SOMLIGA MÄNNISKOR KAN IBLAND reta sig på ungdomar. Det sker ofta inte utan skäl; många klipper håret alltför sällan, de tenderar att välja kläder i fel storlek och vissa har lagt sig till med ovanan att inte lyfta fötterna från golvet när de går. För vanliga skötsamma medborgare kan detta vara saker att irritera sig på.
Gud avslöjar i sitt ord att han inte gör så. Läser vi Hosea 11:1 får vi veta att Herren fick Israel kär redan när Israel var ung, och läser vi om Jesus påminns vi om hans lärjungar, som troligen var rätt unga, flera säkert tonåringar. Jesus levde ju tight med dem flera år och fick säkert stå ut med en hel del. I båda fallen inte bara accepterar Gud de unga, utan han älskar dem också.
Guds tydligt understrukna kärlek till unga människor är en kallelse till allt Guds folk att bereda ungdomar en särskild plats i hjärtat. Den Gud älskar är vi som Guds folk kallade att också älska.
Denna kärlek till ungdomen har varit stark bland MBV-folket genom åren, man har alltid satsat på att nå ungdomar och också samlat stora skaror under årens lopp. Fortfarande är det så, att ungdomsarbetet prioriteras och fungerar. Denna verksamhetsgren är den, där vi bäst når ut till de icke kristna och där tidigare Jesus-främmande lär känna Herren.
Bekymret är att många unga människor inte blir delaktiga i föreningarna. Många unga är djupt engagerade i läger- och ungdomsverksamhet, men har bara en sporadisk kontakt med en förening eller församling.
Denna uppdelning mellan yngre och äldre förlorar alla på. De unga tappar kontakten med de äldre och går miste om förbön, omsorg och erfarenhet i kristenlivet, som kan få dem att växa vidare som kristna. De något äldre missar den smittande glöd som finns bland yngre idag och verksamheten ångar på i gamla hjulspår utan att någon reflekterar över vad som bör prioriteras i föreningsarbetet.
Detta är ett problem som man bör be över och arbeta för att lösa. I ungdomsarbetet talas mycket om långsiktig och uthållig delaktighet i en konkret kristen gemenskap. I föreningarna behövs en beredvillighet att låta unga människor prägla gudstjänst och verksamhet.
I vår tid sker förändringar snabbt. Under en mansålder förändras lika mycket som på tio förr. Detta skapar förstärkta skillnader mellan generationer. I en globaliserad värld känns det kulturella avståndet mellan en tjugoåring och en sextioåring ibland större än den mellan europé och afrikan.
Som kristen gemenskap har vi samma ansvar att integrera den yngre generationen i en fungerande generationsöverskridande gemenskap som samhället har att låta nyanlända invandrare bli delaktiga i arbets- och samhällsliv.
Det är ett delat ansvar mellan yngre och äldre, men där vi inte-riktigt-fortfarande-ungdomar med Guds kärleks exempel för ögonen får sträcka ut handen.
PETTER KOLLBERG
Predikant och läkare, Örkelljunga