MARTIN LUTHER • Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa ditt huvud och du skall hugga honom i hälen. (1 Mos. 3:15)
Det är uppenbart att Gud här inte talar om en vanlig orm som slingrar sig i gräset eller i vattnet. Han talar om den orm som då var ett vackert djur och hade en hög ande i sig. Han kunde inte bara tala utan också föra samtal om höga gudomliga ting och bud, som han hade lärt i själva himmelen. Sådant är inte givet åt någon skapad varelse utom änglar och människor. Genom denna höga kunskap gör han stor skada. Han störtar människan i synden och den eviga döden, allt under ett vackert sken av att tala i Guds namn. Det är den orm som förför och bedrar hela världen. Det är den onde djävulen i ormen som genom synden har fört in döden i världen. Om denne mördare, syndare från begynnelsen och världsfördärvare säger Gud att hans huvud skall bli krossat. Dvs att hans makt, synden och döden, skall bli tillintetgjord men rättfärdighet och liv skall på nytt vinnas åt oss.
Detta skall kvinnans avkomma eller säd göra. Genom en kvinna (från en man utan kvinna) har djävulen störtat människan. Djävulen skall i sin tur bli störtad av den Säd som skall komma från en kvinna utan man. Denna kvinnosäd måste vara en människa och en människas son. För i Skriften kallas en människas avkomma den livsfrukt som är son av en människa. Det säregna för detta ställe är att detta barn eller denna människa kallas kvinnans avkomma. Annars betecknar ordet ”avkomma” överallt mannens eller faderns avkomma, såsom Abrahams avkomma, Davids avkomma osv. På alla ställen hos Mose och profeterna menas med avkomma mannens avkomma. Mose säger med andra ord på detta ställe precis detsamma som Matteus och Lukas: Denna kvinna måste vara en jungfru, som skall bli moder till egen avkomma utan man. Då Mose överensstämmer med Nya testamentet, bör vi kristna inte förstå dessa ord på annat sätt.
Denna kvinnosäd måste alltså helt klart vara en människa. Därutöver måste han också vara sann Gud. Annars skulle Mose vara en falsk profet, när han tillskriver Avkomman sådan makt som tillkommer Gud ensam och inte någon skapad varelse. Han skall nämligen besegra döden och mandråparen, ta bort synden och Guds vrede samt återvinna rättfärdighet och liv. Men ingen ängel, inte ens alla änglar tillsammans, kan göra detta. Det måste vara en högre och mäktigare man än alla änglar och skapade varelser. Mose skulle sannerligen vara en falsk profet, om han talade om sådana storverk som att slå ned och övervinna synden och döden, göra levande och rättfärdiggöra, och tillskrev dem en kvinnosäd, som endast var en skapad varelse och inte Gud själv. För endast Gud kan göra levande. Johannes säger: ”I honom var liv” (Joh 1:4).
Också förnuftet måste ju bekänna att den som kan besegra döden, han kan också skapa livet. Den som kan utrota synden, han kan också ge rättfärdighet. Att ta bort döden är ingenting annat än att återge livet. Att ta bort synden ingenting annat än att återge rättfärdigheten. Ormen eller djävulen i ormen har genom sin ondska berövat Adam och Eva samt alla deras efterkommande och männi-skobarn rättfärdigheten. Han har genom sin lögn störtat dem i synden, som det tydligt står: ”Av trädet med kunskap om gott och ont skall du inte äta, ty den dag du äter av det skall du döden dö! Men Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud” (1 Mos. 3:4–5). Allt detta handlar om synden och döden, som djävulen anstiftat och fört in i världen. Därför måste ormens krossande innebära att slå ned hans makt och gärningar. Paulus säger, att Kristus har gjort slut på döden och fört liv och odödlighet fram i ljuset (2 Tim. 1:10). Det har han gjort, han gör det ännu och vill fortfarande göra det, vår käre Herre, Jesus Kristus, som med Gud Fader är en Herre och Gud. Amen!
Sin Fader Sonen lydig var,
kom till mig här på jorden.
I mänskligheten uppenbar,
är han min broder vorden.
Sin kärlek ville han bete
och frälste mig från allt det ve,
som jag förskyllt att lida
Ty vare pris i evighet
och lov förutan ände
Guds eviga barmhärtighet,
som oss den hjälpen sände
och nederslog i Kristi död
synd, helvete och dödens nöd.
Ho kan oss nu fördärva?
Marin Luther