Om ni förblir i mitt ord, så är ni mina sanna lärjungar. Och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria. Joh. 8:31‒32. Att vara bibel- och bekännelsetrogen är som att gå i skolan och få finna sig i att vara kvarsittare med ständiga bakläxor. Visst kan den ena eleven göra större framsteg än den andra, men i så fall blir uppgiften att stödja, tillrättavisa (bokstavl. visa till rätta) och uppmuntra – inte att examinera och underkänna – andra lärjungar som förblir i Kristi ord. En är och förblir Mästaren.
Till stöd och uppmuntran ges i detta nummer en andra lektion i ämnet ”Att läsa Jesu liknelser”. Ann-Mari Wiberg har varit i Fröderyd för att söka svar på frågan: Vem var Lina Sandell, nyevangelismens ”hovpoet”? L.S. hörde till den krets kring C.O.Rosenius som i Stockholm lät evangelisation och socialt hjälparbete gå hand i hand. Pernilla Johansson beskriver en nutida verksamhet i huvudstaden med motsvarande målsättning. Till uppmuntrande underrättelser från utlandsmissionen hör inte minst berättelsen om en inflytelserik muslimgubbe som tagit av sig mössan för gott. Christian Braw uttrycker intryck av Svenska Folkbibeln – att föredra framför Bibel 2000. Och I spalterna bredvid denna pekar Thomas Nilsson på den största paradoxen i kristen tro – att den som tror på Jesus ska leva, om han än dör. ”O, håll i tron blott ut”, skriver L.S., ”tiden är kort; allt blir ju väl till slut…” Och hon tillägger – på Frälsarens vägnar: ”Verka i tron mitt verk, tiden är kort…”
Att tiden är kort och att det är nödvändigt att ha målet i sikte påminner både Tsegayesus Hurisa och Ove Bengtsson om.