”Gläd er alltid i Herren!” (4:4) kan sägas var brevets motto. Oftare än i något annat brev av Paulus – totalt 15 gånger – förekommer uttrycken ”glädje” och ”glädja sig”. Den ljusa tonen i ”glädjens brev” blir än mer påfallande, om man betänker att det är skrivet under fångenskap (troligen i Rom).
Det märks att det råder ett förtroligt och varmt förhållande mellan församlingen i Filippi och dess grundare, Paulus. Syftet med brevet är inte att rätta till något missförhållande utan i stället att tacka för en ekonomisk gåva (1:5, 4:15f, 2:25f).
Förtroligheten märks inte minst i att aposteln är mycket personlig. Han berättar om sin situation som fånge och låter filipperna förstå hur han tänker och känner. Hela brevet kan läsas som ett långt vittnesbörd av Paulus om den glädje som finns hos Herren, t.o.m. i svåra lidanden. Vi kan vara frimodiga också då de drabbar oss – Paulus har sett hur det svåra kan vändas till något gott (se 1:14 och jmf. Rom. 8:28a). Hos Herren finns den kraft som bär, på honom får vi kasta alla bekymmer. Allt förmår vi i honom! Paulus vittnar också om den vinst Kristus har att ge – rättfärdigheten från Gud genom tron och hoppet om himlen, segermålet! Undra på att han är glad.
Som en röd tråd genom brevet löper vidare uppmuntran att leva värdigt Kristi glada budskap, att lysa som stjärnor i en mörk värld, fläckfria och rena. Att fyllas av det sinne som Jesus själv hade. Be om samma glädje, frimodighet och kraft i Herren!
Fredrik Carlsson redaktör