna och förklara för de församlade vad de sett. Rakt på sak, och tonen är förebrående: Israeliter, varför är ni förvånande över det här…? Han fortsätter med att de – som är Abrahams, Isaks och Jakobs barn – har förnekat den som fädernas Gud utvalt. Ni förnekade den Helige och Rättfärdige. Och det är i Hans namn som den så hårt drabbade mannen nu fått full hälsa.
Det handlar inte om en predikants försök att skapa dåligt samvete eller falska skuldkänslor. Nej, Petrus försöker få dem att se situationen i sanningens ljus. – Nu vet jag, bröder, att varken ni eller era rådsherrar visste vad ni gjorde.2 Men skulden finns där, medveten eller inte, och därför fortsätter Petrus: Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade.3
Konfrontation (4:1–22)
Händelsen vid Sköna porten blir orsak till den första konfrontationen mellan den växande unga kyrkan och det judiska religiösa etablissemanget. Det kommer en negativ reaktion, och de båda människofiskarna arresteras och ställs inför Stora rådet, den högsta auktoriteten bland judarna.
Inför Rådets imponerande församling får de frågan: – Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta? Kanske hörde Petrus inom sig anklagelsen han tidigare mött på översteprästens gård. Då hade han förnekat att han kände Jesus, nu fylls han av helig Ande och svarar:4 – Vi har gjort en välgärning i Jesus namn. Endast i det namnet finns frälsningen!
Petrus och Johannes frimodighet förändrar scenen. Efter enskilda överläggningar släpper Rådet dem fria, av hänsyn till den allmänna opinionen, vilket kanske förvånar oss. Men de kristna var omtyckta av folket, den helade mannen var känd i Jerusalem och de kristna utgjorde vid det här laget en betydande del av Jerusalems befolkning.5
Är kristna i dag omtyckta av ”folket”?
Yttre hot (4:23–31)
Petrus och Johannes återvänder till sina kristna syskon. De berättar vad som hänt och man vänder sig till Gud. I bönen – som består av både färdigformulerad bön från Psaltaren och fritt formulerad bön – framkommer två känslor inför den nya situationen, där de riskerade förföljelse för sin tro. Sorg över dem som i mötet med evangeliet vänder sig bort i stället för att ta emot, och oro över att man inte ska kunna fortsätta vittna om Jesus namn.
En hjärta och en själ (4:32–37)
Enheten var stark i den växande församlingen. Man hörde ihop. Man var ett hjärta och en själ och man hade allt gemensamt. Det var en materiell gemenskap där en del sålde sina egendomar och hade en gemensam förvaltning. – Gå och sälj allt du äger var Jesus uppmaning till en rik kille som var mycket fäst vid sina prylar.6 Men det är inte Jesus uppmaning till varje kristen, liksom det inte var ett tvång för att vara med i den kristna församlingen i Jerusalem.7
Hur ser du på dina ägodelar och pengar? Attityden ska vara den som fanns hos dem som hade kvar sina hus, men inte såg dem som sina egna. En andra utmaning är att de hade allt gemensamt. Inte bara materiella tillgångar ska ställas till Jesus förfogande, för tjänst i hans rike, utan allt. Tid, pengar, prylar, mat, hus …
Gud är den Obedragbare (5:1–11)
I Gamla testamentet finns flera berättelser om människor som förgörs av Guds helighet.8 Det sker när människor tvingar eller hycklar sig in i Guds närhet. I Nya testamentet är berättelsen om Ananias och Safira ett skrämmande exempel. De ville vara en del av den gemensamma förvaltningen, men samtidigt ville de försäkra sig om en väg tillbaka.9
Petrus konfronterar Ananias och frågar med sorg: ”Varför?” Försöket att lura de kristna syskonen var inte bara misslyckat, det var framförallt onödigt, eftersom ingen hade krävt att de skulle sälja egendomen, eller överlämna pengarna. Du har ljugit, inte bara för människor utan för Gud. Ananias lurade sig in på helig mark och mötet med heligheten blev hans död.10
Var det Gud som dödade Ananias? Är det marken som dödar en person som hoppar ut från ett flygplan på 10 000 meters höjd utan fallskärm? Det viktigaste att se i berättelsen är att Gud är den Obedragbare. Tro inget annat! Men glöm inte heller att det i Jesus finns en fallskärm som gör att man mjukt och fint kan falla i den levande Gudens händer. Förneka inte att du faller – försök inte lura den Obedragbare – utan ta emot Fallskärmen som räddar liv.11
Historien upprepar sig (5:12–5:42)
Mellan Apostlagärningarna 2:42–31 och 5:12–42 finns flera likheter: det sker under, människor kommer till tro, apostlarna fängslas, Petrus vittnar och apostlarna släpps fria.
Ett par guldkorn kan vi se på. Översteprästens ord: Och nu har ni fyllt Jerusalem med er lära och vill att den mannens blod skall komma över oss. Tänk vad underbart att lärjungarna fyllt staden med Jesus-undervisning! Översteprästens ord om Jesus blod beskriver både historiskt vad som skedde, men kan också uttrycka lärjungarnas önskan att Israel ska finna sin frälsning just i Jesus blod.12 Så den kloke farisén Gamaliels ord: Men om det är av Gud, kan ni inte slå ned dem. Kanske visar det sig att ni strider mot Gud. Gamaliels generösa hållning får bli en utmaning för oss, till exempel i mötet med kristna som inte tänker riktigt som vi. Det är inte farligt att låta Gud styra historien.
Erik J Andersson
Missionär, Peru