Vi möts vid denna tid av årsrapporter från företag och offentlig förvaltning. Många av redovisningarna handlar om pengar och ekonomiska transaktioner av olika slag. Budget som man arbetat med och gjort avstämningar mot har i bästa fall uppfyllts, och förväntningar har infriats i en del fall. Men något som vi lite till mans har noterat och som verkligen är oroande, är att nästan alla kommuner har underskott på den sociala sidan. Detta inträffar trots minskad arbetslöshet och ekonomiskt goda tider. Konton för den del som berör ungdomars placeringar i fosterhem och på institutioner belastar vårt samhälle och skattebetalarna hårt.
Många i vårt uppväxande släkte mår inte bra! Konflikter i hem och samhälle gör att droganvändning och olika former av verklighetsflykt är allt vanligare. Föräldrar har inte tid med sina barn. Många får växa upp utan mor eller far. Ibland är barn utlämnade till att klara sig själva redan innan de fyllt tio år. Många har ingen vuxen att anförtro sig åt. Problem som vi ofta sagt är storstadsproblem finns överallt i vårt land. Situationen är egentligen förfärlig. Självmord bland ungdomar ökar och verklig livslust saknas hos många.
De flesta som har växt upp i kristna hem vet var trygghet och sanning finns. Den akuta, svåra situation som vi befinner oss i är en följd av att Bibelns undervisning inte längre prioriteras utan snarare förbjuds i vårt land. Sanningen som gör människor fria, trygga och glada får man inte undervisa om eller förkunna.
Mycket av vårt välstånd i Sverige har byggts upp under förra århundradet, då vi hade en kristen värdegrund och de styrande hade respekt och aktning för lag och rätt som grundats i tio Guds bud. Många räknade med Guds välsignelse – och Gud har också välsignat vårt land.
Vad händer då i dag? Hela vårt kristna kulturarv bryts ner och människors agerande präglas av egoism och laglöshet. Det är lätt att vi som kristna ger upp och ger efter för nedbrytande krafter. Må vi inte göra det, utan i stället stå upp för sanningen.
Ibland behövs protester. Det kan verka negativt, men är nödvändigt många gånger. Vi har som kristna skyldighet att protestera, till exempel mot den förvärrade abortsituationen i vårt land. Men det räcker inte med att bara protestera, utan vi måste hjälpa de unga flickor som till och med av sina mödrar uppmanas att göra abort. Det är också viktigt att vi som har fått höra Bibelns undervisning och tagit emot evangeliet om Jesus lever som vi lär.
Ungdomar som mår dåligt behöver ofta vuxenkontakt, och du och jag som har livserfarenhet kan säkert ha en uppgift i att stötta dem. Just nu är det aktuellt att ifrågasätta äktenskapet mellan man och kvinna. Alla samlevnadsformer ska likställas. Må inte vi som anses för konservativa och mossiga ge upp i vår strävan att bevara det goda som Gud instiftat och välsignat genom tiderna.
Arbeta och kämpa i bön för vårt land och folk!
Nils-Göran Nilsson, ansvarig utgivare för Till Liv, Åstorp