I Nya testamentet skildras en del situationer då vi inte riktigt förstår oss på Jesus. I en serie artiklar vill vi lyfta fram några sådana händelser. Varför blir till exempel Jesus så upprörd på tempelplatsen? Läs Mark. 11:15–19.
Se på Jesus där på tempelplatsen. Han är preliminärt dödsdömd och offentligt efterlyst. Se elden i hans blick. Hör kraften i hans röst. Se kraften i hans händer när han slår omkull borden och när han hindrar dem som ’sneddar’ över tempelplatsen. Se den oemotståndliga auktoriteten i hans handlande. Bara några dagar senare, på torsdagen i samma vecka, låter han sig gripas av tempelvakten i Getsemane och så småningom sträcker han ut sina händer och i tyst ödmjukhet spikas han fast vid ett kors på Golgata. Vilka kontraster!
Jesus visar olika sidor hos Gud själv: det handlar om Jesus reaktion inför hur vi människor fördärvar mötesplatser mellan Gud och människor, det handlar om helighet – och det handlar om att ett nytt skede i frälsningshistorien kommer i fokus. Snart ska många förstå vad ”evangelium” betyder. Innebörden av platsen och begreppet ”templet” ska snart förändras mycket tydligt. Om det gamla Israel sviker, kallar Gud på de andra folken och skaffar sig ett nytt Israel. Då är det gamla templets tid förbi. Det finns något som är större än templet, nämligen Jesus själv.1
Traditionen regerade
Jesus kom in på det väldiga tempelområdet. Allt pågick helt enligt den tidens traditioner. Tempelbyggnaden, där Gud själv var närvarande, hade de två utrymmena ”det heligaste” och ”det allra heligaste”. Runt byggnaden fanns flera förgårdar och den här händelsen utspelar sig på ”hedningarnas förgård”.
Den som gick till templet behövde två saker: pengar och ett djur. Pengar för att betala tempelskatten,2 annars var man inte välkommen. Utanför templet användes romersk valuta, men endast judiska pengar (gammaldags siklar) fick användas för tempelskatten. De romerska gjorde templet orent och man behövde därför pengaväxlare. En mycket lönande syssla. Dessa var tyvärr så välkända för sina ”rymliga samveten” att de inte ens fick vittna inför domstol. Tempelbesökaren behövde också djur att offra för sina synder. En oxe eller ett lamm om man var rik eller en duva om man var fattig. Prästerna inspekterade djuren innan de dödades, för djuren måste vara felfria. Ett offrat felfritt liv gav ett felfritt liv tillbaka. Det var lätt för prästen att säga att djuret man tagit med inte höll måttet – och samtidigt erbjuda egna felfria djur till försäljning. Det berättas att djuren på tempelområdet vid Jesu tid var upp emot tjugo gånger dyrare än utanför tempelplatsen.
Några av dem som kom in på tempelplatsen brydde sig över huvud taget inte om Gud och hans helighet. De tog helt enkelt en genväg tvärs över tempelområdet för att slippa gå runt när de var på väg till en annan del av Jerusalem – och det accepterade prästerna och tempelvakterna. Pengaväxlarna tog en del av besökarnas pengar och prästerna tog resten. De som kom för att tillbe stod där till sist med ett litet djur, ett litet offer. Det var en fruktansvärd situation. Inte undra på att Jesus blev upprörd.
Jesus använder våld, blir arg och är intolerant
Vi reagerar kanske på hur Jesus uppträder. Ändå borde ingen förvånas över att han blir upprörd. Traditionen hade tillåtit korruption av det andliga ledarskapet och den lilla människan kom i kläm. Det rättvisepatos Jesus visar är friskt och befriande, mätt med varje tids standard. Nej, det är något annat som stör: Jesus ska absolut inte vara dömande – utan snäll, förstående, tillåtande, tolerant – för Gud är ju kärleken. Många har byggt sig en annan bild av Jesus än den som framträder i Bibeln. Kanske har romantiska bilder av Jesus där han står med lejon och lamm som tittar kärleksfullt på honom skadat lika mycket som de gjort nytta?
En ärlig kristen har emellertid inget val utan behöver lära känna Jesus sådan som han är. Det är Nya testamentets Jesus vi ska älska och hålla oss till. Nu är det tid att överge vår ’önske-Jesus’. Nu är det tid att lämna tidsbundna, politiskt korrekta fantasier.
Enligt Uppenbarelseboken ska en gång hela världen få se ”Lammets vrede”. Då ska man be bergen falla över oss för att dölja oss för vreden.3 Jesus vrede är kärlekens upprördhet över hur vi gör varandra illa, förstör varandras liv och stänger vägen fram till Gud själv. Det är mycket som står på spel för Gud vill verkligen rädda varje människa.
Tolerans anses som en kristen dygd och det är de flestas uppfattning att vi inte ska lägga oss i andras liv. Du har din uppfattning och jag har min om vad som är rätt och bra. Ändå är Jesus oerhört intolerant och det finns saker han absolut inte kan tolerera, nämligen
- andliga ledare som utnyttjar människors gudslängtan för att skaffa egna fördelar, och
- när Guds mening med templet, med Jesus, förvrängs.
Konsekvenser för oss
Det nya livet i Kristus innebär övning i mildhet, tålamod och barmhärtighet och andra kristna dygder. Vi ska avstå från våld utom i de fall som beskrivs i Romarbrevet 13. Våra liv skiljer sig från Jesus liv genom att vi alltid tvingas beakta kampen mellan den gamla och den nya människan; synden gör helt enkelt att vårt omdöme grumlas. Detta behöver varje dag tvättas och diskas av så att vishet kan växa.4 Vi har inte fått uppdraget att gå runt i Sverige och bokstavligen rensa kyrkor och missionshus på det sätt Jesus gjorde. Däremot väcker berättelsen en ny vilja att upptäcka Bibelns Jesus. En ny längtan efter klarhet, kraft och bibeltrohet. En vakenhet över traditionens makt att bedra. Texten uppmanar oss att söka sådana ordningar som i vishet öppnar för goda andliga ledare. Ledare som avstår från egen duktighet, rädsla och längtan efter att lysa och berömmas för egen del. Ledare som känner Bibelns Jesus.
Varje tradition och gudstjänstmönster bör utvärderas i ljuset av Guds Ord. Vi har alla ett ansvar – både de som vill ändra och de som vill bevara. Förytligade eller slentrianfyllda gudstjänster har inget att ge människorna. Det mest centrala i mötet med Gud själv behöver få tydlig plats i våra gudstjänster och samlingar. Evangeliets nakna sanning får aldrig gömmas bakom människors behov av att synas eller vara till lags. Varje förvrängning av Bibelns Jesus tar vi avstånd från. Det finns en sådan kraft i namnet Jesus.
Vi behöver se att kung Jesus tar emot sitt folk; vi ber, bekänner våra synder och sjunger lovsång. Vi behöver se att kung Jesus talar till sitt folk; vi lyssnar till klar och okonstlad undervisning från Bibeln. Vi behöver se att kung Jesus lyssnar till sitt folk när vi tar tid för förbön. Vi behöver se att kung Jesus håller fest för sitt folk och möter oss under bröd och vin i nattvarden. Vi behöver se att kung Jesus sänder ut sitt folk och låter oss gå inneslutna i frid och välsignelse.
Anders Månsson, kammaråklagare, Ängelholm
- Matt. 12:6
- Matt. 17:24
- Upp. 6:16
- Rom. 7:14–25