Resesekreterare Carlåke Söderlind, 51, har innehaft sin tjänst sedan han kom från Etiopien 1994 efter tre år som missionär. Fr.o.m. oktober månad har han fått en ny befattning inom MBV:s administration. Till Liv har låtit honom själv berätta något om förändringen.
Carlåke, hur har ditt arbete hittills fördelats?
– Inom missionsarbetet i Sverige har jag haft ansvar för kontakten med missionsföreningar och enskilda missionsvänner. Under årens lopp har det i samband med denna uppgift blivit mer och mer av personlig själavård – en ”osynlig” men likväl viktig del av arbetet. Jag har vidare varit arbetsledare för MBV:s predikanter med uppgift att samordna predikoplaneringen – något jag funnit roligt även om det inte alltid varit så enkelt. Ungefär 40 procent av arbetstiden har jag ägnat åt att själv resa och predika.
Hur ser den nya arbetsbeskrivningen ut?
– Den har tre delar: att vara missionssekreterare för Etiopien, att ansvara för försäkringsfrågor för MBV:s anställda och att predika. Ordets förkunnelse har alltid varit och är alltjämt en viktig del, en huvuduppgift, för de män som är anställda inom MBV:s administration.
Innebär den första delen t.ex. Afrika-resor?
– Min uppgift blir att tillsammans med missionsvännerna fullgöra missionsrådets och styrelsens intentioner med missionsarbetet. Jag kommer att vara – inte den som bestämmer – utan en medarbetare och tjänare i kyrkan i Etiopien och tillsammans med dess exekutiv-kommitté och övriga medarbetare verka för att Guds ord ska nå fler dyrköpta själar och att de som gripits av Ordet ska bli bevarade i tron på Frälsaren.
Resor?
– Ja, en och annan kommer det nog att bli.
Är förändringarna något du längtat efter?
– Jag har trivts med att försöka hålla ihop MBV-folket och kommer att sakna kontakten med många missionsvänner. Jag har inte sökt nya uppgifter men uppfattar styrelsens kallelse som en kallelse från Herren. Därför har jag inte vågat säga nej, i förvissning om att Herren bistår mitt i svårigheter och utmaningar. Å andra sidan har jag sedan tidigare en stor del av mitt hjärta i Etiopien och vill gärna använda den tid och de krafter Herren ger för de människor jag älskar.
För hur lång tid?
– Tills vidare. Jag vädjar om förbön. Be också för Etiopiens folk och för ELCet:s präster! Be, offra och gå! Och du som läst intervjun – kanske känner du en kallelse till Etiopien! Jag vill hälsa Till Livs läsare med Joh. 3:16!
INTERVJU: SAM-ARNE NILSSON