PETER HENRYSSON • Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat. (5 Mos. 6:6)
I januari 2018 dömdes en amerikansk läkare för sexuella övergrepp på ett antal unga kvinnliga gymnaster till 175 års fängelse av en distriktsdomstol i Michigan.1 Nyheten fick viss publicitet även i Sverige. En av de kvinnor som utsatts för hans brott, gjorde själv en mycket kraftfull plädering i rättegångens slutskede. Rachel Denhollander hade, sexton år efter det första övergreppet mot henne, bestämt sig för att offentliggöra de brott som hon hade utsatts för som tonåring (femton år gammal) av den respekterade tidigare idrottsläkaren för det amerikanska gymnastiklandslaget, Larry Nassar.
Hennes tal i en distriktsdomstol i Michigan publicerades på nätet och fick mycket stor spridning. Det är ett omskakande dokument över en ung kristen kvinnas långa och heroiska kamp för sanning och rätt. Denhollander berättar om hur hon fått kämpa med att för egen del nå klarhet i Guds syn på sexuellt utnyttjande och hur hon funnit svar i Skriften. Hennes ställningstagande och kamp för andra utsatta kostade henne församlingstillhörighet och nära vänner.
Denhollanders önskan och bön för Nassar var att han skulle få erfara skuldens tillintetgörande verkan och tyngd så, att han en dag skulle få uppleva uppriktig ånger och verklig förlåtelse från Gud. Det var hennes uppfattning att han hade ett mycket större behov av det än av hennes förlåtelse – även om hon faktiskt erbjöd honom även den.
Det är ett av de starkaste vittnesbörden om tro på Guds rättvisa och förlåtande kärlek som jag mött. Det gick inte alls att hålla tårarna tillbaka under lyssnandet. Rachel Denhollander talade till Nassar om den bibliska beskrivningen av den yttersta domen då all Guds vrede och eviga terror utgjuts över ”män som du. Skulle du någonsin komma till den punkt då du verkligen ställs inför vad du gjort, kommer skulden att vara förkrossande. Och det är det som gör Kristi evangelium så ljuvligt, därför att det erbjuder nåd och hopp och barmhärtighet där inget sådant borde finnas. Och det kommer att vara tillgängligt för dig.”
Efter att även ha citerat C S Lewis sade hon: ”Larry, jag kan kalla det du gjorde ont och skändligt, för det var det. Och jag kan kalla det ondska, för jag vet vad godhet är. Och det är därför jag ömkar dig.
Trebarnsmamman Rachel Denhollander är ett brottsoffer som inte urskuldar förövaren utan i överensstämmelse med Guds ord talar om hans brott och kräver hans dom och bestraffning. Men i sin plädering talar hon även om den stora Guds nåd och förlåtelse som hon själv bekänner sig till – och även räcker åt gärningsmannen.
Det evangelium som ELM förvaltar – om en tillräknad rättfärdighet genom Jesu försoningsdöd på korset – förkunnas inte i alla kristna rum. Människans ansvar för sina handlingar, ord och tankar tonas ofta ned, ursäktas eller urskuldas. Guds helighet och motvilja mot all synd och ondska uppfattas ibland som besvärande eller omodern. Det kan till och med bli så att människan går till rätta med Gud i stället för tvärtom. Människan framställs ofta som offer för förtryckande regimer eller strukturer i stället för att behandlas som ansvarig och myndig.
Sådana tankar påverkar också den teo-logiska diskussionen i akademi och samhälle. Församlingsfakultetens Daniel Johansson ger oss en inblick i de nya perspektiv och betoningar som kan möta i dag. Messias som den smorde kungen är tvivelsutan ett bibliskt perspektiv, men vad för slags kung är det Jesus påstås vara? Och hur förhåller sig hans rike till jordiska riken och regenter? Det är andra frågor som står i centrum i en avslutande längre artikel av Johansson i detta nummer.
Ett arbete med att revidera ELMs sångbok Lova Herren pågår mera intensivt sedan några år tillbaka. Arbetet utförs huvudsakligen av en kommitté. Vi har låtit en av kommitténs medlemmar berätta om det viktiga arbete som till stor del utförs i det tysta. Johan Åström förklarar i sin artikel hur arbetet bedrivs och vilka utmaningar som möter. Han pekar på vikten av att se på sångboksarbetet som ett sätt att bevara en stor andlig och kulturell skatt till kommande generationer. Han lyfter också fram sångboken som ett bekännelsedokument. Som sådant tjänar den också som betydelsefull identitetsmarkör för ett missionssällskap som ELM.
Frågan om huruvida kristen tro och lära har påverkat framväxten av det moderna Sverige blir mer och mer aktuell. För den som fäster vikt vid tankens betydelse för kulturens utformning – och inte endast materiella faktorers – kan svaret vara självklart jakande. Men hur har det gått till? Hur kan vi se och förstå hur kristendom utgjort det fundament på vilket Sverige – och den västerländska civilisationen i stort – vilar?
Det framträder tydligast i mötet med främmande tänkesätt och kulturer. Det ateistisk-materialistiska synsätt och tänkande som i dag dominerar i vårt land, skapar en kontrast som blir alltmer påtaglig för den observante. Men tydligast blir skillnaden kanske i mötet med främmande religioner som islam, som är alltmer påtagligt närvarande i Sverige och Europa. I detta nummer publicerar vid del två av en presentation av indiern Vishal Mangalwadis bok, The Book That Made Your World – How the Bible Created the Soul of Western Civilization. Gunnar Davidsson är vår ciceron och presenterar Mangalwadis bidrag till att förstå kopplingen mellan Guds ord och vår kulturs särdrag.
Luther påminner oss avslutningsvis om Kristi himmelsfärds dags dolda budskap.