Jesus själv har vid upprepade tillfällen förberett oss på de förföljelser som kommer att drabba den kristna kyrkan. Bl.a. har han gjort det i Matt. 24.
Mycket talar för att de rent konkreta kristendomsförföljelserna snart drar i gång i Sverige. Den finländske prästen Johan Candelin har upprepade gånger talat om detta vid sina besök här, senast vid Linköpingsmötet nu i november.
Där skisserade han också upp de tre stadierna i förföljelserna: Desinformation – diskriminering – ren förföljelse.
Själv menade han att Sverige, som länge legat på nivå 1 och 2, med raska steg närmar sig nivå 3. (Jfr artikel om Linköpingsmötet i Till Liv, 12/2002.)
Men i samband med att en god kristen broder och vän kom i blåsväder härom veckan ”upptäckte” jag ett nytt bibelställe. Nytt och nytt – jag har läst det otaliga gånger tidigare. Men nu slog det mig: Här har Jesus steg för steg preciserat hur vi skall agera i förföljelsesituationer. Det handlar alltså om Luk. 21:12–19.
- Förföljelserna kan naturligtvis vara lokala, men principiellt sett har de global karaktär. Dessutom kommer angreppen att ske både utifrån, från världens och myndigheternas sammanhang, och inifrån, från diverse kyrkoledningar. Det antyds av orden: Man skall utlämna er åt synagogor och fängelser och ställa er inför kungar och landshövdingar för mitt namns skull.
2. Jesus uppmanar oss inte att uppsöka förföljelserna, men han visar att de ofta kan fylla ett speciellt syfte i Guds plan: Detta ger er tillfälle att vittna. En präst eller predikant kanske brukar förkunna inför 50 personer i kyrkan eller missionshuset – men när han står inför domstolen lyssnar ett helt folk!
3. I andra sammanhang hör det till god ton att vara väl förberedd, men här säger Jesus det motsatta: Bestäm er därför att inte förbereda något försvarstal. Ty jag skall själv lägga orden i er mun och ge er vishet som ingen av era fiender skall kunna stå emot eller motsäga. Manuskriptet till våra försvarstal skall vi alltså inte sitta och fila på i veckor eller månader. Vi får det i hjärtat när vi väl står där i vittnessituationen!
4. Sedan säger Jesus en sak som är oerhört uppmuntrande och samtidigt nästan komisk: Ni kommer att bli förrådda till och med av föräldrar och bröder, av släktingar och vänner, och en del av er skall man döda… Men inte ett hår på ert huvud skall gå förlorat. Vi kan vara trygga, vad som än inträffar! I Guds händer, vad som än händer, som någon har sagt. Eller som jag säger ibland: De kan ju bara slå ihjäl oss…
5. Det är viktigt att tala och vara frimodig i bekännelsesituationen – men det är farligt att backa, att ”fega” som man säger nu för tiden. Det visar Jesus på med orden: Genom att stå fasta skall ni vinna era själar. Den som förnekar Jesus kommer han själv en gång att förneka, Matt. 10:23–33.
Det som Jesus har gett oss i Luk. 21 är alltså inget mindre än ett paradigm, ett mönster för hur vi skall agera i förföljelsesituationer. Vi får varje dag be Gud om beskydd från farliga situationer, ”inled oss icke i frestelse”. Men om vi väl hamnar i smeten, får vi vara trygga och lita på hans omsorg och beskydd.
Och kom ihåg en sak: Den egentliga betydelsen av ordet ”martyrium” är vittnande. En martyrkyrka behöver ingen evangelisationsstrategi. Hela martyrsituationen är ett enda stort vittnesmål om Jesus som Frälsaren.
Rune Imberg, rektor Församlingsfakulteten i Göteborg