Sverige går till val nu i september. Vi ska välja vilka som de närmaste åren ska styra på olika nivåer i samhället. Låt oss innan dess utmanas av Första Samuelsboken i Gamla testamentet.
När det gäller samhällsansvar och hur den kristne ska relatera till överheten brukar det oftast hänvisas till Romarbrevet och Första Petrusbrevet. Där finns mycket god undervisning på området. Men det finns en bok i Gamla testamentet som är särskilt spännande när det gäller hur ett land ska styras och hur man ska förhålla sig till ledarna. Det är Första Samuelsboken.
I början av Första Samuelsboken möter vi de sista av Israels domare. Efter erövringsledaren Josuas död (Jos. 24) hade folket blivit bofasta i det utlovade landet, men man hade inte ett organiserat ledarskap, utan i tider av oro och avfall reste Herren upp domare som ledarfigurer (om det handlar hela Domarboken). Folket såg dock att folken omkring styrdes av kungar (1 Sam. 8:5) och man önskade sig därför en kung.
Herren gav Samuel (profet och domare) uppdraget att förklara tydligt för allt folket vad ett kungadöme skulle innebära – i kostnader och skyldigheter gentemot kungen (8:11–17). Införandet av en kung skulle också innebära en förskjutning i relationen mellan Gud, som tidigare varit deras kung, och folket (8:18). Men när folket, även efter att ha fått klart för sig vad kungadömet skulle innebära, önskar en kunglig ledare säger Herren till Samuel: Lyssna till deras ord och sätt en kung över dem (8:22).
Gud tillät införandet av monarki i Israel. Innebär det att monarkin är det kristna statsskicket? Nej, det leder fel att läsa Första Samuelsboken så. Snarare kan vi förstå att Gud tillåter olika former av statsskick. En handbok i troslära skriver: ”Regeringsform bestäms av människorna. … Medan Bibeln talar om de(n) styrandes rättigheter och skyldigheter, förespråkas det ingenstans ett visst styrelseskick. Det kan vara en absolut eller begränsad monarki, en oligarki eller demokrati, eller någon annan form, som folket vill ha.”1 I Sverige och stora delar av världen är i dag den representativa demokratin nästan självklar. Bibeln talar inte emot denna, men utesluter heller inte andra styrelseformer.
Israels första kung blir Saul, Kish son och av Benjamins stam. Han utses genom lottning, och av Gud (kap. 9–10). Saul börjar väl och är omtyckt av människor, och av Gud (kap. 11). Men historien om Saul blir ändå en av Bibelns mest tragiska. Kungen börjar tvivla på Guds löften, och tar sig allt större friheter i makt av sin position. Han vänder sig från Herren och går in i vad som verkar vara sinnessjukdom. Att makt förtjusar och berusar är väl känt, och i världshistorien finns många exempel på detta.
Gud utser en ny ledare, en ny kung, den unge herden och trubaduren David från Betlehem (kap. 16). David blir känd bland Israels befolkning, och mycket populär, tack vare insatser som soldat (kap. 17–18). Men David tar inte makten, trots att han vet att Gud lovat honom kungatronen och att han har stort folkligt stöd. David visar stor respekt för kung Saul, fortfarande rättmätig innehavare av tronen. Inte ens när kungen vill döda David slår han tillbaka, utan underordnar sig först och flyr sedan när det är direkt fara för hans liv. Men han tar inte makten (kap. 24, 26).
David kan lära oss mycket om att vara kung, ledare eller politiker efter Guds hjärta, men det finner vi i Andra Samuelsboken (och i Psaltaren!). I Första Samuelsboken är David en förebild för oss i att vara medborgare och samhällsmedlem. David tjänade sitt folk, som soldat, som anställd vid hovet, i relation till överheten. Han arbetade för förändring, men utan att gripa till våld. Han blir flykting – också den situationen kan vi hamna i. Eller i den att hjälpa någon som är på flykt från en ond överhet. I vårt land är varje kristen kallad att ta ansvar och tjäna. En kristen attityd är att ”fråga mer vad jag kan göra för samhället, än vad samhället kan göra för mig”.
Första Samuelsboken är en spännande och dramatisk bok. Den kan utmana oss på så många områden – inte bara på politikens. Tag och läs! Fundera på huvudpersonerna Samuel, Saul och David. Vad finns i deras liv och i deras tro som kan hjälpa oss, varna oss, korrigera oss och uppmuntra oss?
Erik J. Andersson, missionär
1. Ur Compendio de la Doctrina Cristiana av Edward W. A. Koehler. Oligarki: en liten grupp som styr i bakgrunden, ex. maffian.