”De säger att sex- och samlevnadsundervisning behövs för att barn har rätt att få kunskap om sig själva, sina kroppar och sexualitet. Många barn går efter grupptryck och gör därför som RFSU säger och har sex innan man ens har blivit byxmyndig. Jag tycker det är helt sjukt och jag tror verkligen inte på att man stärker barnens självkänsla som RFSU säger.”
Orden är 15-åriga Natalie Carrions från Umeå, hämtade ur en insändare som publicerades i Världen Idag (11/1). Hon uppmanar föräldrar att ta sig i kragen och göra något.
Jag har funderat en del kring hur en liten sexualliberal lobbyorganisation som RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) kan ha fått närmast monopolställning i vårt land. Flera skolor har helt överlåtit sexualundervisningen till RFSU och själva hävdar de att de är experter på området. Under en lektion, då läraren f.ö. inte får närvara, kan eleverna få lära sig tekniker för både oralsex, analsex och onani. Att prova sig fram och ha haft många partners lyfts fram som positivt. På RFSUs hemsida kan man också läsa att flersamma (polygama) kärleksrelationer är helt ok, ”om det känns rätt för dig och din/a partner/s.”
Här handlar det om mig, mina val och min njutning. Allt är rätt så länge jag inte medvetet skadar någon annan. Var finns det plats för kärlek, lojalitet, trohet, ansvar och överlåtelse? Jag tror att vi kristna behöver ta bladet från munnen och med frimodighet visa på ett gott bibliskt perspektiv. Det är vad som behövs i vår tid där sex matas ut i tv, internet, film och på löpsedlar, medan livslång trohet låter som hämtat ur sagornas värld.
Sexualiteten är en god gåva från Gud, något heligt i sitt rätta sammanhang. Redan i Första Mosebok kan vi läsa att Gud skapade människan till man och kvinna och att de skulle bli ett kött. Sexuell gemenskap förenar man och kvinna på ett unikt sätt, inte bara kroppsligt utan även själsligt. Det sätter djupare spår än de flesta tror. Man har liknat det vid två pappersark som limmas ihop. Om dessa sedan dras isär är det oundvikligt att arken går sönder och bitar rycks loss. Bibeln är tydlig med att det sexuella samlivet har sin plats i äktenskapet, där den får mening och kraft. Att ha sexuell gemenskap innebär också att vara beredd att ta ansvar för det nya liv som en sådan förening med Guds hjälp kan skapa.
Många kan nog uppleva att det är svårt att prata med sina egna barn om sexualitet och samliv. Tänk om det kunde tas upp mer i ungdomsgrupper och på konfirmationsläger. Ungdomar har frågor och vi vuxna måste våga möta dessa och förmedla en sund syn på relationer och sexualitet, utifrån vår kristna tro och vår livserfarenhet. Skola och internet kan inte vara de enda ställen där ungdomar får svar!
I Läroplanen från 2011 står det: ”Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. … Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.”
Våga bemöta RFSUs ensidiga sätt att undervisa om sexualitet i er skola. Ifrågasätt innehållet i filmen ”Sex på kartan” (framtagen av UR i samarbete med RFSU) som visas i många högstadieskolor. Det är en handtecknad film, där bland annat gruppsex för barn från 13 år framställs som normalt.
Till sist: Stötta varandra i att våga gå mot strömmen! Kärlek är mycket mer än sex. Den handlar om känslor, men också om vilja och ansvar!
Ann-Charlotte Selander Smetana
Vännäs, Ledamot i Till Livs redaktionsråd