Se, hur gott och ljuvligt det är när bröder bor endräktigt tillsammans.
ps. 133:1.
Missionen – en värdemätare på hur levande en församling är. En församling utan missionsglöd kommer att upphöra. ”Mission på 2000-talet” var det ämne som förenade och skapade god gemenskap under en missionsdag i Göteborg lördagen den 16 oktober. Församlingsfakulteten stod som inbjudare tillsammans med ELM Scriptura, Insamlingsstiftelsen SELMA, LM Engströms Gymnasium, Lutherstiftelsen, MBV och Norea Radio Sverige.
Ett genomgående tema under både inspirationsmötet och missionsfesten i S:t Pauli kyrka var uppmaningen att se möjligheterna mitt i svårigheterna. Möjligheterna är påtagliga! Människor från olika traditioner med skiftande inriktning kom tillsammans för att tacka och lova Herren för missionens segrar i historien men också i nutiden. Centrum i all mission måste alltid vara Guds ”sändning”. Jesus är och förblir den store Missionären, som sändes hit till jorden för att frälsa oss förlorade människor. Jesus sänder oss, men först vill han forma oss till redskap som går i hans spår och inte springer sina egna vägar.
Apostlarna, vilkas liv var fyllda med nederlag och misstag, användes flera gånger som exempel på att Jesus inte visar bort de sina. Han kräver inte effektiva robotar utan vill ha lärjungar, som ständigt står i beroendeställning till honom. En talare ställde en huvudfråga: ”Har Gud nått in, innan vi når ut?” Missionsarbetet beskrevs med bilden av ”en tiggare, som berättar för en annan tiggare var det finns mat”. Gud är inte i behov av arbetare som kan, förstår och vet allt och som själva är mätta. Hungern efter Guds ord och daglig utspisning vid Herrens bord kännetecknar rätta missionsarbetare.
Vi ställdes inför frågan: ”Ser vi vad Jesus såg?” – Sädesfält som vitnar till skörd! Det viktigaste måste alltid vara att tala om Jesus. Nöden i vårt land är stor, men vi har det viktigaste av allt – vi har Jesus. ”Den som har Jesus har allt”, framhöll den snart 90-årige biskop em Bertil Envall. Vi bär ofta på stor rädsla, som ibland kan betecknas som feghet. Hur skall vi bli av med den? – Vi bör tänka på att missionsbefallningen är inramad av utsagorna om Jesu makt och hans närvaro.
Vi fick information om det globala missionsläget. I Kina t.ex. har den underjordiska kyrkan två huvudpunkter på sin bönelista: ”Gud, ge oss Biblar, ge oss ditt Ord!” och ”Låt inte lidandet och förföljelsen upphöra!” Hur många gånger om dagen ber vi om detta? Människor i de områden där Guds rike går framåt är fullt medvetna om att smärtan och svårigheterna alltid kommer att finnas här i världen för dem som vill följa Jesus. Drabbas vi inte ofta av skräck i stället för tacksamhet i svåra situationer?
Vi har mycket att lära av den väckelse som drar fram i andra världsdelar. Två representanter för afrikanska lutherska kyrkor, pastor Geoffrey Nkanga från Botswana och qes Mekonnen Geremew från Etiopien framförde önskemål om förbön för sina respektive kyrkor. Det finns stora glädjeämnen men också många problem i dessa växande kyrkor.
Missionsdagen inleddes med samtal mellan deltagare från olika organisationer med anknytning till Svenska kyrkan. Man delade besvikelsen över en kyrkoorganisation som öppet sviker missionsbefallningens grundtext att Jesus är den enda möjligheten till räddning. Svenska kyrkans dokument talar om ”andra frälsningsvägar” och prioriteringen går från Kristus-monolog mot religionsdialog. Ur denna svåra situation föds emellertid möjligheter för Jesu vänner från olika håll i landet att söka och finna andra kanaler än SKM för bibel– och bekännelsetroget missionsarbete. Alla har inte böjt knä för Baal! Dagen i Göteborg underströk behovet av en fortsatt samverkan för Guds rikes sak både i Sverige och i andra länder.
Missionsdagen avslutades med en tre timmar lång missionsfest i S:t Pauli kyrka. Unga och gamla, omkring 250 personer, kom tillsammans för att prisa Herren. Herren skall ha äran för allt! En kollekt, som inbringade drygt 18 000 kronor, togs upp till MBV, Norea Radio Sverige, SELMA och Scriptura.
Johnny Bjuremo missionär