I Israel för att säga tack!

Att som kristen samtala om tro i en judisk miljö är en stor utmaning. Men om man är både öppen och lite smart finns möjligheten att dela det man bekänner – och samtidigt få ta emot många nya insikter till förståelsen av sin egen judiska tro.

En kväll i maj träffar jag Helene och Andreas Johansson. De har då precis firat norska nationaldagen i två dagar! And reas tycker det blivit gjort riktigt grundligt det här året. Kanske dags att hoppa över nästa år, tänker han högt. Men då kommer protester från Helene …

Vilka är ni?

Helene: Jag är från Norge och är lärare, mamma och fru.

Andreas: Det var en ganska svår fråga … Jag är gift med Helene och har två barn. Min bakgrund är lite brokig, men jag har vissa rötter i Örkelljunga. Det var först när jag kom till Israel som jag förstod att jag var helt normal. Här har alla bott lite varstans och har släkt över hela jorden så när jag kom hit passade jag in och kände mig som en av dem.

Hur kom det sig att ni bestämde er för att flytta till Israel?

Andreas: Det står i Bibeln att evangeliet är för juden först. Det var en av anledningarna till att vi flyttade hit.

Helene: Vi kände också att vi ville göra något innan Lydia blev för stor (äldsta dottern som snart blir tolv år) och vi var lite osäkra på vart vi skulle åka. Vi tog då bland annat kontakt med Den Norske Israelsmisjon (DNI) och så gick det sedan ganska snabbt. Nu bor vi sedan 2011 i Haifa som är Israels tredje största stad. En lugn och fin stad! Det finns ett talesätt här som lyder: ”You go to Jerusalem to pray, Tel Aviv to play and Haifa to stay!”

Berätta om DNI som ni är anställda av.

H: Det är en gammal organisation från 1844 som började med ett arbete bland judar i Östeuropa. När staten Israel bildades startade man upp i Haifa och sedan har det fortsatt att utvecklas. Nu finns DNI i Jerusalem och Tel Aviv också.

Vilka är era arbetsuppgifter?

H: Jag skriver i vår informationstidning i Norge och har ansvar för volontärerna som kommer hit. Jag tar också emot turistgrupper. Det är ett arbete som är mer intensivt i perioder. Runt påsk är det många som reser hit och även på hösten när det är höstlov. En annan uppgift jag har är att följa upp den kompletterande norskundervisning som Lydia och Lilly ska ha utöver undervisningen i deras israeliska skola.

A: Jag är DNIs fältrepresentant, vilket innebär ansvar för ekonomi och personal. Jag upprätthåller relationerna till våra olika samarbetspartners och ordnar med visumansökningar. Dessutom har jag en hel del gudstjänster.

Andreas, du nämnde tidigare ”evangeliet till juden först” – tänker du att kyrkan har ett särskilt ansvar att nå det judiska folket?

A: Ja, vår frälsare var jude och också alla apostlarna var judar. Hos de gammaltestamentliga profeterna står det väldigt tydligt att Messias ska komma till Israel, till det judiska folket. Vi andra kommer liksom i andra hand, vilket i och för sig inte är så illa det. Judarna har absolut en särställning i Guds frälsningsplan – även i dag. En halv procent av alla judar, världen över, tror på Jesus. Här i Israel är andelen betydligt lägre. Där det hela hände, där är det okänt. Judarna här är som ett onått folkslag.

Finns det något intresse hos judarna av att höra om Jesus?

A: Folk är nyfikna och intresserade. Många tänker att om du är född kristen så är du kristen, är du född muslim så är du muslim och så vidare. När man sedan berättar att det finns judar som tror på Jesus blir responsen ofta: ”Men då är de väl inte judar?!” Då får man berätta att, jo, de judar som tror på Jesus är fortfarande judar. I dag finns det cirka 100 församlingar eller gemenskaper av jesustroende judar i Israel.

Vad behöver man tänka på när man kommunicerar evangeliet i en judisk miljö?

H: Många judar är negativt inställda till de kristna. Man relaterat till exempel till Hitler och det han gjorde. Det är viktigt att komma ihåg vad kristna har gjort i historien och samtidigt säga att vi inte försvarar det.

De Jesustroende judar som finns i dag, blir de utsatta?

A: Ja, de sociala relationerna kan bli drabbade och i det finns ett lidande för många som blir kristna. Däremot mister man inga fördelar i relation till staten och samhället och drar inte heller på sig andra skyldigheter än den övriga befolkningen.

H: Härstammar du från en sekulär, judisk familj händer inte så mycket, men kommer du från en troende familj kan du bli utstött och behandlad som om du var död.

Ordet ”missionär” är negativt belastat och svårt att använda i Israel. Vad säger ni att ni är och gör i landet?

A: Jag brukar fråga om de vet vad messianska judar är för något. Jag säger att jag tror på Israels Gud och att den bästa person jag känner kommer härifrån. Jag har kommit hit för att säga tack! Man måste börja i den änden i mötet med människorna här.

På vilket sätt har mötet med judendomen påverkat din kristna tro?

A: Jag kom hit till Israel som kristen och har nu kommit på att jag är hednakristen. De judiska högtiderna har jag också fått större förståelse för och jag lägger mer märke till hur mycket det står om Israel i Bibeln.

H: Mycket har fått en djupare betydelse, till exempel att få fira påsken med utgångspunkt i befrielsen från Egypten och förtrycket som folket där levde i. Så får man sedan fortsätta att fira påskdagen med att Jesus har gjort oss fria från syndens slaveri.

Har ni fått uppleva det omvända, hur evangeliet har fått kasta ljus över Gamla testamentet för en jude?

A: Ett exempel är en kvinna här ifrån församlingen som är uppvuxen i en judisk, ateistisk familj. Av tradition brukade mamman ta med barnen till synagogan på försoningsdagen och då lästes det från Tredje Moseboken kapitel 16 om bockarna och blodet i det allra heligaste. Men i dag finns det ju inget tempel så man kan inte genomföra allt det där. Då har synagogorna lagt till en bön om att Gud ska räkna våra böner som ett motsvarande offer. Som barn hade hon noterat att den bönen och textläsningen inte riktigt stämde överens. Först långt senare fick hon ihop det genom att läsa Hebréerbrevet. Jesus var den som kunde komma med ett tillräckligt bra offer.

Nu närmar vi oss slutet av vårt samtal – är det något ni vill passa på att lägga till innan vi avslutar?

H: Om några av er läsare ska på resa till Israel får ni gärna höra av er och komma inom församlingen i Haifa. Jag berättar gärna lite om livet här. Det är väldigt fint att få gå på samma platser som Jesus gått på.

A: Eftersom Israel är ett utvalt folk tänker man ibland att allt som händer här är perfekt och bra. Men det är det inte alls. Det står i Hesekiel 36: Samla folket igen, inte på grund av vad ni har gjort utan på grund av vem jag är, säger Gud. Det judiska folket är utvalt av Gud. Det innebär att de först av alla kommer under Guds dom, men också att de på ett alldeles särskilt sätt är föremål för hans nåd.

Maggan Andersson Lärare, Örkelljunga

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan