Jesus är Herren!

Vem är han som ligger där i krubban, han som herdar och vise män tillbad? Det är HERREN själv. Också vi har anledning att hylla honom när vi inser vem han är.

Jesus är Herren betyder egentligen att Jesus bär det heligaste och högsta gudsnamnet i Gamla testamentet, så heligt att det inte ens fick uttalas. ”Jesus är Herren” innebär alltså att Jesus är Gud. Jesus – mannen från Nasaret – är Gud själv som kommit ner till vår jord.

Någon har sagt att ”Jesus är Herren” är världens kortaste trosbekännelse. Kan det vara så? En trosbekännelse är ju ofta en ganska lång sammanfattning av vår tro, där varje ord är noga utvalt. Men i Rom. 10:9 kan vi läsa: Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst.

”Jesus är Herren” – vår kortaste trosbekännelse.

Det finns i Paulus brev tre lite längre avsnitt som troligen är trosbekännelser, som Paulus kanske fick vid sitt första besök hos apostlarna i Jerusalem efter omvändelsen (i slutet av 30-talet). Troligen var dessa ursprungligen muntliga sammanfattningar som apostlarna kände behov av att skriva ner, framför allt inför samtalen med representanter för judendomen. Avsnitten handlar om:

  • Jesu död och uppståndelse, 1 Kor. 15:3–7.
  • Jesu utgivande och upphöjelse, den s.k. Kristushymnen, Fil. 2:6–11.
  • Jesu eviga gudom, Kol. 1:15–20.

Jag skulle vilja stanna något inför det tredje, Jesu eviga gudom, och vill sammanfatta texten i sex mäktiga sanningar:

 

  1. Jesus är Guds avbild

Han är den osynlige Gudens avbild (v. 15).

Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom (v. 19).

Hebréerbrevet är ännu tydligare: Sonen utstrålar Guds härlighet och uppenbarar hans väsen … (1:3 ).Vi tänker då inte på hans jordiska kropp och utseende, hans yttre. Jesaja skriver: Han hade varken skönhet eller majestät och När vi såg honom var hans ansikte inte tilldragande. Jesus var nog inte så ståtlig och skön som våra västerländska bilder oftast visar. Nej, vi tänker i stället på hans helighet, hans kärlek till oss och hans makt att göra under. Då kan vi säga med Hebréerbrevet: han utstrålar Guds härlighet och han uppenbarar Guds väsen.

Han är Guds avbild! Men han är inte bara Guds avbild …

 

  1. Han är Gud

Han är förstfödd före allt skapat (v. 15).

Att Jesus är förstfödd betyder att han är av samma väsen som Fadern, och att han finns till av evighet. Gud själv säger det vid bebådelsen genom sin ängel: Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son, och vid Jesu dop: Du är min Son, den älskade. Jesus är Guds Son, av samma väsen som Gud; han är Gud.

Jesus är oerhört tydlig: Tro mig: Jag är i Fadern och Fadern är i mig (Joh. 14:11). Jesus är alltså Gud – han är ingen skapad varelse! Det är underbart beskrivet i den nicenska trosbekännelsen:

… Guds ende Son,                     sann Gud av sann Gud,

född av Fadern före all tid,     född och icke skapad,

Gud av Gud, ljus av ljus,          av samma väsen som Fadern …

 

Han är Gud!

 

III. Jesus fanns före skapelsen

Han är förstfödd före allt skapat (v. 15).

Han är till före allting (v. 17).

Länge tänkte jag mig, att Jesus inte existerade ’på riktigt’ innan han kom till jorden – han existerade endast i en Guds tanke eller i ett Guds ord – att Gud tänkte eller sade för sig själv: ”Om det går snett med skapelsen och det onda kommer in, då låter jag en del av mig fara ner till jorden – i form av en son – och frälsa den.” Att Jesus existerade i form av ett beslut. Men det måste vara fel! Det står: Han är. Han är!

Vad säger Jesus själv? Vi läser i hans översteprästerliga förbön: Fader, förhärliga mig nu med den härlighet som jag hade hos dig innan världen var till (Joh. 17:5). Jesus var hos Fadern innan världen var till!

 

  1. Jesus är med i skapelsen och en förutsättning för den

Han är begynnelsen (v. 18).

Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom (v. 16).

Här har vi tre prepositioner: i honom – genom honom – till honom. I honom skapades allt. Det betyder att han är förutsättningen för hela skapelsen och för allt skapat. Genom honom skapades allt. Han är alltså redskapet, Ordet, genom vilket Gud skapar. Jesus är med och är aktiv i själva skapelseprocessen. (Till honom kommer under punktVI.)

Vad säger Jesus själv? Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sannfärdiga vittnet, upphovet till Guds skapelse … (Upp. 3:14). Jesus är upphovet till skapelsen. Det kan inte missförstås. Men jag skulle vilja lägga till: Jesus var även förutsättningen för skapelsen.

Rosenius har sagt ungefär så här: ”Jesu död på korset var den tanke Gud vilade i, när han skapade världen.” Jag tyckte meningen var väldigt fin, när jag hörde den först. Men Paulus har i Ef. 1:9 två nästan starkare ord: ”beslut” och ”plan”. Sätter vi in något av dessa ord blir det ännu tydligare: Jesu död på korset var det beslut/den plan Gud vilade i, när han skapade världen.

När Augustinus ska förklara detta, tänker han sig ett samtal inom treenigheten före skapelsen:

Fadern: Jag vill skapa en värld med människor oss lika.

Sonen: Då vill jag fara ner och frälsa om det skulle gå galet.

Anden: Då vill jag hjälpa till att sprida det glada frälsningsbudskapet.

Sonen är med i skapelsen – och en förutsättning för den, genom att Guds frälsningsplan redan finns i Jesus Kristus.

 

  1. Jesus är med i tiden och uppehåller skapelsen

Allt består genom honom (v. 17).

Detta sägs ännu tydligare i Hebr. 1:3: Sonen uppehåller allt genom sitt mäktiga ord.

Materien, som vi tycker är så fast och beständig, består mest av tomrum, som genom krafter mellan oändligt små partiklar spänns upp till fast materia. Genom Sonen har allt detta satts igång och genom Sonen uppehålls det, tills en gång hela skapelsen ska upphöra.

Jesaja säger, att himlen skall försvinna som en rök, och jorden nötas ut som en klädnad.

Petrus skriver att vid änden ska himlarna försvinna under våldsamt dån, och himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till. Men till dess uppehåller Sonen skapelsen. Och vi får säga som Paulus på Areo­pagen: Ty i honom är det som vi lever, rör oss och är till.

Här i tiden uppehåller han allt genom sitt mäktiga ord. Allt består genom honom.

 

  1. Allt är skapat till honom

Allt är skapat genom honom och till honom (v. 16).

Vi är skapade till honom. Jesus är ägaren. Skapelsen är hans, den tillhör honom och därmed är Jesus också målet för hela skapelsen. Meningen är att vi ska njuta en evig salighet i himlen tillsammans med honom.

Vad säger Jesus själv? Fader, jag vill att där jag är, där skall också de som du har gett mig vara med mig, så att de får se min härlighet som du har gett mig, eftersom du har älskat mig innan världens grund var lagd (Joh. 17:24).

 

Sex mäktiga sanningar belyser att Jesus är Gud från evighet. Varför skriver Paulus om detta till kolosserna? Antagligen för att understryka att de hade allt och tillräckligt i Jesus. Kolosserna hade blandat in mänskliga traditioner och stadgar, bud och förbud, askes och till och med omskärelse i församlingens liv (Kol. 2:20f). Nej, säger Paulus: I honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder (v.14). Han är huvudet för sin kropp, församlingen (v. 18). Detta får också vi ta till oss.

 

BÖN: Jesus – Du är Herren. Tack för allt du gjort och gör för oss. Hjälp oss att tjäna dig på rätt sätt!

Bo Persson

Predikant, Viken

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan