”Följ mig”, sade Jesus till publikanen Levi, när denne satt vid tullhuset. ”Då lämnade Levi allt, steg upp och följde honom.” (Luk. 5.) Så gjorde också brödraparen Petrus och Andreas, Jakob och Johannes. De lämnade allt och följde Jesus. I kraft av Jesu kallelse och i lydnad för hans ord blev de hans efterföljare för hela livet
Vid ett annat tillfälle kom en man fram till Jesus och sade: ”Jag vill följa dig vart du än går.” (Luk. 9.) Då svarade Jesus nästan avvisande och upplyste om vad som i så fall väntade honom. Under samma vandring säger Jesus till en annan man: ”Följ mig.” Denne svarade att han först ville gå och begrava sin far. Ytterligare en man säger: ”Jag vill följa dig, Herre, men låt mig först ta farväl av min familj.” Till båda dessa ger Jesus svar, som tydligt visar vad det innebär att följa honom: ”Låt de döda begrava sina döda.” ”Ingen som ser sig om sedan han har satt handen till plogen passar för Guds rike.”
Att följa Jesus innebär inget mindre än att lämna allt, förneka sig själv och börja ett nytt liv i gemenskap med honom. Att följa Jesus tar hela lärjungens personlighet i anspråk. Ingen kan, enligt Mästarens egna ord, vara lärjunge till honom eller hans efterföljare utan att hata sina närmaste dvs. låta bli att ta hänsyn till dem, när det gäller ställningstagandet till Jesus som Herre och Mästare. På andra ställen talar Jesus om att ”ta sitt kors på sig, dag för dag”, vilket också kan medföra att man får möta förakt och hån i sin Herres efterföljd.
Att följa Jesus är ovillkorligen nödvändigt för oss, som vill nå det mål som Gud satt för ditt och mitt liv – Guds eviga, himmelska rike.
Så kan vi alltså läsa om vad det innebär att vara en Jesu efterföljare. Vi har ofta mötts av kallelsen. Vilken konsekvens har det då fått för ditt liv? Kanske har du med glädje sjungit med i sånger om att följa Jesus. ”Hela mitt liv vill jag tjäna dig…” ”Jesus, jag ger dig mitt liv.” Men vad har det blivit av dina löften? Är det inte oftast så, att vi, likt männen ovan, omger våra svar och löften med förbehåll av det slag Jesus avvisade? Vi ser oss tillbaka.
Eller förhåller det sig så, att vi egentligen själva vill gå före, själva bestämma när, hur och vart vi ska följa Jesus? Det är en avgörande skillnad mellan att följa efter eller att gå före. Den som följer efter någon håller blicken fäst på den som går före, har ett säkert mål att se fram emot – i detta fall dit Frälsaren går. Den däremot som i andligt avseende själv vill gå före, söker sig fram utan fäste för blicken, lockas och leds av sina egna och andras tankar, låter sig styras av denna tidsålders väsen.
Helt avgörande för din själs salighet är det, att du lyder Jesu ord ”Följ mig” villkorslöst och lämnar allt som kan hindra dig från att följa honom. Det innebär inte att du ska sluta arbeta, sluta studera, sluta vara tillsammans med vänner, utan att ditt liv får en annan inriktning och ett annat mål!
I Fil. 2:3–4 står det: ”Var inte självupptagna och stolta. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Se inte på ert eget bästa utan på andras. Var så till sinnes som Jesus Kristus var.”
Jesu, gör mig angelägen
om vad evigt gagnar mig.
Du till himlen visat vägen:
Värdes dit ock leda mig.
Göte Hansson, predikant, Kristianstad