När barnen lämnar Jesus

IBLAND NÄR FÖRÄLDRAR BERÄTTAR om vad deras barn numera gör sitter några tysta. Deras barn går inte på bibelskola och är inte ungdomsledare. De finns varken med i någon ELM-förening eller går i någon kyrka, inte ens till advent, jul eller påsk. Dessa föräldrar bär på en smärta som man inte ser. De ber och undrar: Var gjorde vi fel? Vad gjorde att vi misslyckades som föräldrar i detta? De oroas över sina barn och anar att deras barnbarn kanske kommer att växa upp odöpta, utan kunskap och den trygghet som tron ger.

De är inte ensamma i detta, även om det kan kännas så. Tvärs igenom alla kristna sammanhang finns dessa mammor och pappor vars största sorg är att deras barn verkar ha lämnat kristen tro. Alla undrar de samma sak: Varför? I vad gjorde vi fel? Och hur ska våra barn hitta vägen tillbaka? Tänker eller känner du så? Kom då i håg:

Dopets vatten dunstar inte

Är dina barn döpta så kan de inte bli ’avdöpta’. Gud gjorde dem där till sina barn och det han då gjorde, det förblir. De kan försöka lämna dopet men det är lika omöjligt som att avsäga sig tyngdlagen. De kan avvisa vad dopet gett dem men de kan inte ändra vad som skett ett antal år tillbaka – det som gavs i dopet är fortfarande ett lika stort faktum. Gud förklarade dem som sina barn. Han älskar dem, och slutar inte att älska dem.

Även den minsta tron har precis allt

Gud, vår Far, är inte sådan att han sorterar och stryker ut dem som inte har en perfekt tro ur sin bok. Det är tvärtom. Jesaja skriver: Ett brutet strå skall han inte krossa, en tynande veke skall han inte släcka.1 Brutna strån och rykande vekar är alldeles särskilt älskade av Gud, just på grund av deras sårbarhet. Han lämnar nittionio får i vildmarken för ett enda försvunnet lamm. Dina barn är älskade av Gud. Och skulle det vara så att bara en liten gnista av tro finns kvar så får det Faderns fulla, eldstormande uppmärksamhet. Brutna strån hör till Herren lika fullt som solida ekar.

Gud förblir trofast

Gud kommer att finnas vid dina barns sida under hela deras liv. Är vi trolösa förblir han trofast, för han kan inte förneka sig själv.2 Han kommer att påminna om sig själv, ge små puffar och aningar i sådant som händer. Och vartefter man prövat och sett att allt man velat ha faktiskt inte gav det man djupast sökte, kommer början av en insikt att växa: Bara i Gud finns allt jag söker.

Dina barn betyder mer för Gud än du kan förstå. Och hans kärlek kommer att följa dem.

Din tro gör skillnad

Fortsätt att gå till gudstjänsten. Fortsätt att låta Bibeln ligga framme. Underskatta inte vad det betyder för dina barn, även om de nu är vuxna och lever sina egna liv. Ni är fortfarande mamma och pappa och det finns något i oss alla som hela tiden noterar vad våra föräldrar gör, som söker vägledning, kärlek, bekräftelse och accepterande. Så fortsätt att be och hoppas så som hela kyrkan, i himlen och på jorden, tillsammans med Herren Jesus själv ber för dem.

Gud helar också föräldrar

Förlåtelsen gäller inte bara era barn, den gäller er också. De sår som detta gett er, sår som ingen utomstående kan se, har sin läkedom i Jesus. Oftast kan vi inte säga vad som gjort att något barn velat lämna tron och Gud och många gånger beror det inte alls på något ni gjort eller inte gjort. Men skuldkänslan finns där ändå. Guds gode helige Ande ger oss hjälp att tro att alla upplevelser av felsteg ligger under förlåtelsen, både falska och sanna. Han tog på sig våra misstag och bar dem på korset. Så blev vi, genom honom, precis de som Fadern önskar att vi skulle vara. Din skuld, riktig eller inbillad, är inte längre din, den tillhör Jesus. Gud förklarar dig vara en perfekt förälder, fri från synd och fri från skuld. Du har en himmelsk Far som har obegränsad omsorg om dig.

Kan då en mor glömma sitt barn, så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt? Och även om hon kunde glömma sitt barn, skall jag inte glömma dig. Se, på mina händer har jag upptecknat dig.3

ANDERS GÖTH,

Malmö

1. Jes. 42:3
2. 2 Tim. 2:13
3. Jes. 49:15