Nu beger sig Paulus ut på sin andra missionsresa. Han besöker församlingar han tidigare varit i – men så kallar Gud honom över till Europa. Människor med olika bakgrund och olika religioner kommer till tro på Jesus Kristus. Men evangeliet väcker även motstånd och leder till förföljelse.
Nytt team för ny resa (15:36–16:5)
I Antiokia finns många andra som också predikar. Paulus och Barnabas vill resa ut igen. Men de blir osams om huruvida Markus ska följa med eller inte. Han hade ju inte fullföljt den förra resan.1 Oenigheten mellan Barnabas och Paulus är skarp, men för något positivt med sig: två missionsteam reser ut i stället för ett. Det ena börjar på samma rutt som vid första resan, det andra under Paulus ledning börjar ’bakifrån’. Paulus och Barnabas var oense, men avstod från att göra tvisten teologisk. Kanske kunde de därför finna varann igen senare.2
Paulus nya team kom att bestå av Silas,3 Timoteus som de möter tidigt på resan och Lukas som verkar ansluta i Berea.4 Timoteus omskars av hänsyn till judarna. Paulus ansåg att det var praktiskt att Timoteus, som hade en judisk mor, var omskuren. Men det var av hänsyn till judarna, inte till lagen, som Paulus lät göra det.5
Paulus meddelade beslutet från mötet i Jerusalem när han besökte de församlingar han tidigare grundat. Det var ett gott beslut som stärkte de kristna på varje plats.6
Vems planer? (16:6–10)
Missionsteamet besöker en rad städer och kristna grupper, men efter ett tag visar Gud att de inte ska fortsätta enligt sin plan. De hindras av den helige Ande att predika ordet i Asien.7 Vill inte Gud att hans ord ska predikas överallt? Jo, och just därför griper han in. Det var dags för ett nytt steg. I en syn ser Paulus en makedonier – där hade inte evangeliet förkunnats – som vädjar: Kom över till Makedonien och hjälp oss!
Det är tydligt att Gud ibland stänger vägar för att leda oss in på sin väg. Både i vardagen och inför stora beslut får vi be om Guds ledning. Ibland visar han oss rätt genom att stänga alternativ och ibland genom att visa på nya möjligheter. Gud använder människor, olika omständigheter, sitt Ord och sin Ande för att leda oss rätt.
Några händelserika dagar i Filippi (16:11–40)
Missionsteamet reser över till Makedonien, en båtresa på 20 mil, och kommer till Filippi. Människor kommer till tro, och det är spännande att se vilken bakgrund de har. Lydia från Tyatira är affärskvinna och ledare för sitt hus. En kvinna från överklassen.
Nästa person som förvandlas i mötet med evangeliet är en flicka från samhällets bottenskikt. En besatt slavflicka vars svåra situation utnyttjas för ekonomisk vinning. Den onde anden som finns i henne reagerar på evangeliets närvaro och det leder till en konfrontation, där Paulus i Jesu Kristi namn driver ut demonen.
Den tredje scenen som målas upp är då Paulus och Silas sjunger lovsång och ber i fängelset – och de andra fångarna lyssnade till dem. En jordbävning öppnar fängelset och en ”himmelsbävning” sker i fångvaktarens liv. Han går från död till liv.8
Överklass eller underklass, fri eller fånge – i Filippi bryter evangeliet bojor och gränser. Hur är det i dag? Är församlingen en multikulturell samling av människor med olika bakgrund, förvandlade av Kristus?
I Tessalonika och Berea (17:1–14)
Oroligheterna i Filippi blir anledning för dem att strax resa vidare. Paulus går till synagogan i Tessalonika och under tre sabbater samtalade han med dem utifrån Skrifterna. Som skriftlärd hade Paulus goda möjligheter att komma i samspråk med judarna. Han förklarar att Messias måste lida och uppstå från de döda. Dessa tankar fanns i Skrifterna, men Paulus lyfte fram dem, öppnade dem.9
Även i Tessalonika ger arbetet resultat. Några judar kom till tro, ett stort antal greker som hade viss kännedom om judarnas tro och inte så få framstående kvinnor i staden. Bredden finns från början i församlingen i Tessalonika.
I Filippi blir det ekonomiska förluster som får några att vända sig emot evangeliets förkunnelse, medan det i Tessalonika är religiösa skäl, judarnas avståndstagande, som ligger bakom att man förföljer missionärerna, som flyr från staden.10
I Berea är mönstret detsamma: förkunnelse i synagogan – en del judar övertygas, liksom en del hedningar – och oroligheter tvingar Paulus vidare. Men en sak skiljer synagogan i Berea från de andra. Det verkar som om de älskar Skriften på ett särskilt sätt. De lyssnar till Paulus och forskade dagligen i Skriften för att se om det kunde förhålla sig så.
Den dagliga kontakten med Guds Ord är fortfarande oerhört viktig i kristen gemenskap och i det kristna livet. För den som ska förkunna Guds Ord är det en trygghet att veta att de som lyssnar är bibelläsare – då kan förkunnelsen nå fram, och eventuella brister behöver inte få särskilt allvarliga konsekvenser.
Paulus i Athen – i synagogan och på torget (17:15–34)
Paulus går omkring i Athen och väntar på sina medarbetare. Men så händer det något i honom. Han blir upprörd i sin ande när han ser människornas missriktade religiositet. Han måste agera. Han går, som vanligt, till synagogan, men samtalar även varje dag på torget med dem han träffar där.
Athen är en stad som lever på sin historia, men fortfarande har den en position i romarriket som något av filosofins huvudstad. Paulus möter samtidens intellektuella elit. De förespråkar olika syn på livet, på världen, på människan och på religionen.
Paulus får chansen att tala på Areopagen. Det är som att få spela tennis på Wimbledons centercourt, att få sjunga på La Scala eller att få en tavla visad på Louvren. Vad väljer han att lyfta fram? Jo:
- guds suveränitet som skapare och upprätthållare av hela världen,
- att han som är alltings upphov också har kontrollen över alltings slut i en dom och
- erbjudandet om tron på den uppståndne.
Det sista väcker reaktion. Uppståndelsen från de döda – Jesus uppståndelse och de troendes uppståndelse – väcker reaktion. Paulus visste det.11 Vet vi det? Hur skulle du presentera din tro om någon bad dig göra det på fem minuter, eller en timma? Paulus hittar i Athen flera anknytningspunkter för att få ingång med sin undervisning. Finns det sådana anknytningspunkter i dag?
Ett och ett halvt år i Korint (18:1–22)
Längsta stoppet på resan, ett och ett halvt år, gör Paulus och medarbetarna i Korint. Genom Paulus brev till församlingen i Korint vet vi en del om hur den såg ut senare, precis som med församlingarna i Filippi och Tessalonika, men nu kommer vi in tidigare i historien.
Först berättar Lukas hur Paulus arbetar, förvärvsarbetar, som tältmakare tillsammans med paret Akvila och Priskilla. För Paulus är det viktigt att inte vara en ekonomisk belastning för de människor som han försöker nå med evangeliet.12
Varje sabbat förde han samtal i synagogan och var helt upptagen med att predika ordet och vittna. Man kan fundera på om Paulus arbetstakt var sund. Kanske var han på väg ”in i väggen” i Korint? Han reaktion på judarnas motstånd är i alla fall skarpare än annars, och Herren får i en syn om natten uppmuntra honom.
Just i Korint, där Paulus ’tröttnar’ på judarna, så kommer faktiskt föreståndaren för synagogan till tro med hela sin familj. Tillsammans med dem var det många andra som kom till tro och döptes. En kristen gemenskap växte fram.
Det kommer till en uppgörelse också i Korint. Judarna drar Paulus inför den romerske landshövdingen Gallio. Men denne tar inte upp fallet, då han inser att det handlar om en religiös tvist. Det rådde en viss religionsfrihet i det romerska riket. Å andra sidan kan man fråga sig vad den var värd, när Gallio inte heller brydde sig om att pöbeln misshandlade Sostenes alldeles utanför domstolen.
Vad betyder religionsfrihet i dag? Är allt tillåtet? Bryr man sig om tvister mellan utövare av olika religioner? Är man beredd att skydda religiösa minoriteter?
Paulus kan i varje fall fortsätta sin verksamhet i Korint ”ännu någon tid”, och senare kommer han att ha mycket kontakt med församlingen där i form av brev, rapporter och besök. På återresan till Antiokia gör Paulus besök i Efesus, dit han vill återkomma, och i Jerusalem.13
Erik J Andersson
Missionär, Peru