Makarna Olof och Sosso Göransson med barnen Rebecka, Miriam, Zacharias, Simon, Benedikta och Silas reste till Etiopien den 20 januari. De återupptar därmed tjänsten i Etiopiens Evangelisk- Lutherska Kyrka (EELC) vid det teologiska seminariet i Asella. Olof undervisade där hösten 1997, men fick året därpå avbryta tjänsten p.g.a. sjukdom i familjen. Linnea Åström, Vännäs, följde med familjen Göransson och kommer under det närmaste halvåret att hjälpa familjen i hem och skola. Lars Göran Brandt har träffat familjen.
Makarna Olof och Sosso Göransson med barnen Rebecka, Miriam, Zacharias, Simon, Benedikta och Silas reste till Etiopien den 20 januari. De återupptar därmed tjänsten i Etiopiens Evangelisk- Lutherska Kyrka (EELC) vid det teologiska seminariet i Asella. Olof undervisade där hösten 1997, men fick året därpå avbryta tjänsten p.g.a. sjukdom i familjen. Linnea Åström, Vännäs, följde med familjen Göransson och kommer under det närmaste halvåret att hjälpa familjen i hem och skola. Lars Göran Brandt har träffat familjen.
Hur kommer det sig att ni nu återvänder till Etiopien?
– Vi hade rotat oss ganska ordentligt i Norrland, berättar Olof. Vänner, hus, djur, en bra kristen skola (Arkenskolan) och mitt arbete på Fridhem. Vi hade länge inga tankar på att återvända till Etiopien. Men på liknande sätt som Gud ledde våra vägar till Norrland väckte han en längtan till att arbeta i Etiopien igen. Det var när vi, för snart två år sedan, läste i Till Liv att MBV sökte en teolog till seminariet i Asella.
– Avgörande för att vi överhuvudtaget skulle kunna resa var, att de hälsoskäl, som tvingade oss kvar i Sverige för sex år sedan, inte längre satte stopp för utresan. Hindret Gud då ställde i vägen, har han nu tagit bort.
Ni har fått vänta ganska länge på arbetstillstånd – vad har det inneburit för er?
– Det har upplevts olika i familjen. Mest påfrestande, menar Sosso, har det nog varit för Olof, som avslutade sin tjänst på Fridhem för att kunna resa.
– Men nu kan vi se Guds goda planering. Vi fick möjlighet att redan på hemmaplan börja studera amharinja tillsammans. Det var utmärkt. Och när vi nu reser får vi lämna över vårt hus direkt till våra hyresgäster.
Ni är en förhållandevis stor familj – är det möjligt att leva och arbeta i en helt annorlunda kultur?
Både Sosso och Olof menar att om barn bara får känna trygghet i närvarande och kärleksfulla föräldrar kan det vara utvecklande och bra för dem att få uppleva olika kulturer och levnadssätt.
– Är inte egentligen alla människor på liknande sätt beroende av vår himmelske Far för att känna verklig trygghet här på jorden och till slut i dödskuggans dal? tillägger Olof.
Vad händer under den närmaste tiden?
– Förmodligen kommer vi att vara i Addis Abeba några veckor för att ordna med en del myndighetskontakter, skola, körkort, bil och träffa missionärskollegerna Hanna-Karin och Workneh Hechamo samt kyrkans folk i Addis. Sosso berättar vidare att barnen skall gå i skolan i Asella, men att skolstarten blir i Addis.
– När vi väl är i Asella är tanken att Olof till att börja med skall studera amharinja. Själv kommer jag att vara lärare för våra skolbarn, Rebecka (åk 3), Miriam (åk 1) och Zacharias (förskoleklass), förklarar Sosso.
Hur kommer familjens vardag att se ut?
– Min egen tid kommer att domineras av undervisningen av barnen, fortsätter Sosso. De yngre barnen, Simon, Benedikta och Silas, får vara tillsammans med oss i skolhuset och leka och pyssla med sin barnflicka Linnea.
– EELC har en skola en bit bort, så vi kommer att försöka lägga våra raster samtidigt som de har sina – så att barnen får fler kompisar under skoldagen. Redan finns också tankar om hur fritiden ska användas. – Efter skolan kommer vi att utforska omgivningarna, gå på promenader, träffa folk och försöka lära oss tala amharinja, bjuda hem kompisar till barnen och gå och hälsa på hos grannarna, berättar Sosso.
Linnea Åström kommer under ett halvår att bistå er i hem och skola.Vad betyder det för er?
– Oerhört mycket, understryker både Sosso och Olof. Vi är väldigt glada och tacksamma att hon följer med en termin! Hon har varit barnflicka till våra yngsta under hösten. Det blir en stor trygghet för våra barn att ha henne med. Bara med tanke på flygresan känns det mycket lättare med ett par extra händer, när vi reser med så många små barn…
Hur kan missionsvänner och Till Liv-läsare hjälpa er i uppdraget?
Olof påminner om att de är utsända av missionsvännerna i Sverige.
– Vi är beroende av att ni tar ansvar för oss, ber för oss och på olika sätt offrar för arbetet.
– Missionsarbetet är ett gemensamt uppdrag vi har, där nu vi är de som reser, medan andra är de som sänder och på olika sätt arbetar för missionens sak.
– Vi vill uppmana er att ta del av vad vi och andra missionärer skriver i Till Liv, i hälsningar och i bönebrev. Och skriv gärna personliga hälsningar tillbaka, avslutar Olof.
LARS GÖRAN BRANDT, Redaktionsmedlem