UTRIKESMINISTER ANNA LINDHS DÖDSDAG. Sorg och förstämning. Flaggor på halv stång. EMU-kampanjen avbruten. Stängda valstugor.
Vi var några valarbetare från olika partier samlade utanför valstugan i Sollentuna centrum. Plötsligt dyker ett reporterteam från TV4 upp. De kommer dock inte fram till oss utan styr med raska steg iväg mot en grupp A-lagare som står och trampar en bit längre bort. Föremålet för deras intresse visar sig vara kommunens berömde son, den en gång misstänkte Palme-mördaren. De tar honom avsides och håller mikrofonen framför honom. Han gestikulerar yvigt och vinglar betänkligt i sina cowboy-boots under intervjun. När han uttalat sina djupsinnigheter och sagt sitt drar TV-teamet bort. Självklart var vi vanliga valarbetare inte intressanta för media. Man sökte något extraordinärt – sökte en sensation. Var finns etiken?
KENNY BRÄCK KRASCHADE VÅLDSAMT med sin bil i Texas den 12 oktober. De som såg olyckan trodde inte att han skulle överleva. Bilen smulades sönder totalt. Mirakulöst nog klarade han sig.
Jag citerar ur SvD: ”Du nämner att du måste ha haft Gud med dig i bilen. Har olyckan gjort dig religiös? – Inte förändrat mig direkt, men jag ser allt i ett större perspektiv. Det måste vara så att jag haft hjälp av Gud eller någon annan. Det var inte jag som hade ansvaret för hur det förlöpte.”
Media sökte en sensation även här. Det räckte inte med det oerhört glädjande att Kenny Bräck klarade sig och dessutom var vid gott mod inför sin förestående operation. Tänk om han blivit religiös på kuppen! Då kunde man skapa ännu fler rubriker och få ut ännu mer av olyckan.
VI HADE SAMMANTRÄDE I KULTURNÄMNDEN och gick igenom bidragsreglerna till föreningarna. En vältalig dam tog till orda och menade att idrott minsann var kultur men det var däremot inte Frälsningsarméns verksamhet. Innan jag hann räcka upp handen fick en äldre herre ordet. Han försvarade med emfas Frälsningsarméns ungdomsförbunds rätt till kulturbidrag men tillade genast att han själv inte var ett dugg religiös. Jag har märkt i andra sammanhang, när etiska frågor kommer på tal, att människor skyndar sig att tala om att de inte är ett dugg religiösa, som om det handlade om en farlig sjukdom.
När jag var i Uppsala på ett sammanträde berättade projektledaren för Gottsundateatern, verksam i ett miljonprogramsområde, att de startat teatern som en motvikt till Livets Ord. Underförstått var att vi alla skulle tycka illa om Livets Ord. Jag fick en känsla av att hon ansåg det farligt och skadligt att bli religiös. Själv var hon naturligtvis inte ett dugg religiös.
Jag och min familj var på adventskonsert i vår församlingskyrka. Kyrkan var överfull. Vi sjöng den gamla välkända psalmen Jesus från Nasaret går här fram… Öppna ditt hjärta i bön och bot, upplåt vart hemligt rum. Red dig att taga Guds Son emot, tro evangelium! Himmelriket är nära! Det är riktat till Christer Pettersson, Kenny Bräck, politikern, projektledaren och till dig och mig! Vare sig vi är religiösa eller inte.
SONIA LUNNERGÅRD, Kommunpolitiker, Stockholm