Han tilldelades Nobels fredspris 1964 och fick en nationell helgdag uppkallad efter sig. Han kämpade för de svartas frihet i det segregerade USA – men också för alla människors sanna frihet och värde i Kristus Jesus. I år är det fyrtio år sedan Martin Luther King mördades i Memphis, 39 år gammal.
Martin Luther King jr föddes den 15 januari 1929 i Atlanta, Georgia, USA. Han växte upp i en medelklassfamilj med en far som var pastor. Samhället var starkt segregerat, vilket innebar uppdelning på grund av hudfärg, nästan överallt. King blev tidigt medveten om detta – vid sju års ålder fick han inte längre leka med sin bäste kamrat eftersom denne var vit. Hans far sa: ”Vi lever i ett samhälle med regler och lagar som måste följas.” Martin godtog aldrig förklaringen och var djupt bedrövad. Händelsen bidrog starkt till valet att bli pastor. ”Jag har en inre längtan att tjäna mänskligheten, och att söka en orädd konfrontation med ondskan i kärlekens kraft.”
Studier och giftermål
Som nittonåring påbörjade M. L. King sina teologiska studier och blev senare pastor i en baptistförsamling. Han ville förverkliga ”det sociala evangeliet”. En föreläsning om Indiens stora frihetsledare Mahatma Ghandi blev en vändpunkt. Hans icke-våldsmetod, vilken återupprättat människovärdet för miljoner indier och givit dem frihet, var verktyget han sökte.
1953 gifte sig King med Coretta Scott. Endast tjugosex år gammal doktorerade han i teologi. ”Jag vill ge mitt liv till något evigt och absolut, inte till små gudar som är här i dag och borta i morgon. Utan till Gud som är densamme i går, i dag och i morgon”.
Första aktionen och
medborgarrättsrörelsen
1955 satte sig en kvinna, Rosa Parks, medvetet på en plats i bussen reserverad för vita och blev arresterad. Detta blev startskottet för en 381 dagar lång bussbojkott. King blev dess ledare och fick snabbt landets och världens blickar på sig. Bojkotten var välorganiserad och präglades av ”en orädd kraftmätning mot ondskan med kärlekens kraft”. Bussbolagen gav efter och rörelsen fick nationens erkännande. ”Det var Jesus från Nasaret som fick svarta att resa sig i protest med kärlekens kreativa vapen”, sa King.
Nu ville flera svarta organisationer ha Kings medverkan och stöd. Det gällde mänskliga rättigheter, frihet och jämlikhet mellan svarta och vita. Möten, kampanjer, demonstrationer. ”Det sociala evangeliet” betydde för dem att översätta Guds ord i handling. Ghandis icke-våldstaktik var framgångsrik. Medborgarrättsrörelsen hade blivit en maktfaktor i USA.
Men King var ständigt förföljd och ofta mordhotad, hemmet bombades och långa tider var livet outhärdligt. Samtidigt blev han mer och mer upptagen med alla åtaganden. 1956 förklarade dock Högsta Domstolen segregationslagarna författningsstridiga och framgången gav genklang i hela USA.
En stor talare och predikant
M. L. King var en enastående talare och retoriker. Hans mest kända tal ”I have a dream” hölls i Washington 1963. Det mest profetiska talet var, enligt hans medarbetare, ”I have been on the mountain top” och det hölls i Memphis 1968, dagen innan han mördades.
I Sverige predikade King bland annat i Storkyrkan och i Norrmalmskyrkan i Stockholm.
Kampens konsekvenser
M. L. Kings påverkan på samhället var mycket stor och resulterade i flera viktiga medborgarrättslagar för USAs ca 36 miljoner svarta, lagar som i dag påverkar miljontals människor. King är den störste svarte ledaren sedan slaveriets dagar och jämförbar med Abraham Lincoln och George Washington.
I och med Kings död försvagades rörelsen och ingen kunde riktigt axla hans mantel – Jesse Jackson har gjort flera försök men misslyckats. Med splittringar och inre strider har den varit svår att hålla samman, men ändå omöjlig att stoppa. Förändringen började dock 1955 och har aldrig upphört. I dag kan man se uttryck för Kings visioner på många olika områden i samhället, till exempel inom politiken där viktiga framsteg gjorts: 1968 fanns tre svarta guvernörer och 1990 så många som 316 (i städer med fler än 50 000 inv.). Kända toppolitiker som nått Vita huset är Colin Powell och Condoleezza Rice.
Demokraternas nuvarande presidentkandidat Barack Obamas framgång är sensationell. Hans bok heter My Dad Had A Dream. Kopplingen till ”I have a dream” är ingen slump. Väljs han till USAs näste president skrivs historia och det blir ett starkt bevis på att drömmen lever.
Bengt Bergman, tapetserarmästare, Stockholm