Buddhism

Buddhismens bakgrund och innehåll

Buddhismen är ursprungligen en indisk religion vars grundare var Siddharta Gautama (500-talet f. Kr.) som genom att välja ett liv i försakelse blev Buddha, ”den upplyste”. Den buddhistiska läran sammanfattas i de fyra ädla sanningarna:

• Allt är lidande och allt lider.
• Lidandets orsak är livstörsten eller begäret.
• Det finns ett slut för lidandet: utsläckandet av livstörsten genom upplysningen, så att man når nirvana.
• Det finns en väg som leder till nirvana, ”den åttafaldiga vägen”.

Livets mål är alltså att undkomma hela tillvaron. Den åttafaldiga vägen ger praktiska, etiska och religiösa övningar och steg att gå för att nå dithän, men mycket få människor gör det. De flesta tvingas till reinkarnation – återfödelse – för att fortsätta sin strävan mot utsläckandet. Reinkarnationen är en förbannelse till att leva i lidandet om och om igen.

Buddhismen omfattar i dag över 300 miljoner anhängare i länderna runtomkring Indien. Ett par stora inriktningar kan nämnas: Hinayana (”den lilla vagnen”) eller theravada (”de gamlas skola”) som finns bland annat på Sri Lanka och i Burma och Thailand, och mahayana (”den stora vagnen”) som är den vanligaste formen av buddhism i t.ex. Kina, Japan, Mongoliet och Vietnam. Inom theravada håller man sig närmare Buddhas undervisning, lägger stor vikt vid den enskildes strävan och endast som munk kan man nå frälsning, medan mahayana öppnar för en större kultisk bredd och gudadyrkan för att få hjälp på väg mot frälsning av boddhisattvor, personer på väg att bli upplysta (buddha).

Inom den ursprungliga buddhismen visade man inget intresse för gudar, men under historien har de större grenarna av buddhismen tagit upp många hinduistiska element (som Buddha förkastade), däribland olika former av gudadyrkan och andedyrkan. Förutom de två huvudinriktningarna finns det flera andra traditionella former av buddhism: vajrayana, med element av magi och mystik och speciella andliga tekniker som mantra, mudra och mandala, lamaismen, den tibetanska formen av buddhism som har Dalai Lama (se bild) som sin ledare, samt zenbuddhism med betoning på meditation och koan (”gåtan”).

Under 1900-talet växte ett starkt intresse för indisk religiositet fram i Västvärlden. Förbättrade möjligheter att resa och inslag i populärkulturen bidrog till intresset. Många såg en möjlighet att utifrån vissa element i österländsk religion forma en egen andlighet, och upplevde terapeutiska vinster i en del av de religiösa praktikerna, som till exempel yoga. Sällan har man dock tagit till sig buddhismen som ett helt trossystem. Den har en i grunden negativ inställning till relationer. Som helhet rymmer den buddhistiska läran absolut rättvisa, men den rymmer varken nåd eller barmhärtighet.

Erik J. Andersson

Teol. kand. och missionsledare

Hur bemöter man buddhister?

I Sverige händer det allt oftare att det finns buddhister bland våra grannar, arbets- eller skolkamrater, hos folk i näringslivet eller inom kultursektorn. Buddhistiska influenser gör sig också mer och mer märkbara i den svenska kulturen. Som kristna är vi befallda att älska vår nästa. Hur ska vi bära oss åt för att visa kärlek mot buddhister? Buddhismen bygger på monism, vilket innebär att den slutliga verkligheten är helt och fullständigt enhetlig, och utan gud. Målet med det buddhistiska livet är att åstadkomma fullständig identitet med alltet. Kristendomen är baserad på tron på treenigheten. Detta innebär att verkligheten ytterst är både enhetlig och mångfaldig (en Gud, tre personer). Målet med det kristna livet är att förverkliga äkta relationer (kärlek). Buddhismen är mycket mångfaldig och komplex. Även många av de människor som attraheras av den vet mycket lite och har dimmiga begrepp om annat. Ibland tycker kristna att de måste skydda sig mot buddhistiska influenser genom att undvika människor med den tron. Egentligen kan vi inte skydda oss eller våra barn genom att isolera oss. Skyddet fås i stället genom information och förståelse, annars kan vi ju vara rädda för sådant som det inte finns grund för.

Det vi talar om är hur man kan älska buddhister, inte buddhismen. När du älskar en buddhist älskar du en människa, inte bara en uppsättning idéer. Gud gjorde mig till kristen, men innan dess gjorde han mig till människa. När vi blir kristna är det mycket viktigt att inte glömma bort att vi är människor. Just i egenskap av kristna har vi kanske inte så mycket gemensamt med de flesta av våra grannar, men som människor har vi mycket gemensamt med dem alla. Börja älska buddister i det vi har gemensamt, inte i skillnaderna.

När du har kontakt med buddister, ställ då frågor som ett uttryck för omsorg. Fråga om deras förhoppningar, deras rädslor, deras smärta och glädje. Fråga dem vad de tror skillnaden är mellan buddhism och kristendom. Lyssna sedan noga på vad de säger. De har kanske inte förstått det så bra. Fråga dem om de tror på förlåtelse. Fråga dem sedan om de tror på skuld. Vad betyder förlåtelse om det inte fi nns någon skuld? Be dem berätta om den Gud som de inte tror på. Fråga dem tills de börjar ställa frågor till dig. Var sedan beredd att ge bra svar (1 Petr. 3:15).

Var vid gott mod – Herren är med dig. Han kommer att ge dig styrka, visdom, insikt och skydd. Han kommer att använda dig för att upprätta sitt rike hos de buddhister du möter.

Ellis Potter, Basel

Övers. av Sven Olof Andersson