BREVETS SYFTE:
I det första korintierbrevet tvingades Paulus att ta itu med en rad problem och frågeställningar. Församlingen var splittrad och där var mycket som bekymrade aposteln. Därför är det anmärkningsvärt att Paulus i Andra Korintierbrevet knappast tar upp något av de tidigare problemen till behandling igen. Mycket tyder på att situationen hade förändrats till det bättre. Paulus hade fått glädjande rapporter från sin medarbetare Titus, som hade varit på besök i Korint (7:4ff). Paulus’ förra brev verkar ha lett fram till att församlingen tagit itu med missförhållandena. (Eventuellt är det fråga om flera tidigare brev som Paulus skrivit till Korint, men vi har bara Första Korintierbrevet bevarat.)
I glädjen över detta skriver Paulus Andra Korintierbrevet under sin tredje missionsresa, i Makedonien, på väg till Korint. Han uttrycker sin glädje över att den kris som varit orsak till Första Korintierbrevet nu hade övervunnits (se t.ex kap. 7).
Men Paulus hade fler syften med brevet än att visa sin tacksamhet. Dessvärre hade han fått höra om nya orosmoment i Korint – det hade kommit lärare till församlingen som ifrågasatte hans person och hans rätt till apostlaämbetet. Troligen bedrev de också en motmission mot det fria evangelium som Paulus predikade om Guds nåd i Kristus för både judar och hedningar. Eftersom deras agitation mot Paulus hotade att föra dem från evangliet tvingas han i 2 Kor. till ett omfattande självförsvar. Direkt och indirekt genomsyrar detta försvar hela brevet. I kampen mot motståndarna tvingas han också till att berömma sig själv.
En tredje orsak till brevet finner vi i insamlingen till trossyskonen i Jerusalem (kap. 8–9). Paulus vill förbereda och motivera insamlingen, och han skriver en för alla tider viktig undervisning om givandet.
LÄGG MÄRKE TILL:
- Paulus’ försvar av sig själv ger inte bara auktoritet åt hans ställning som apostel och hans lära. Det får också följden att vi i det här brevet har fått ett mäktigt och starkt vittnesbörd av Paulus om härligheten i att vara tjänare åt Kristus och hans evangelium i det nya förbundet, om storheten i att få stå i försoningens tjänst. Den förmånen och glädjen får varje kristen dela.
- Paulus’ personliga försvarstal för också det med sig att vi i Andra Korintierbrevet lär känna aposteln bättre än genom något av de andra breven av hans hand. Vi får dela hans glädje- och sorgeämnen, hans förhoppningar och besvikelser. De är ofta lätta att känna igen sig i. Paulus vittnar om att han inte finner glädjen, frimodigheten och kraften i tjänsten hos sig själv, utan hos Kristus. Och Kristi kraft fullkomnas i honom när han själv är svag (2 Kor. 12).
- Skildringen av försoningen i kap. 5 hör utan tvekan till ett av hela Bibelns viktigaste avsnitt!
Fredrik Carlsson