I en gammal bok fann jag en gång några ord om kristen meditation. Jag återger dem så som jag bevarat dem i minnet: ”Vi ska begrunda Bibelns ord, vrida och vända på dem. Så gjorde de gamle förr, och orden blev för dem en strömvirvel, som drog med sig tankar, känslor och fantasi.” Kristen meditation är att begrunda Herrens ord. I vårt eget hjärta äger vi nämligen inte något gudomligt ljus. Men Ordet kan lysa in i hjärtat!
Strömvirveln
Men det var uttrycket ”strömvirvel” som jag fäste mig vid. Som barn stod jag ofta och metade och iakttog strömvirvlarna i älven. De kunde dra flytande föremål in i virvelns centrum och ner i djupet. Det fascinerade mig!
Så är det med Bibelns ord. När vi begrundar Herrens ord (Ps. 1:2), finner vi att detta ord har en märklig förmåga att prägla våra tankar under dagen. Våra tankar blir indragna i strömvirveln från himmelen!
Men inte bara tankelivet. Även våra känslor kommer att präglas av det Guds ord som vi låter oss fyllas med. Ordet blir avgörande för vad som är stort och viktigt för oss, vad som fångar våra känslor. Vi kan till exempel sitta och sjunga en psalm och gripas av dess innehåll. Varför det? Därför att Guds ord har gett oss sinne för vad som är verkligt stort och viktigt här i livet! Våra känslor har dragits in i Ordets strömvirvel!
Kulturlivets frestelser
Varför skriver jag detta? Jo, därför att all erfarenhet visar att också andra tankar och intryck har en strömvirvels funktion. Vi har sett det många gånger: Kristna uppslukas av miljöer, som drar tankar och känslor bort från Gud. Det behöver inte alltid vara särskilt syndiga förhållanden i yttre mening. Problemet är att man inte är på sin vakt mot dragningskraften i denna världens tankar om stort och smått, viktigt och oviktigt. En inre andlig slöhet inträder. Det blir inte längre viktigt att samlas med andra kristna kring Guds ord. Bönelivet avtar. Bibeln blir liggande oöppnad. Underhållningsindustrin eller klättrandet på karriärstegen får fylla fritiden. Världens många strömvirvlar drar hjärtats uppmärksamhet till sig och börjar prägla värdeskalan, förmågan att bedöma och prioritera i andligt avseende.
Samtidskulturen har alltid varit som en flod, som vi är beroende av – men som samtidigt för farliga strömvirvlar med sig.
Tankeväckare från Spurgeon
Predikanten Spurgeon uppmärksammade i sin tid detta problem och gav sina medpredikanter följande råd: ”Då jag manar er, kära bröder, att akta på ert leverne i handel och vandel, så menar jag därmed, att ni också ska ge akt på hela er inre tankevärld och er ’inre människa’, som Skriften säger.” Det är detta som särskilt kommer till uttryck i Ords. 4:23: ”Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty från det utgår livet.”
Rakt på sak
Vi undgår inte heller strömvirvlar i vår samtid som på ett särskilt sätt suger tag i oss. Jag bad studenterna på vår bibelskola att vara konkreta och nämna ting som de menar gör det svårt att bevara sitt hjärta rent – i vår tid. Jag har fått lov att citera några meningar ur studenternas svar. De var som väntat rakt på sak:
– En stor fälla ligger i filmer, böcker etc., där otrohet framtälls som något vackert. Efter ett antal sådana filmer tränger otroheten omedvetet in i bakhuvudet och får oss att acceptera den.
– Dokusåpor skapar normer för hur människor lever och uppfattar saker och ting.
– Internet är en stor fallgrop, eftersom det är så lätt att hamna i missbruk. Plötsligt kommer man in på en hemsida, där frestelsen att gotta sig i synden blir stark.
– Idoler och kändisar kan fungera som förebilder också för unga kristna. Deras åsikter, attityder och älsklingsteman påverkar.
– Tröskeln för sex och våld har i dagens media blivit väldigt låg, och vi blir avtrubbade och accepterar efter hand mer och mer.
– Grova textmeddelanden sänds omkring också i kristna sammanhang.
– Gränssättning för humor – det behövs förvisso!
När jag läst allt detta, måste jag slå upp Ef. 5:3-4: ”Men otukt och all slags orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga. Inte heller passar sig fräckt och oförnuftigt prat eller tvetydigt skämt. Tacka i stället Gud!”
Utelivet
Några av studenterna betonade även den allmänna tendensen i vår tid, nämligen att det inte finns någon absolut sanning. Vi blir så lätt färgade av detta missförstådda ”toleranskrav”. Ja, till och med alkohol kan bli ett problem i dag. Mycket har förändrats. Kristna ungdomars uteliv är i vår tid ofta omfattande; de har ofta mycket pengar att handskas med. Restauranglivet bjuder på en dryckeskultur, som sätter oss under press.
På många platser – inte minst i storstäderna – kan man finna ungdomar, som en gång var kristna, men som drogs in i en livsstil präglad av utelivets frestelser. De försummade sitt andliga liv, att bevara sitt hjärta rent.
Moralism – också en fara
Nu ska vi emellertid passa oss också för moralismens fara. Kristenlivet är i mycket ett nej-liv, men primärt är det ett ja-liv. Det ser vi väldigt tydligt i förmaningen i Rom. 12:2: ”Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.”
Vi är kallade att verka som en positivt uppbyggande kraft också i samtidskulturen – på det rent mellanmänskliga planet. Då kan vi inte bara avvisa alla kulturyttringar och vara extremt omoderna i vårt uppträdande. Vi bör ta vara på de möjligheter som finns och försöka bidra positivt såväl i vår närmiljö som i den medie- och elektroniska värld som våra ungdomar lever i. ”För övrigt bröder, allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, ja, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant!” (Fil. 4:8.)
Var uppmärksam på enskilda människor
Många människor i vår omgivning har en tung livskamp att kämpa. De längtar efter någon som förstår dem, som kan komma dem nära, ja, faktiskt räcka dem ett budskap från himmelen!
Vårt nej-liv är samtidigt ett ja-liv till sådana utmaningar – i närmiljö, släkt och umgängeskrets.
Under himmelskt inflytande
Ska vi lyckas i detta är det dubbelt nödvändigt att vi låter vårt hjärteliv ”tas till fånga” av Guds ord. Vi behöver mer än någonsin den personligt själavårdande gudstjänsten, så att vårt sinne ständigt förnyas. Eller för att uttrycka det med inledningens bild av strömvirveln: Vi behöver låta bibelorden få dra våra tankar, känslor och vår fantasi till sig – så som strömvirveln i min barndoms fiskeälv drog med sig björkbladen. Att bevara sitt hjärta är att stadigt utsätta det för intryck från himmelen. Påverkan av Guds egen Ande, den Helige Ande.
Egil Sjaastad lärare på Fjellhaug bibelskole, Oslo