Gud är helig

Skriv en mening om Gud på tre ord av typen Gud är …! I kristna gemenskaper blir det vid en sådan undersökning i allmänhet stor övervikt för meningen: Gud är god. En andlig ledare kommenterade undersökningen med orden: Den dag vi får övervikt för meningen ”Gud är helig”, har vi väckelsen här.
Vi längtar efter väckelse, vi ber om den – tänk om vi kan påskynda den genom att ta Bibelns undervisning på allvar, att Guds godhet även inrymmer hans helighet: Helig, helig, helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet (Jes. 6:3).

Skräckgud eller mysgud
Men kan inte alltför många invändningar göras mot Bibelns gudsbild? Är inte Bibelns Gud kluven till sin karaktär? Ibland är han vred och ibland är han kärleksfull. Han är som en schizo­fren människa. NEJ! Gud är ljusens Fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker (Jak. 1:17). Gud är ljus och inget mörker finns i honom (1 Joh. 1:5). Gud är den han är. Hans namn är Jag Är, tvärs igenom alla mänskliga tempus.
Men är inte Gud vredens, domens och hämndens Gud i Gamla testamentet och kärlekens och nådens Gud i Nya testamentet? NEJ! Han är densamme. I Ps. 103 i Gamla testamentet läser vi: Han som förlåter dig alla dina synder… och kröner dig med nåd och barmhärtighet, och i Nya testamentet möter vi Jesu ord vid den yttersta domen: Gå bort ifrån mig, ni förbannade till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar (Matt. 25:41).
Men finns det inte i dag en generation kristna – fostrade i ortodoxiens och pietismens anda – som fått en vrångbild av den vrede, dömande och hämnande guden? Det är möjligt! Men då är det av så mycket större vikt för den människan att lära känna Bibelns Gud sådan han verkligen är. Han är helig.
Men den lilla flickan då som efter en predikan sade till mig: ”Gud är min kompis.” Det är både förståeligt och sant. För den sekulariserade människa som kommer till tro på Gud och börjar ana att hon – som känt sig ensam i universum – har en far i himmelen som älskar henne, en kompis på himlens tron, som hon kan tala med är upplevelsen överväldigande. Men det är inte allt. Den lilla flickan kommer att få lära sig mycket mer om Gud under vandringen med honom.

Gud – den ojämförlige
Helig, helig, helig, säger profeten. Det är ett sätt att komparera ordet helig! Det går inte att säga ’heligast’ – vem skall man jämföra Gud med? Vem vill ni då likna mig vid, så att jag skulle vara som han? säger den Helige (Jes. 40:25). Helig innefattar alla gudomens egenskaper. Det är utstrålningen från allt som Gud är, – en ofattbar kombination av skönhet, ljuvlighet, renhet, dom, vrede, kärlek. Om dessa Guds egenskaper kommer artiklar i Till Liv att handla om under det nya året. Något att se fram emot!

Människan saknar härligheten från Gud
Bibeln beskriver människan efter fallet som gudsfrånvänd och självtillräcklig, med det onda boende i sitt väsens djup. En kort mening hos Paulus sammanfattar detta: Alla har syndat och saknar härligheten från Gud (Rom.3:23). Obs! Vi saknar härligheten från Gud. När de två första människorna efter fallet märkte att de var nakna, var det inte i första hand en sexuell blygsel. De såg på varandra och fann att deras kroppar, ja, hela deras varelser, hade förändrats: De saknade härligheten från Gud. Vilken chock! Det innebar också att de saknade heligheten från Gud. Detta är dilemmat när människan skall möta Gud. Det oheliga möter den Helige och Härlige. Det funkar inte! De första människorna gick därför helt följdriktigt och gömde sig.

Respekt
Heligheten har sin källa i en personlig Gud, Jahve. Det finns i dag en ny klang i ett gammalt ord: RESPEKT. I ligor och ungdomsgäng gäller det för den enskilde att skaffa sig respekt. Det sker ofta genom våld och terror. Gud kräver i kärlek obetingad respekt för sin gudomliga verklighet. Ni kan inte tjäna Herren, ty han är en helig Gud. Han är en nitälskande Gud. Han skall inte ha fördrag med era överträdelser och synder (Jos. 24:19). Gud hävdar sin helighet. Han sätter absoluta gränser mellan sig och skapade väsen. En syndig människa får inte, och kan inte, närma sig den Helige och kränka hans integritet. Berättelserna om de olyckor som drabbade dem som flyttade arken (2 Sam.6ff) visar detta, likaså händelsen med Arons två söner, brorsöner till Mose. De bar fram främmande eld inför Herrens ansikte, och de dog. Och HERREN talade genom Mose: På den som står mig nära skall jag bevisa mig helig och inför allt folket bevisa mig härlig (3 Mos. 10:3).
Gud kräver respekt och vördnad för sitt heliga majestät. Vi kan inte manipulera Gud! Vi kan aldrig helt förstå Gud, men det gör honom intressant. Om Gud blott vore en förbättrad upplaga av dig och mig vore han ytterst ointressant.

Räddande och dömande
Efter räddningen undan Röda Havet och Faraos armé sjunger Israels folk: Vilken bland gudarna liknar dig, Herre? Vem är dig lik, du härlige och helige, du fruktansvärde och högtlovade, du som gör under? (2 Mos. 15:11). Israels helige Gud är räddaren. En ensam kvinna, Hanna, som fått hjälp från Herren ger uttryck för detta: Ingen är helig som Herren, ty ingen finns förutom dig, ingen klippa är som vår Gud (1 Sam. 2:2). Att Gud är helig innebär att han är tillförlitlig, klippan som står fast. Därför kan också Guds helighet stå som garant för Guds omsorg om Israel: Herren er återlösare, Israels Helige. Herren, er Helige, Israels skapare, er konung. (Jes. 43:14-15). Här skymtar vi återlösningens mysterium.

Helighet och kärlek
Det är inte bara vi förvända människor som upplever Guds heliga domsreaktioner som svåra att uthärda. Även Gud upplever sin dom med smärta. Gud talar märkligt om detta hos profeten Hosea: Hur skulle jag kunna överge dig Efraim? Skall jag lämna dig Israel?Hur skulle jag kunna göra med dig som med Adma och låta det gå dig som Sebojim? Mitt hjärta vänder sig i mig, all min barmhärtighet vaknar. Jag vill inte låta dig känna min brinnande vrede. Jag vill inte på nytt ödelägga Efraim. Ty jag är Gud och inte en människa, Helig är jag bland er, och med vrede vill jag inte komma (Hos. 11:8–9).
Är detta en brottning inom Gud själv? Helig är jag och med vrede vill jag ej komma. Vågar vi säga det? Har vi inte här Guds helighet och Guds kärlek samlad i en brännpunkt? Men vad är lösningen? För Jesaja var det en symbol: kolet från altaret. När nu detta har rört vid dina läppar, har din missgärning tagits ifrån dig och din synd är försonad. Två orimliga gärningar måste utföras: Missgärningen måste tagas bort och synden försonas. Guds generella lösning på detta är korset på Golgata. Han tar på sig hela skulden, utmäter straffet och lider det: Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott oss försoningens ord (2 Kor. 5:19). Korset är något oerhört. Här har vi på nytt förenat i en brännpunkt, Guds heliga vrede och Guds eviga kärlek.
Människan inför Gud
Jesaja ropar inför åsynen av den helige: Ve mig jag förgås! Ty jag har orena läppar…och jag har sett konungen, Herren Sebaot. Aposteln Johannes mötte den uppståndne på Patmos. Reak­tio­nen blev liknande: När jag såg honom föll jag ner som död för hans fötter. Genom hela Bibeln kan vi läsa om möten mellan den Helige och människor som saknar härligheten från Gud. Då finns alltid ett moment av bävan och förskräckelse, en inre rysning, även om Gud uppenbarar sin helighet i positiva syften. Och mötet blir för människan till sist outhärdligt: Mitt ansikte – sådan jag verkligen är – kan du inte få se, ty ingen kan se mig och leva. Ta detta till dig: du kan i din vanliga, mänskliga status inte möta Gud. Du går förlorad! Vad skall du göra då?
Vid korset, där Gud försonade världen med sig själv finns ett rum, ett heligt rum. Där kan varje människan återfå härligheten från Gud – bli helig. Det är försoningens konsekvens. Sök dig till det rummet! Det är din enda möjlighet. ”En helig Gud för mänskors brott har offer krävt och offer fått. En nådig Gud, en himmelsk far, till sina barn oss återtar” (LH. 154).
Bibeln talar ständigt om heliga människor. Hur är det möjligt? De har alla blivit heliga vid korset och i Nya testamentets tid, i dopet och genom tron. Därför finns det på jorden ett heligt folk ett Guds eget folk (1 Petr. 2:9) … Ni Guds älskade, hans kallade och heliga (Rom.1:7). Var inte rädd för Guds helighet! Böj dig för den och fly till det rum vid korset som heter ”I Kristus”. Där finns ingen fällande dom!
Himlen genljuder av lovsång till den Helige. Den första satsen i den stora symfoni som ljuder under dag och natt är: He­lig, helig, helig är Herren Gud, den Allsmäktige, han som var och som är och som kommer (Upp. 4:8b).

Rune Gustavsson
Predikant, Lund