Lag och evangelium är inte bara ett teoretiskt begreppspar. Det handlar om själva livet och hjälper oss till klarhet i många dunkla ögonblick.
Jag känner en sjukhuspräst som tog sig an en mycket tragisk situation på ett helt annat sätt än den övriga sjukhuspersonalen. Ett barn hade drunknat i badkaret. Föräldrarna var uppfyllda av skuldkänslor för att de inte hade ingripit i tid. Sjukhuspersonalen och alla andra runt paret försökte få dem att släppa tanken på att det var deras fel, men föräldrarna var otröstliga. Prästen gjorde det motsatta. Han sa: Ni har rätt. Det är ert fel. Vi människor gör oss hela tiden skyldiga – och oftast klarar vi oss ganska bra ändå. Men enstaka gånger går det helt galet. Nu har det skett för er och ni måste leva vidare med detta faktum. Prästen sa givetvis mer, men poängen är att föräldrarna blev hjälpta av prästens ord. Det hör med till människans värdighet att hon kan stå ansvarig och förklaras skyldig, och det finns något befriande i det.
Lag och evangelium öppnar upp Bibeln för oss på ett sätt som inget annat kan göra. I samma bibeltext möter oss Gud i både sin helighet och kärlek. Särskilt tydligt blir det i skildringen av Jesus försoningsdöd på korset. Domen faller över vår synd samtidigt med att vi får se och ta emot Guds oändliga kärlek och barmhärtighet. Guds Ord är lag och evangelium.
Varsin roll att spela Trots att evangeliet förkunnats genom Jesus spelar lagen en viktig roll, också i Nya testamentets undervisning. Den uttrycker något som finns i Guds eget väsen. Genom lagen anger Gud sina rättmätiga krav på varje människa, krav som kvarstår fram till domens dag. Lagen talar till våra samveten och avslöjar att det under ytan på oss goda medborgare faktiskt inte står så väl till. Vi kan inte uppvisa en helighet på djupet eller en kärlek som genomsyrar allt.
Evangeliet är budskapet om Jesus Kristus. Det är erbjudandet om att genom tron få bli rättfärdiggjord. Gud ser bort ifrån mig och på ställföreträdaren. Men inte bara det. Kristus rättfärdighet blir min. Gud kan se på mig med allra största glädje, för han ser mig som helt igenom rättfärdig. Han ser Kristus som mitt sanna jag.
Detta budskap behöver förkunnas radikalt och oinskränkt. ”Om vi inte förkunnar evangeliet så fritt att det kan missbrukas har vi överhuvudtaget inte förkunnat det”, säger Hans-Erik Nissen, och jag tror att han har helt rätt i det.
När lag och evangelium blandas samman
Lagen och evangeliet riskerar att blandas samman. Det kan ske på två olika sätt och får i båda fallen allvarliga konsekvenser. När lagen smyger sig in på evangeliets område hamnar vi i gärningsrättfärdighet. Lagens ”Du skall” förs in på det område där evangeliet ska råda, det område som bestämmer vårt fundamentala förhållande till Gud – barnaskapet.
Att låta lagen få komma in på evangeliets område var en fara för galaterna. När Paulus fick höra att de återinfört omskärelsen sköt han skarpt mot dem i ett av sina brev: Ni dåraktiga galater! Vem har förhäxat er, ni som har fått Jesus Kristus framställd för era ögon som korsfäst?1 Men detta är en fara för oss i dag också. ”Du skall”-orden har en allierad i var och en av oss. De finner alltid kryphål och är den naturliga religiositetens ansikte och hjärta. Det är som värn mot detta Luther skriver sina radikala och välkända ord till kollegan Melanchton: ”Synda tappert, men tro desto tapprare och var förnöjd i Kristus, segerherren över synden.” Luthers ord ska alltså inte uppfattas som en ursäkt för att synda, utan som en uppmaning att orubbligt hålla fast vid tron på evangeliet.
Men också den andra vägen kan sammanblandningen mellan lagen och evangeliet gå. Evangeliet får ta lagens plats och lagen får inte ljuda i den kristna församlingen med alla sina klanger. När detta sker får vi det som ibland kallas för ’billig nåd’.2 Man kalkylerar med syndernas förlåtelse. Den blir en förhandsförsäkring som tar udden av lagens förkunnelse. Lagens rättmätiga krav får inte drabba och kvar står vi med Guds solidariska förmenta ”det är synd om mina människor”-kärlek. När vi hör om syndernas förlåtelse förundras vi inte och tänker inte att ”detta måste bara vara för bra för att vara sant!”.
När lag och evangelium blir ett system
I en del predikningar får vi först höra om Guds lag, därefter om synden och vår förtappelse och till sist om trösten till den anfäktade, frälsningen som ges oss genom nåden. Vid en första anblick kan det tyckas riktigt att förkunna så, men vid närmare eftertanke ser vi att synd och nåd gjorts om till ett system, en ekvation. Vi ställs inte inför den verklige, levande Guden, utan inför en lära där uträkningen redan är klar. Innan lagens ”Du skall” har evangeliet alltid redan skjutits in. Det blir till en slags intäkt för att vi inte behöver ta det så allvarligt med Guds bud och förmaningarna till att leva ett heligt liv.
När lag och evangelium blir ett förutsägbart system blir konsekvensen att nåden förkunnas innan vi börjat hungra efter den. Det blir som när föräldrar hotar sitt barn och säger: ”Du får inte följa med till Legoland om du inte städar upp på ditt rum.” Innerst inne vet barnet att föräldrarna inte menar det bokstavligt.
Förmaningar som frigör och utmanar
Förmaningarnas utgångspunkt är att vi är friköpta i Kristus till det nya livet. Den utgångspunkten behöver lyftas fram för att vi inte ska hamna i en kvävande gärningsrättfärdighet. Ändå får den inte betonas hela tiden. Om vi varje gång ska försäkra och helgardera oss själva och varandra så att ingen någonsin ska kunna komma i tvivel om vad som frälser får förmaningarna inte verka till uppmuntran, utan blir till tuktande och avslöjande lag. Och då blir allt väldigt grått.
Förmaningarna har sin utgångspunkt i att det finns något i den kristne som säger ja till Guds vilja. Det är lust och glädje förbundet med att höra orden: Du skall älska.
Gud förväntar sig av sina barn att de kan älska. Bli Guds efterföljare, ni som är hans älskade barn.3 Vi har fått ett stort förtroende och ansvar! Det måste vara något helt fantastiskt som händer i en kristen människa eftersom Gud genom aposteln vågar påbjuda något så stort – att likna Gud. Låt oss inte varje gång vi hör förmaningens ord tänka att här kommer vi alltid till korta. Låt oss i stället utan reservationer ta till oss dess uppmuntran och utmaningar. Guds Ord ställer oss inför en levande verklighet. Den får vi aldrig göra om till ett dött system.
Medvetenheten om lag och evangelium är en skatt som vi i luthersk tradition fått att förvalta. Det får vi göra det med tacksamhet, urskiljning och frimodighet! Lag och evangelium hjälper oss att ta emot Guds Ord i all dess fullhet.
Henrik Højlund, präst i Løsning och Korning pastorat, Danmark
- Gal. 3:1
- I inledningen till sin bok, Efterföljelse, skriver Dietrich Bonhoeffer: ”Billig nåd är vår kyrkas dödsfiende … Billig nåd betyder nåd som gottköpsvara, bortslumpad förlåtelse, bortslumpad tröst, sakrament till nedsatta priser, nåd som kyrkans outtömliga förrådskammare, varifrån den öses ut, tanklöst och gränslöst med lättfärdiga händer; en nåd utan priser, utan kostnad.”
- E f. 5:1