Hur tolkar jag min nästa?

Jag satt en gång i ett rum med tre lärare. En fjärde medarbetare stack in huvudet genom dörren och sa: ”Stänger ni fönstret innan ni går?” Den första läraren blev ledsen och sa: ”Hon tror inte att jag klarar nånting, jag är faktiskt vuxen och välutbildad men hon behandlar mig som ett av barnen här.” Den andra läraren blev arg och sa: ”Hon tror hon är nån sorts chef, skall alltid bossa och beordra oss andra.” Den tredje läraren blev tacksam och sa: ”Så snällt att hon påminde, det är ju så pinsamt om man glömmer och vi får betala Securitas för utryckning på natten.”

De tre lärarna var i samma situation men känslorna i dem blev helt olika. Ofta tror vi att någon annan som hamnade i vår situation skulle känna precis som vi. Men det är inte alls säkert. För mellan situationen och känslan händer något – en tolkningsprocess. Vi tolkar situationen och då uppstår en känsla. Känslan tar sig oftast uttryck i ett beteende, även om vi ibland försöker dölja den på olika sätt. Många tror att den största skillnaden mellan hur människor beter sig beror på om vi döljer eller släpper fram våra känslor, men förmodligen är det snarare så att vi känner olika eftersom vi tolkar de situationer vi hamnar i på olika sätt.

Omedvetna tolkningar

Vår tolkning av något som händer eller som sägs sker omedvetet. Vi märker inte att vi tolkar utan tar den känsla som uppstår som självklar utifrån situationen. Kanske blir vi inte ens medvetna om den känsla som uppstår utan bara agerar. Man skulle kunna beskriva det som att vi alla går runt med tolkningsapparater i oss. För de flesta är de som en svart låda, vi vet inte vad de innehåller eller hur de fungerar.

Hur vi tolkar beror på många olika saker. Jag vill här nämna fyra av dem. Det första är dagsformen. En person med riktigt dåligt morgonhumör kan tolka det som ett påhopp om man säger ”hej” innan han eller hon fått kaffe. Dagsformen kan påverkas av begynnande förkylning, nattsömn, ifall det är måndag eller fredag, om vi är stressade eller oroar oss för något eller var i månaden eller på året vi befinner oss.

En annan sak som påverkar vår tolkning är våra erfarenheter. Hur vi tolkar styrs till stor del av att vi associerar till händelser tidigare i livet och tror att vår nuvarande situation är precis som något vi varit med om förr. Alla våra erfarenheter från tidig uppväxt och framåt påverkar således vår förståelse. Skrämmande eller obehagliga händelser tenderar att sätta djupa spår och påverka våra framtida tolkningar i hög utsträckning.

En tredje sak är relationen till andra inblandade. Hur vi tolkar en medmänniska beror på vad vi har för relation till honom eller henne. Om din syster, som du vet älskar dig, säger att du har en hemsk andedräkt och borde gå till tandläkaren så känns det kanske först lite jobbigt, men sedan förstår du att hon säger det för ditt eget bästa, av omsorg. Om det däremot sägs av din chef som du är i konflikt med tolkar du det lätt som mobbning eller trakasseri.

En fjärde sak som påverkar vår tolkning är vår självbild. Om någon säger att du är dum och bankar dig i bröstet känner du dig sannolikt hotad, rädd eller arg och ditt gensvar blir att slåss eller fly. Men om det är din treåring du håller i famnen och din självbild är stark och trygg kan helt andra känslor uppstå som gör att du vill trösta och förstå. Detsamma gäller om din chef ger dig i uppgift att hålla ett viktigt föredrag på en konferens i Stockholm för tre hundra personer. Om du känner dig trygg och kompetent tycker du att du har en bra chef som ser din talang och ger dig möjlighet att glänsa. Men om din självbild är att du inte klarar sådant tycker du att chefen är en okänslig slavdrivare som utnyttjar dig och sätter dig i hemska arbetsmiljösituationer.

Åttonde budet

I det åttonde budet förmanas du att inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa. Oftast tillämpar vi budet på de situationer då vi utgör den sändande parten i en kommunikation. Vi skall inte säga eller skriva falska saker om andra. Men Martin Luther vidgar i slutet av sin förklaring förståelsen av budet till att gälla även när vi är mottagare i kommunikationen, när vi är de som tolkar det andra säger, skriver eller gör:

Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

Vad betyder det?

Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte förråder, förtalar eller ljuger om vår nästa, utan försvarar honom, tänker och talar väl om honom och tyder allt till det bästa.

I tolkningsprocessen tillskriver vi andra individer intentioner, motiv, ideal och kanske personlighetsdrag. Tänker vi att de säger och gör saker av illvilja, elakhet, dumhet, egoism och nonchalans eller tolkar vi in positiva och förlåtande motiv hos dem? Luther uppmanar oss att leta efter så positiva tolkningar som möjligt, att ”tyda allt till det bästa”. Inställningen stämmer också med Jesu liv och lära? Till och med de romerska soldater som korsfäste honom tolkade han väl. Han bad Gud att förlåta dem med motiveringen: ”för de vet inte vad de gör”.¹ På samma sätt tolkar Petrus de som dömde Jesus.²

Men är det då inte naivt att tänka och tro gott om sina medmänniskor? En kristen människosyn sticker inte under stol med att det finns ondska och elakhet i oss. Samtidigt lär vi av Jesus att i varje människa se möjligheter till godhet, kärlek, upprättelse och helgelse. Att tolka väl är att appellera till denna del av medmänniskan, i stället för att döma.³ Det är att se på medmänniskan med Guds ögon, med kärlekens ögon, som beskrivs i Första Korintierbrevet 13. Kärleken ”tillräknar inte det onda”⁴ skriver Paulus där. Den gör det motsatta: Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den (v. 7).

Tolkningar tenderar att bli självuppfyllande vilket är både en risk och en möjlighet. Ett barn som tolkas och bemöts som hopplöst, obegåvat och elakt löper stor risk att faktiskt inta den rollen. Men motsatsen gäller också. Om vi tolkar vår nästa som att han eller hon egentligen vill oss väl ökar chanserna att vi kommer väl överens. Att tro gott om andra innebär på ett sätt att göra sig mer sårbar. Men kanske är det en risk vi behöver ta för att skapa förutsättningar för öppenhet, närmande och förtroende? Kanske kan ett sådant tolkningsmönster hjälpa oss att i Jesu efterföljd ”vända andra kinden till”?⁵

Beteendet kan påverka tolkningsmönstret

Vårt spontana tolkningsmönster är inget vi ändrar i en handvändning. Men vi kan påverka vårt beteende. Om du försöker hitta positiva tolkningar och agerar efter dem får du nya erfarenheter. Dessa nya erfarenheter ändrar på sikt ditt tolkningsmönster.

Sätt av en stund varje vecka i stillhet, eller med din livskamrat, en vän eller själasörjare. Börja i det lilla, med händelser i din familj, på jobbet eller i missionsföreningen och fundera på om du känt några starka känslor som riskerar att leda till oönskade handlingar. Vilka tolkningar var det som ledde till känslan? Kan du hitta alternativa tolkningar och agera efter dem? Finns det återkommande problematiska tolkningar som du tenderar att trilla in i och behöver vara uppmärksam på? Be om nåden att få tolka dig själv och dina medmänniskor med Guds kärleksfulla ögon.

Fundera på:

• I dag sker allt mer kommunikation genom korta texter via email eller sms. Detta skapar oändliga tolkningsmöjligheter. Hur säkerställer du att du tolkar rätt och när bör du välja andra kommunikationsmedel?
• Oftast är vår ryggmärgsreaktion att tolka sådant vi inte förstår som hotfullt eller farligt. Vad får det för konsekvenser i mötet med andra kulturer och traditioner?
• Hur kan du göra det så enkelt som möjligt för andra att tolka dig väl?
• Har du tolkningsmönster som får dig att känna stress, skam, utanförskap eller på annat sätt må dåligt i onödan?
• Hur tolkar du Gud?

Mattias Engström
psykolog, Kristianstad

1. Luk. 23:34
2. 2. Apg. 3:17
3. 3. Luk. 6:37
4. 4. 1 Kor. 13:5
5. 5. Luk. 6:29