Ett vittne – jag?

Varje kristen är kallad att bära evangeliet vidare, att evangelisera. Men ofta saknar vi frimodighet. Varför? Och hur kan vi bli fungerande vittnen?

Många kristna brottas med sin frimodighet, eller snarast brist på frimodighet. Vi vet att vi har ett oöverträffat budskap, ändå drar vi oss för att berätta om det. När vi t.ex. läser Apostlagärningarna, kan vi undra vad som skiljer oss från dem. De brinner för evangeliet, men vi…

Låt oss se lite vad Bibeln säger om att vara ett vittne.

 

Varför ska vi vara vittnen?

I Matt. 9:35–38 finner vi hur Jesus ser på människor. Jesus iakttog hur svårt människorna i hans omgivning hade det. De var på väg att ge upp. Lägg märke till att det var när han betraktade allt detta som han sade att fälten vitnar till skörd. Han såg alltså en möjlighet där allt tycktes hopplöst! Alla dessa uppgivna människor såg Jesus som en möjlighet! Jesus visar här på åtminstone tre skäl till att vara ett vittne.

 

Gud älskar oss

Jesus såg folkskarorna. Han fylldes av medlidande. Här använder grundtexten ett mycket starkt ord, som uttrycker en oerhört intensiv rörelse. Om Gud har satsat och offrat allt för att rädda oss, så är det uttryck för en enorm kärlek. Ser vi hur mycket Gud älskar oss? Ser du att Guds välbehag vilar över oss i Kristus? Han gläder sig över oss i Kristus! Trots allt jag är som jag skäms över älskar han mig!

 

Människornas nöd

Jesus såg människorna ”misshandlade och övergivna”. I ett bibliskt perspektiv är vi alla väldigt illa ute. Paulus beskriver vårt katastrofala läge i Ef. 2:1–3. En ond makt styr oss, vi är under Guds vredesdom och vi har en inre fallenhet för det onda. Vårt djupaste problem är vår andliga nöd. Tänk t.ex. när Jesus möter den lame mannen som skickats ner genom taket (Mark. 2:1–12). Jesus ser att hans djupaste nöd är en andlig nöd. Därför säger han: “Dina synder är dig förlåtna!”

 

Jesu befallning

Lärjungar ska ta emot dem som mognat. Alla kungars Kung bjuder in oss i sin uppgift. Vi kallas att vara människofiskare. Alldeles före himmelsfärden uppmanar Jesus sina lärjungar att göra alla folk till lärjungar (Matt. 28:18–20). Det betyder att han brinner för att vi ska vara människofiskare. Samtidigt vet han om vår svaghet. Därför säger han: ”Jag är med er.”

 

Hinder för att vara ett vittne

När vi har ett så underbart budskap, vad är det då som hindrar oss, så att vi så ofta sviker som vittnen?

Människofruktan

Vi är rädda för vad andra ska tycka, precis som Petrus. Vi är rädda för att bli betraktade som ”töntar”, lite ”off”. Det är obehagligt när människor skrattar åt oss.

Paulus, som hade varit med om sådant många gånger pekar på att Gud har gett oss en enorm hjälp – sin Ande. I varje kristen bor Guds Ande, 2 Tim. 1:7.

Sumpneurosen

Vi vågar inte inleda samtal eller dela evangeliet med andra för vi är rädda för att förstöra Guds verk. Precis som en fotbollsspelare som inte vågar ta emot passningar av rädsla för att missa, så är vi rädda för att stå i vägen för Guds verk. Profeten Jeremia ger oss hjälp i Jer. 18:1-6. Krukmakaren började om med lerklumpen som misslyckats i hans hand. På samma sätt gör Gud med oss, han börjar om!

Frälsningsvissheten

Vi kanske tvekar om vi är kristna. ”Får jag egentligen kalla mig kristen”, tänker vi. ”Jag faller ju i synd, och jag misslyckas på punkt efter punkt.”

Men skulle det bero på det, skulle ingen av oss kunna kalla sig kristen. Paulus skriver att Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss, medan vi ännu var syndare (Rom. 5:8). Att vi kan få kalla oss kristna beror på vad Jesus har gjort för oss, inte hur vi lyckas eller misslyckas. Vissheten finns i vad Gud har gjort och sagt!

Lever vi däremot medvetet i synd, då kan ingenting ge oss frälsningsvisshet. Men om vi lämnar över vår synd till Jesus gäller en total och oreserverad förlåtelse.

Isolering

Många kristna saknar bekanta som inte är kristna. De är alltid med kristna vänner. Då kan man inte kan vara salt och ljus i världen. Åtskilliga kristna har också ett löst förhållande till församlingen. Hebréerbrevets författare säger därför att vi ska vara noga med att mötas i den kristna gemenskapen (Hebr. 10:25). Här får var och en be om och söka vägar för att bygga gemenskap. Din icke-kristne vän har mycket att lära dig. Be om vänner som inte tror, och ta emot bönhörelsen!

Tvårumskristendom

Jag är kanske en person i den kristna gemenskapen och en annan i min vanliga vardag. Ibland kan jag nästan känna mig som en dubbelnatur…

På sikt är detta förödande. För många år sedan hörde jag en talare citera den dåvarande chefen för Mac- Donald’s Hamburgers i USA. Han sa: ”Jag tror på Gud, familjen och Mac- Donalds hamburgare. Men när jag kommer till jobbet vänder jag på ordningen.” Är det kanske så för oss? Stoppar vi undan gudstron när vi kommer till jobbet eller skolan? Ett av de ord Nya Testamentet använder för frimodighet betyder öppenhet. Lite fritt skulle vi kunna kalla det att spela med öppna kort. Har vi något att dölja, när vi trots alla våra fel får vara lärjungar till universums Herre?

Vi kan inte svara

Många har så svåra frågor. Kanske kan vi hjälpa varandra i en ungdomsgrupp att se hur man kan svara. Framför allt handlar det inte om att vinna en debatt utan att berätta om Jesus. Tänk på den blindfödde i Joh. 9. Han kunde inte svara på allt, men en sak visste han: Jesus hade förvandlat hans liv.

 

Hur ska vi då kunna bli vittnen?

Många av oss önskar att det skulle finnas någon enkel metod. Men att vara vittne är inget åttapunktsprogram. Man skulle kunna säga att det egentligen handlar om två saker:

Lev nära Gud!

Jesus säger till lärjungarna: ”Följ mig, jag skall göra er till människofiskare” (Mark. 1:17). Deras uppgift, liksom vår, är att följa Jesus. Det innebär att leva nära honom i bön, lyssna på hans Ord, mötas i nattvard och kristen gemenskap. Att leva nära Jesus innebär att höra vad han säger och att lyda det i sin vardag. Som kristna har vi löftet om den Helige Ande. Löftet är att Anden bor i oss som tror. Vi får bjuda in Guds Ande i våra liv varje dag (Luk. 11:13). När han fyller oss blir Jesus verklig och levande.

Lev nära människorna!

Ofta är detta det stora problemet. Francis Schaeffer sa en gång: ”Ingen kan tala till sin generation som inte har gråtit med den.” Det går inte att vara ett vittne om vi inte vistas bland människorna. De stora kontaktytorna är arbete/ skola, boende och fritid. På vilket område kan du bygga relationer? Kanske i fotbollslaget, i schackklubben eller i stallet? Det stora med att få vara ett vittne är att höra ihop med Jesus. Att vandra tillsammans med Jesus är att ge sig ut på sitt livs stora äventyr. Och han kan göra något av lärjungar som det inte tycks vara så mycket med. Han lyckades med Petrus, Andreas och Johannes. Då kan han också göra något av mig och dig!

Göran Landgren, präst, Örby