Vilken bildkonstnär nöjer sig nu för tiden med att vara rätt och slätt konsthantverkare – utan anknytning till en eller annan märkvärdig -ism? Uttryck som ”kulturarbetare”, ”kulturprogram” etc. ger människor föreställningar om att kultur hör hemma i någon högre sfär, skild från det mödosamma vardagslivet. Men vad betyder begreppet kultur ursprungligen och i Bibeln ljus? Svar ges här i den första av två kulturartiklar.
Vilken bildkonstnär nöjer sig nu för tiden med att vara rätt och slätt konsthantverkare – utan anknytning till en eller annan märkvärdig -ism? Uttryck som ”kulturarbetare”, ”kulturprogram” etc. ger människor föreställningar om att kultur hör hemma i någon högre sfär, skild från det mödosamma vardagslivet. Men vad betyder begreppet kultur ursprungligen och i Bibeln ljus? Svar ges här i den första av två kulturartiklar.
Kultur är precis som allt annat i vår värld ytterst av gudomligt ursprung. Det betyder att kultur är något i grunden gott. Vi bör därför ha en bejakande och uppskattande grundattityd till kultur. Samtidigt är kultur – som allt annat i vår värld – märkt av synd och död. Kultur är en blandning av sanning och lögn, av gott och ont. All kultur är ju från början till slut människans verk. Den är – som människan – befläckad med synd. Det är därför inte oproblematiskt hur vi förhåller oss till kultur. Vår grundhållning bör innehålla ett visst mått av vaksamhet även om vi har en i princip bejakande inställning. Innan vi går närmare in på hur vi som kristna – eller egentligen som människor – skall förhålla oss till kultur, skall vi klargöra vad kultur egentligen är.
Vi uppfattar i dag ofta begreppet kultur som något som är skilt från vår vardag och verksamhet. Men en biblisk förståelse av ordet är inte detsamma som det som ibland kallas för ”finkultur”.
TVÅ UPPDRAG FRÅN GUD
Gud har i Bibeln gett oss människor två uppdrag. Det första som gavs människan är kulturuppdraget. Det gavs redan vid skapelsen. Vi finner uppdraget formulerat i det första kapitlet i Bibelns första bok. ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! Lägg den under er och råd över fiskarna i havet, över fåglarna under himlen och över alla djur som rör sig på jorden” (1 Mos. 1:28). Det är ett uppdrag riktat till alla människor.
Uppdraget har inte återkallats efter syndafallet. Förändringen består i att det har blivit svårare att fullgöra uppdraget. Villkoren är sämre på grund av fallet. Till Adam säger Gud att marken skall vara förbannad för hans skull och fortsätter: ”Med möda skall du livnära dig av den så länge du lever. Törne och tistel skall den bära åt dig och du skall äta av markens örter. I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd till dess du vänder åter till jorden, ty av den har du tagits. Jord är du, och jord skall du åter bli” (1 Mos. 3:17–19).
Kulturuppdraget är givet åt människan och endast åt henne. Åt djuren har Gud inte gett något kulturuppdrag. Djuren är inte skapade till Guds avbild. Häri ligger en viktig skillnad mellan djur och människor. Kulturuppdraget gäller fortfarande och vi behöver var och en allvarligt fundera över vad det innebär för oss som människor – liksom vad det innebär för just mig.
Det andra uppdraget Gud har gett är missionsuppdraget. Efter det att Jesus hade fullbordat sin gärning genom sin välsignade död och uppståndelse gavs det till de tolv lärjungarna och därmed till alla lärjungar eller kristna efter dem. Det är ett uppdrag att föra människor tillbaka under Guds och Kristi herravälde och undervisning.
ALLA ÄR KULTURARBETARE
Den här artikeln skall handla om människans första uppdrag, kulturuppdraget. Begreppet kultur omfattar egentligen ett mycket stort område. Själva ordet ”kultur” betyder odling. Vi uppfattar i dag ofta begreppet kultur som något som är skilt från vår vardag och verksamhet. Men en biblisk förståelse av ordet är inte detsamma som det som ibland kallas för ”finkultur”. Inte heller om vi inkluderar vad som brukar kallas ”populärkultur” får vi med allt det som det bibliska kulturuppdraget omfattar. Därför finns det all anledning att påpeka att kultur egentligen är ett mycket grundläggande och vittomfattande begrepp. Vi kanske tänker att användningen av begreppet kultur i ordet ”bakteriekultur” är något helt annat än vad denna artikel handlar om. Så är det inte. I båda fallen handlar det om ”odling” och det är det som Gud har kallat oss till.
Att vara kulturarbetare är därför inte något som omfattar endast teatermänniskor eller musiker. Gud har genom kulturuppdraget kallat oss alla att vara ”kulturarbetare”, oavsett om vi är potatisodlare på Sörgården, bakterieodlare på Arla eller konstnärer på Montmartre. Gud har gett oss uppdraget att odla både tomater och brödsäd. Vi är kallade att såväl föda upp och tämja djur som att odla den vardagliga matlagningskonsten och den yrkesmässiga bostadsbyggnadskonsten. Gud har tänkt att vi skulle förfina och variera tillverkningen av verktyg, hjälpmedel och maskiner. Genom alla dessa verksamheter och mycket annat fullgör vi det uppdrag som Gud gav de första människorna – nämligen att lägga jorden under oss – nästan till tjänst och Gud till ära. Vi kan säga att Gud gett oss ett uppdrag att omvandla natur till kultur. 1)
Gud har genom kulturuppdraget kallat oss alla att vara ”kulturarbetare”, oavsett om vi är potatisodlare på Sörgården, bakterieodlare på Arla eller konstnärer på Montmartre.
NATUR OCH KULTUR
Låt mig göra en personlig reflektion. Ibland kan det förefalla som om kristna människor har en större uppskattning för ”Guds natur” än för ”människans kultur”. Det kan verka naturligt men är likväl lite olyckligt – av två skäl. Det är visserligen så att Guds orörda natur många gånger är bländande vacker och betagande. Exempel är överflödiga. Men naturen innehåller i sitt orörda tillstånd också mycket av fulhet och förfall. Lejonet som kalasar på den nyss fällda antilopen är ingenting annat än en grym och bloddrypande syn – helt i strid mot Skaparens avsikter. (Jfr Jesajas profetia om lejon och lamm i kapitel 11.) Detsamma kan sägas om kattens lek med musen. Det är så att även naturen sedan fallet är märkt av plåga och död.
Det är olyckligt också av ett annat skäl. De karakteristiskt knotiga pilträden som kantar det skånska landskapet och de böljande vackra sädesfälten om sommaren är egentligen mer av kultur än natur. De är där på grund av människans val och plantering. Frågan är därför om inte kulturen är lika mycket värd den kristna människans uppmärksamhet och uppskattning som naturen. Ingendera är omärkt av syndafallet. Båda har sitt ursprung i Gud.
Med ett enkelt schema visar sig människans i biblisk mening sant kulturella hållning t.ex. på följande sätt. Först tänker hon att det vore bra att kunna läsa även efter det att solen gått ned. Hon sätter sig därför sedan ned och tänker ut glödlampan. Slutligen tillverkar hon också glödlampan. Eller tänker hon att det vore skönt att slippa använda båt varenda gång man skall över ån eller sundet. Hon tänker sedan ut en bro (eller tunnel). Slutligen bygger hon bron. Vad är detta? Jo, det är kultur. Det är att fullgöra kulturuppdraget. Vi lägger jorden under oss. När vi gör det – som Gud har tänkt ut och befallt – är det inte enbart oss till gagn. Det är också så att Gud då får äran. Det är ju hans ”projekt”. Vi är ”bara tjänare som har gjort vad Gud befallt oss”.
Peter Henrysson jurist, Lund
1) Distinktionen mellan natur och kultur är grundläggande och intressant. Det akademiska geografiämnet är i dag uppdelat i två ämnen just efter denna skiljelinje nämligen i disciplinerna kulturgeografi och naturgeografi. Kulturgeografin studerar utbredningen av fenomen på jordytan som relateras till människan och hennes verksamheter. Naturgeografin studerar landskapsmiljön och dess förändringar genom naturliga processer och människans påverkan. Gränsen är måhända inte glasklar men det är intressant att den dragits just vid förändringar av geografin som människan orsakat.