Engagemang är viktigt och tillför något viktigt till våra liv. Tid för vila och återhämtning är också viktigt för att vi ska fungera. Hur brinner vi men undviker att bli brända?
I skrivande stund har jag missat deadline för denna artikel med ungefär en vecka. Jag har inte hunnit med, jag har känt mig stressad och varit trött och jag har ett par kvällar drabbats av kraftig huvudvärk. En larmklocka ringer i mitt system. Detta är inte bra.
När jag tackade ja till att skriva en artikel om att brinna och bli bränd kändes det rätt och jag tog på mig uppgiften med glädje. Jag är vanligtvis tidsrealist och bra på att planera min tid och Till Liv är duktiga på att komma med förfrågningar i god tid innan deadline, så i min värld kändes det fullt rimligt att ha tid att skriva över sommaren. Ändå sitter jag här, för sent ute, med en otillfredsställd känsla av att inte ha klarat av vad som var fullt rimligt. Hade jag inte fått extra respit från redaktionen hade jag fått kasta in handduken.
Jag brinner och nu var det nära att jag blev bränd. Du kanske sitter med en upplevelse av att ha blivit bränd. Hur undviker vi det?
Att brinna för något, oavsett om det är hemma eller på jobbet, någon fritidsaktivitet eller något professionellt, tror jag att vi människor mår bra av. Det betyder att något är viktigt för oss – och att det vi brinner för är viktigare än annat. Vi har reflekterat över vad vi vill ägna en del av vår tid åt. Trots att det tar tid och kraft att engagera sig i något gör vi det då det samtidigt tillför något till livet att hänge sig åt saker.
Men vänta lite, var det någon som studsade till över detta med att ha reflekterat över vad vi lägger vår tid på? Oavsett om det är av plikt eller av lust som vi är engagerade i något är det viktigt att ibland stanna upp och reflektera över åtgången av den tid och kraft som engagemanget kostar. För det kostar. Det är ett konstaterande. Det kostar i förhållande till oss själva – vår tid, energi och tankeverksamhet. Det kostar för vår omgivning i form av (brist på) närvaro och tillgänglighet – både fysiskt och mentalt. När stannade du senast upp och reflekterade över vad du lägger din tid på och vilka konsekvenser det får för ditt liv?
Att det finns människor som brinner för saker och engagerar sig är avgörande för all verksamhet – oavsett om det är i ideella eller professionella sammanhang. ELM behöver folk som brinner för organisationens grundläggande målsättning och på samma sätt är det i arbetslivet. De organisationer som lyckas bäst är de som har engagerade medarbetare.
Detta skulle kunna tolkas som att vi alla borde omfatta mottot: ”Ju mer engagemang desto bättre” – och ja, jag tror att vi i vår tid har en utmaning i att se ut över vår egen nästipp och offra lite mer av vår bekvämlighet. Men det grundläggande för vårt engagemang måste vara: Vad kallar Gud mig till? För att lyssna in vad han kallar oss till behöver vi stanna upp och reflektera i bön och samtal med Gud och med andra. Oavsett om vi har en tendens till att engagera oss i allt och därmed hamna i riskzonen för att bränna ut oss och missa andra viktiga förpliktelser i livet (till exempel familj, vila, reflektion) eller om vi, tvärtom, har tendens till att inte engagera oss alls och därmed riskerar att hamna i likgiltighet och egoism, är det Gud som måste få leda oss i de val vi gör. Kanske kallar han dig till att sänka ambitionerna för ditt engagemang för att du låter det gå före din relation till honom och dina närmaste? Kanske kallar han dig till mer engagemang för att du blivit likgiltig och bekväm?
Oavsett hur och till vad Jesus kallar oss kan vi lita på att hans kärlek till oss inte är villkorad av vårt engagemang. Vi är här och nu helt och fullt älskade, förlåtna och upprättade i honom. Han vill leva med oss i ett spännande liv med lust och engagemang – till nytta och glädje för oss och vår omgivning – allt till hans ära.
Benedikte Nilsson
studierektor och HR-ansvarig, Stidsvig