Att tala om yoga-övningar och mindfulness har blivit vardagsmat i media och på lunchrasten. Många använder sig av det för att uppnå balans och minskad stress i en hektisk vardag. Vi ser närmare på fenomenet västerländsk buddhism.
Att tala om yoga-övningar och mindfulness har blivit vardagsmat i media och på lunchrasten. Många använder sig av det för att uppnå balans och minskad stress i en hektisk vardag. Vi ser närmare på fenomenet västerländsk buddhism.
”DU ÄR VÄLDIGT VÄNLIG OCH VÄLDIGT VARM. Du känns faktiskt som en buddhist.” 1 Det är programledaren Mia Skäringers ord till skådespelaren Claes Malmberg. ”Jag är buddhist i meningen att jag tycker den är väldigt praktisk”, förklarar Malmberg. ”Så är det ju med alla andliga saker. Om jag behandlar en människa vänligt så kan jag bara titta på resultatet: Det kommer vänlighet tillbaka.”
Asiatisk religion med influenser från väst För Claes Malmberg handlar buddhismen om att få balans och perspektiv, på sig själv och på sin omgivning, och meditationen hör dit. Men vad är det annars som gör att österländsk religion och särskilt buddhismen kommit att bli så attraktiv för många svenskar, ett folk som annars verkar vända sig bort från gamla religioner?
Jag bläddrar i ett yogamagasin. Där finns recept på yogamat (”Buddha Bowl med BBQ-tofu”) och artiklar om olika positioner för yoga, blandat med annonser för kurser, resor och väglednings litteratur. Ordet religion förekommer sällan men att yoga kopplas till andlighet är tydligt. Yogainstruktören Petri Räisänen säger: ”Utan andlighet vore livet begränsat till det fysiska. Det finns ju många lager i livet. Det fysiska är bara ett av dem. Genom yogan kan man komma i kontakt med sig själv, med något större än sig själv.”2 Yogan har sin bakgrund i de asiatiska religionerna hinduism och buddhism. Men sambandet är inte helt enkelt. Yogaläraren Urban Lindstedt säger: ”Det ligger en hel del ideologi bakom uppfattningen att yogan är flera tusen år gammal och fl era försvarar den åsikten. Personligen anser jag att det är okontroversiellt att solhälsningen eller en stor del av yogapositionerna har uppfunnits först på 1900-talet.”3 Mycket av det som idag är yogaövningar växte alltså enligt Urban Lindstedt fram i väst på 1800- och 1900-talet.
Ett liknande resonemang för religionsprofessorn David Thurfjell i sin bok Det gudlösa folket. I de länder som var europeiska kolonier mötte utövarna av ländernas traditionella religioner tankar och värderingar från väst. Thurfjell skriver: ”Det finns alltså en buddhismtolkning som formulerar den buddhistiska läran på ett sätt som anpassats till västerländsk modernitet.” 4 Den tydligaste förändringen som sker inom buddhismen i mötet med väst är meditationens ställning. ”En lekfolksbuddhist praktiserade tidigare sin religion genom att handla etiskt, utföra rätt riter samt genom att tjäna sangha, det vill säga munkarna och nunnorna. Med modernismen blir dock meditationen, tidigare förbehållen klosterlivet, ett avgörande inslag i lekfolks religiositet.”5
Meditation – att tänka koncentrerat eller att sluta tänka?
Meditationens viktiga plats inom buddhismen bekräftas av Ellis Potter som tidigare var praktiserande buddhist. Men Potter skriver också : ”I väst tror man ibland att meditation är koncentrerat tänkande. Men detta är inte vad meditation innebär i öst. Meditation är snarare en metod att sluta tänka. Tänkandet måste upphöra eftersom tänkandet är analytiskt och relationellt. Tänkandet håller oss fångna i mayas nät, i illusionen av olikhet och mångfald. Det hindrar oss att inse att om allt är ett så fi nns inga relationer. Det finns bara fullkomlig enhet.”6
Buddhismen som igenkänning
För David Thurfjell finns en stor del av förklaringen till postkristna svenskars positiva bild av buddhismen i en omedveten igenkänning. Man upplever att man bryter upp från de gamla religiösa mönstren i väst och finner något mer autentiskt i den österländska religiositeten. Men, noterar han, det man uppskattar är till stor del egentligen bara en spegling av det man försöker lämna.
Dock räcker inte denna upplevelse av något nytt och oprövat som förklaring till de buddhistiska (och hinduiska) teknikernas popularitet. Det som skett är nämligen att utövare i väst frikopplat tekniker som har sin bakgrund i dessa religioner från sin historia och valt att framställa dem som något icke-andligt. Tydligast gäller det kanske mindfulness (ungefär ”medveten närvaro”) som i dag används som behandlingsmetod i svensk sjukvård. Mindfulness som behandling syftar inte till att föra utövaren till andliga insikter utan handlar snarare om att fokusera och stärka självet. Många kan vittna om att mindfulness blivit en överlevnadsstrategi i en tillvaro fylld av stress och effektivitetskrav. 7
Frikopplingen från buddhistisk bakgrund är förstås viktig för dem som vill föra in mindfulness, yoga och olika meditationsformer i hälsovård, skola och så vidare.8 Samtidigt finns det röster från både buddhistiskt och kristet håll som sätter frågetecken för denna frikoppling. Kändisbuddhisten Claes Malmberg säger: ”Mindfulness är ju till exempel rent buddhistisk, men ofta tillerkänns detta inte religionen utan man framställer det som om det vore något man själv kommit på.”9
Tydligast märks dock frikopplandet i hur man uppfattar målet med sin utövning. För många svenska ”buddhister” består detta i eget välbefinnande. Men för buddhismen traditionellt och för majoriteten av dess utövare består den i det utsläckande som är befrielse från livets lidande och från återfödandet. Om återfödandet, reinkarnationen, ibland kan uppfattas som något positivt i väst, som en chans till ett ännu bättre liv, uppfattas det helt annorlunda i de buddhistiska länderna. ”I Asien betraktas reinkarnationen inte som någon välsignelse”, skriver Ellis Potter. ”Det uppfattas mer som en förbannelse att om och om födas in i ett liv av lidande.”10
Inte en väg till evigt liv
Bibeln beskriver ett helt annat mål med livet än vare sig eget välbefinnande eller utslocknande, nämligen gemenskap med Gud och evigt liv. Buddhismen är inte en väg till detta mål. Den är en falsk religion som leder människor fel, även om mycket av den buddhistiska etiken ligger i linje med tio Guds bud. Alltså kan man inte använda det som har sitt ursprung i buddhismen för att nå andliga mål.
Kan då tekniker och metoder med buddhistiska rötter användas för att uppnå andra mål än andliga? Potter svarar så här på frågan om meditation är farligt: ”Meditation kan vara olika från människa till människa. För vissa människor kan det ha läkande eller lindrande verkan. För vissa psykologiska tillstånd kan det vara mycket farligt.”11
Det finns anledning till försiktighet, inte minst med tanke på att många aktiva utövare själva gör kopplingen till den andliga dimensionen. Vad är målet med till exempel meditationsövningarna? Är målet att stärka sitt medvetande, sin självkontroll eller något liknande bör man fråga sig om det inte finns bättre vägar till detta i en kristen tradition. Samtidigt kan inte varje teknik eller behandlingsmetod med österländskt ursprung avfärdas. En del av dem ger goda resultat och kan inte sägas handla om religionsutövning.
I EN TID DÅ MÅNGA UPPLEVER höga stressnivåer och då många lider under ett effektivitetstänkande som försämrar både relationer och måendet är attraktionen i buddhismen begriplig. Ändå vill jag uppmana oss alla att söka andligt liv hos honom som sa: Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar, för mitt ok är milt och min börda är lätt.12
ERIK ANDERSSON
missionsledare, Örkelljunga
- Ur Mia på Grötö, TV4, 5 mars 2014 2. Yoga World, s. 49 3. Yoga för dig, nr 5, 2015, s. 28. (Solhälsningen är en känd serie av bestämda yogaövningar.) 4. Thurfjell, David, Det gudlösa folket. De postkristna svenskarna och religionen, Stockholm 2015, s. 176 5. Thurfjell, s. 177 6. Potter, Ellis, 3 teorier om allt, Stockholm 2014, s. 23 7. Tidskriften NOD som ges ut av Forum för tro, kultur och samhälle vid Örebro Missionsskola ägnade ett helnummer, nr 1, 2012, åt ämnet mindfulness. Flera av artiklarna är läsvärda. 8. Vårdguiden 1177: http://www.1177.se/Tema/ Halsa/Stress/Mindfulness/ 9. Konsten att undvika nirvana, Ur Buddhism- nu nr 1/09: http://tidskrift.nu/artikel. php?Id=5801 10. Potter, s. 22 11. Potter, s. 81 12. Matt. 11:28–30